Advanced

Begreppen berättigat intresse och företagshemlighet - huruvida rätten att använda konkurrensklausuler skiljer sig mellan kollektivavtalsbundna arbetsgivare och icke-kollektivavtalsbundna arbetsgivare

Edvinsson, Charlotta LU (2017) JURM02 20171
Department of Law
Abstract (Swedish)
Den här uppsatsen behandlar konkurrensklausuler i anställningsavtal. Uppsatsen tar utgångspunkt i vad arbetsmarknadens parter kom att besluta om i och med uppsägningen av 1969 års avtal, nämligen 2015 års avtal. Det nya avtalet medger ett vidare tillämpningsområde, innebärande att konkurrensklausuler numera kan användas i samtliga företag där företagshemligheter förekommer. Ändringen har gjorts i syfte att anpassa kollektivavtalet till rådande läge på arbetsmarknaden, då företagshemligheter anses vara något som i större utsträckning förekommer samt är i behov av skydd.

2015 års avtal synes emellertid inte ha lyckats med att anpassa avtalet till dagens arbetsmarknad och de principer som utarbetats av Arbetsdomstolen. I Arbetsdomstolen... (More)
Den här uppsatsen behandlar konkurrensklausuler i anställningsavtal. Uppsatsen tar utgångspunkt i vad arbetsmarknadens parter kom att besluta om i och med uppsägningen av 1969 års avtal, nämligen 2015 års avtal. Det nya avtalet medger ett vidare tillämpningsområde, innebärande att konkurrensklausuler numera kan användas i samtliga företag där företagshemligheter förekommer. Ändringen har gjorts i syfte att anpassa kollektivavtalet till rådande läge på arbetsmarknaden, då företagshemligheter anses vara något som i större utsträckning förekommer samt är i behov av skydd.

2015 års avtal synes emellertid inte ha lyckats med att anpassa avtalet till dagens arbetsmarknad och de principer som utarbetats av Arbetsdomstolen. I Arbetsdomstolen tillåts en konkurrensklausul förutsatt att ett berättigat intresse föreligger, vilket exempelvis kan vara en kundrelation. Utifrån praxis kan påvisas att kunskapsföretag önskar skydda sådana relationer. Ett konsultföretag vill exempelvis förhindra att en arbetstagare tar med sig upparbetade klienter för att arbeta med dem i en konkurrerande verksamhet genom att tillämpa en konkurrensklausul. Då en sådan omständighet inte går att hänföra till begreppet företagshemlighet kan problem uppstå för de kunskapsföretag som saknar företagshemligheter och som önskar skydda sina kundrelationer.

Olika rättspraxis mellan Arbetsdomstolen och 2015 års avtal medför problem, eftersom arbetsgivare kan komma att sakna incitament att ansluta sig till avtalet. Trots att 2015 års avtal möjliggjort för kunskapsföretag att skydda sina företagshemligheter lyckas inte avtalet fullt ut att anpassa sig till rådande läge på arbetsmarknaden, då en konkurrensklausul inte kan tillämpas av den verksamhet som önskar skydda sina kundrelationer. (Less)
Abstract
This essay discusses non-competition clauses in employment contracts. One main aspect of the essay is what the social partners decided in 2015. A new collective agreement was launched, which replaced the old agreement from 1969. The new agreement prescribes a wider scope of application, allowing non-competition clauses in all businesses where trade secrets occur. According to the social partners, trade secrets occur more frequently nowadays and are therefore in need of further protection.

The social partners however seem to have failed to adapt the agreement to the current labour market, where the number of knowledge businesses steadily increases, and to the principles developed by the Labour court. The Labour court allows a... (More)
This essay discusses non-competition clauses in employment contracts. One main aspect of the essay is what the social partners decided in 2015. A new collective agreement was launched, which replaced the old agreement from 1969. The new agreement prescribes a wider scope of application, allowing non-competition clauses in all businesses where trade secrets occur. According to the social partners, trade secrets occur more frequently nowadays and are therefore in need of further protection.

The social partners however seem to have failed to adapt the agreement to the current labour market, where the number of knowledge businesses steadily increases, and to the principles developed by the Labour court. The Labour court allows a non-competition clause when a legitimate interest exists, for example a customer relationship. Consequently, a consulting firm wants to use a non-competition clause in order to prevent a former employee from attracting the firm’s customers and clients. From the perspective of a consulting firm or any other knowledge business, the agreement seems to have failed when relating the agreement to trade secrets. A customer relationship is not attributable to this concept, and therefore a non-competition clause cannot be permitted.

Different principles between the Labour court and the agreement cause problems, due to the fact that employers lack incentives to accede to the agreement. The 2015 collective agreement did enable knowledge businesses to protect their trade secrets – however it did not fully succeed in adapting to the current labour market and the principles developed by the Labour court, since the regulation does not facilitate for businesses to protect their customer relationships. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Edvinsson, Charlotta LU
supervisor
organization
alternative title
Legitimate interest and trade secret - whether the right to use a non-competition clause vary between an employer bound by a collective agreement and an employer who is not
course
JURM02 20171
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
arbetsrätt, labour law
language
Swedish
id
8908645
date added to LUP
2017-06-07 18:25:16
date last changed
2017-06-07 18:25:16
@misc{8908645,
  abstract     = {This essay discusses non-competition clauses in employment contracts. One main aspect of the essay is what the social partners decided in 2015. A new collective agreement was launched, which replaced the old agreement from 1969. The new agreement prescribes a wider scope of application, allowing non-competition clauses in all businesses where trade secrets occur. According to the social partners, trade secrets occur more frequently nowadays and are therefore in need of further protection. 

The social partners however seem to have failed to adapt the agreement to the current labour market, where the number of knowledge businesses steadily increases, and to the principles developed by the Labour court. The Labour court allows a non-competition clause when a legitimate interest exists, for example a customer relationship. Consequently, a consulting firm wants to use a non-competition clause in order to prevent a former employee from attracting the firm’s customers and clients. From the perspective of a consulting firm or any other knowledge business, the agreement seems to have failed when relating the agreement to trade secrets. A customer relationship is not attributable to this concept, and therefore a non-competition clause cannot be permitted. 

Different principles between the Labour court and the agreement cause problems, due to the fact that employers lack incentives to accede to the agreement. The 2015 collective agreement did enable knowledge businesses to protect their trade secrets – however it did not fully succeed in adapting to the current labour market and the principles developed by the Labour court, since the regulation does not facilitate for businesses to protect their customer relationships.},
  author       = {Edvinsson, Charlotta},
  keyword      = {arbetsrätt,labour law},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Begreppen berättigat intresse och företagshemlighet - huruvida rätten att använda konkurrensklausuler skiljer sig mellan kollektivavtalsbundna arbetsgivare och icke-kollektivavtalsbundna arbetsgivare},
  year         = {2017},
}