Demokratisk intervention - En folkrättslig analys av händelseförloppet kring överlämnandet av presidentmakten i Gambia 201

Abstract

This essay sets out to map the events surrounding the inauguration of the president-elect in the Gambia this January and further assess their conformity with international law. As the incumbent president refused to leave office the president-elect asked for help from the international community to oust him. This was answered by a regional organisation which provided military assistance following a UNSC resolution authorizing measures that stopped short of military intervention.

In this work I examine what kind of force which is prohibited by the UN charter on foreign territory and which circumstances that may justify the use of force. I find out that besides from the UNSC authorization and right to self-defence there is a prevailing view that use of force on one’s territory can also be consented to.

The one who may consent to such use of force is the representative of the state that has been recognized internationally. Recognition is given either de jure, connecting to state sovereignty and government-to-government relations, or de facto, connected to an assessment of effective control within the territory.

In my conclusion I find that even if the intervention suffered from minor shortcomings regarding certain formalities the force is of such a nature that it may be consented to and that the president-elect possesses mandate to represent the state in such a matter.

Abstract (Swedish)

Denna uppsats syftar till att kartlägga händelseförloppet som omgav överlämnandet av presidentmakten i Gambia i januari 2017 och bedöma hur pass väl det stämmer överens med gällande folkrätt. När den sittande presidenten vägrade lämna sitt ämbete bad den nyvalda kandidaten om hjälp att komma till makten hos det internationella samfundet, vilket besvarades av en regional samarbetsorganisation, som assisterade med militärt stöd efter att en resolution från FNs säkerhetsråd beviljat politiskt stöd.

Jag undersöker hurdant våld som får användas på främmande staters territorium och under vilka omständigheter som det kan ske utan att bryta mot internationell rätt. Militärt våld kan med FN-stadgan rättfärdigas då det auktoriserats av FNs säkerhetsråd eller då en stat agerar i självförsvar. I övrigt finns starka röster för att stater med sin suveränitet bör få samtycka till att utländskt våld utövas på deras territorium.

Den som har att samtycka till sådant våld är den företrädare för staten som erkänts internationellt. Erkännande sker dels de jure, då det kopplar till staters suveränitet och mellan-regeringsliga relationer, men det kan också ske de facto, då man istället gör en bedömning av vem som utövar effektiv kontroll över territoriet. Effektiv kontroll fastställs genom att utreda vems auktoritet som åtlyds, eller genom att utreda vem som fått folkets samtycke att företräda dem.

I min slutsats finner jag att även om vissa brister förelåg rörande formaliteter kring ingripandet från samarbetsorganisationen så är våldet sådant att det kan rättfärdigas genom samtycke samt att den nyvalda presidenten hade mandat att företräda landet i frågan om detta samtycke.

• author: Jonsson, Karl
• supervisor: Matilda Arvidsson
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20171
• year: 2017
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Folkrätt
• language: Swedish
• id: 8908555
• date added to LUP: 2017-06-30 13:30:39
• date last changed: 2017-06-30 13:30:39