Advanced

Gränserna för otillåten missaktning - Förutsebarheten i rättsläget för hets mot folkgrupp

Edsjö, Alexander LU (2017) JURM02 20171
Department of Law
Abstract
The aim of this paper is to evaluate the predictability of the Swedish law that prohibits the spreading of threats or disdain against certain groups of people, known as hets mot folkgrupp. While hate speech is a commonly used term for such phenomena, its use is not appropriate in this context because of its limited scope. Hets mot folkgrupp encompasses a broader variety of scenarios. Predictability is a core concept in the rule of law and encroachments in freedom of speech in particular require assurances of sufficient predictability. To fulfil this aim a judicial enquiry of the contents of hets mot folkgrupp is made. The results of this enquiry are analysed according to Åke Frändberg’s definitions of predictability. The paper does not... (More)
The aim of this paper is to evaluate the predictability of the Swedish law that prohibits the spreading of threats or disdain against certain groups of people, known as hets mot folkgrupp. While hate speech is a commonly used term for such phenomena, its use is not appropriate in this context because of its limited scope. Hets mot folkgrupp encompasses a broader variety of scenarios. Predictability is a core concept in the rule of law and encroachments in freedom of speech in particular require assurances of sufficient predictability. To fulfil this aim a judicial enquiry of the contents of hets mot folkgrupp is made. The results of this enquiry are analysed according to Åke Frändberg’s definitions of predictability. The paper does not deal with the special constitutional rules of Tryckfrihetsförordningen and Yttrandefrihetsgrundlagen, nor the rulings of the European Court of Human Rights.
Through the study of the conventional sources of Swedish law, namely law, travaux préparatoires, court decisions and doctrine, their effect on the interpretation of the prerequisites of hets mot folkgrupp become apparent. The act of spreading is poorly defined, since the precise meaning of “more than a few” is unknown. Traditionally, threats or disdain – in practice it is almost exclusively disdain – have extensive interpretations. Unless parts of an objective and substantial discussion, offensive remarks are generally considered to be disdain.
This changed when the Swedish Supreme Court acquitted a man from hets mot folkgrupp due to the ECHR, despite all prerequisites being fulfilled. Today the evaluation should be done in several steps. First of all, the presence of disdain and the absence of objective and substantial discussion should be established. After that it must be investigated whether or not this restriction on freedom of speech is proportional according to the ECHR. In this, the circumstances must be considered. If they are extenuating, the accused must, in some cases, be acquitted. More serious cases can still result in conviction.
After this enquiry, where the effects of the ECHR are given plenty of attention, the contents and application of the law are analysed based on Frändberg’s three terms of predictability. Whether or not the predictability is satisfactory is assessed. The distinctness of the contents of the law is deemed unsatisfactory due to the unclear spreading prerequisite, whereas threats or disdain are given a passing grade. The accessibility of the law is considered satisfactory, but the application seems to be lacking. In conclusion, the predictability of hets mot folkgrupp is not considered to be satisfactory. (Less)
Abstract (Swedish)
Syftet med uppsatsen är att utreda förutsebarheten i rättsläget för hets mot folkgrupp. Förutsebarhet är ett grundläggande kriterium för rättssäkerhet. Inte minst gäller detta yttrandefriheten med sin särskilt starka ställning i svensk rätt. För att uppnå uppsatsens syfte görs en rättsutredning av rättsläget för hets mot folkgrupp, vars resultat senare analyseras utifrån förutsebarhet enligt Åke Frändbergs definitioner. Avgränsningar görs mot bland annat den särskilda regleringen i TF och YGL samt Europadomstolens praxis. Den valda metoden är rättsdogmatisk med ett rättssäkerhetsperspektiv.
Med avstamp i en kronologisk genomgång av förarbetena presenteras vad rättskällorna kan berätta om de olika rekvisiten i straffbudet samt... (More)
Syftet med uppsatsen är att utreda förutsebarheten i rättsläget för hets mot folkgrupp. Förutsebarhet är ett grundläggande kriterium för rättssäkerhet. Inte minst gäller detta yttrandefriheten med sin särskilt starka ställning i svensk rätt. För att uppnå uppsatsens syfte görs en rättsutredning av rättsläget för hets mot folkgrupp, vars resultat senare analyseras utifrån förutsebarhet enligt Åke Frändbergs definitioner. Avgränsningar görs mot bland annat den särskilda regleringen i TF och YGL samt Europadomstolens praxis. Den valda metoden är rättsdogmatisk med ett rättssäkerhetsperspektiv.
Med avstamp i en kronologisk genomgång av förarbetena presenteras vad rättskällorna kan berätta om de olika rekvisiten i straffbudet samt Europakonventionens effekter. För att hets mot folkgrupp ska ha ägt rum krävs att ett meddelande, som innehåller hot eller missaktning mot vissa definierade folkgrupper, sprids. De mest osäkra av dessa rekvisit är spridningsrekvisitet samt hot eller missaktning. Den nedre gränsen för spridning är oklar i och med att ”fler än ett fåtal” inte har definierats. I förarbetena och äldre praxis är hot eller missaktning – i praktiken nästan uteslutande missaktning – ett extensivt rekvisit. Kränkande uttalanden utgör generellt missaktning om de inte tillhör en saklig och vederhäftig diskussion.
Detta förändrades när HD på grund av Europakonventionen friade en man från hets mot folkgrupp trots att rekvisiten var uppfyllda. I dagens rättsläge ska bedömningen ske i flera steg. Första steget är den traditionella utvärderingen av hets mot folkgrupp enligt förarbetena, där missaktning och avsaknaden av saklig och vederhäftig diskussion ska beläggas. Därefter måste det utredas om yttrandefrihetsinskränkningen i en fällande dom vore proportionerlig enligt Europakonventionen. Då ska sammanhanget beaktas. Om detta är förmildrande ska den tilltalade i vissa fall frias. Särskilt allvarliga fall kan dock ändå leda till fällande dom.
Efter en utredning av rättsläget, där HD:s praxis om Europakonventionens inverkan ges rikligt utrymme, analyseras rättsläget och dess tillämpning utifrån Frändbergs tre villkor för förutsebarhet. Förutsebarheten bedöms antingen vara tillfredsställande eller inte. Vad gäller rättslägets klarhet anses spridningsrekvisitet inte uppfylla tillfredsställande förutsebarhet, medan missaktning enligt Europakonventionen får godkänt. Rättslägets tillgänglighet kan förbättras, men är ändå tillfredsställande. Rättstillämpningens överensstämmelse med rättsläget verkar vara bristande, men materialet är inte optimalt för att bedöma detta. Slutsatsen är att förutsebarheten för hets mot folkgrupp inte är tillfredsställande. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Edsjö, Alexander LU
supervisor
organization
alternative title
The Limits of Illicit Disdain - Predictability in the Application of the Swedish 'Hets mot folkgrupp' Law
course
JURM02 20171
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
straffrätt, criminal law, hets mot folkgrupp, hate speech
language
Swedish
id
8908714
date added to LUP
2017-06-08 11:25:18
date last changed
2017-06-08 11:25:18
@misc{8908714,
  abstract     = {The aim of this paper is to evaluate the predictability of the Swedish law that prohibits the spreading of threats or disdain against certain groups of people, known as hets mot folkgrupp. While hate speech is a commonly used term for such phenomena, its use is not appropriate in this context because of its limited scope. Hets mot folkgrupp encompasses a broader variety of scenarios. Predictability is a core concept in the rule of law and encroachments in freedom of speech in particular require assurances of sufficient predictability. To fulfil this aim a judicial enquiry of the contents of hets mot folkgrupp is made. The results of this enquiry are analysed according to Åke Frändberg’s definitions of predictability. The paper does not deal with the special constitutional rules of Tryckfrihetsförordningen and Yttrandefrihetsgrundlagen, nor the rulings of the European Court of Human Rights.
Through the study of the conventional sources of Swedish law, namely law, travaux préparatoires, court decisions and doctrine, their effect on the interpretation of the prerequisites of hets mot folkgrupp become apparent. The act of spreading is poorly defined, since the precise meaning of “more than a few” is unknown. Traditionally, threats or disdain – in practice it is almost exclusively disdain – have extensive interpretations. Unless parts of an objective and substantial discussion, offensive remarks are generally considered to be disdain.
This changed when the Swedish Supreme Court acquitted a man from hets mot folkgrupp due to the ECHR, despite all prerequisites being fulfilled. Today the evaluation should be done in several steps. First of all, the presence of disdain and the absence of objective and substantial discussion should be established. After that it must be investigated whether or not this restriction on freedom of speech is proportional according to the ECHR. In this, the circumstances must be considered. If they are extenuating, the accused must, in some cases, be acquitted. More serious cases can still result in conviction.
After this enquiry, where the effects of the ECHR are given plenty of attention, the contents and application of the law are analysed based on Frändberg’s three terms of predictability. Whether or not the predictability is satisfactory is assessed. The distinctness of the contents of the law is deemed unsatisfactory due to the unclear spreading prerequisite, whereas threats or disdain are given a passing grade. The accessibility of the law is considered satisfactory, but the application seems to be lacking. In conclusion, the predictability of hets mot folkgrupp is not considered to be satisfactory.},
  author       = {Edsjö, Alexander},
  keyword      = {straffrätt,criminal law,hets mot folkgrupp,hate speech},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Gränserna för otillåten missaktning - Förutsebarheten i rättsläget för hets mot folkgrupp},
  year         = {2017},
}