Exkluderad från skyddsstatus - Ett straff för begånget brott eller en administrativ åtgärd?

Abstract

This thesis address the rules of asylum law that allows exclusion of
certain persons in need of protection from taking part of the protection
provided by national and international law. The purpose of this thesis has
been to investigate whether an exclusion may be regarded as punishment
for a committed crime in criminal law. If the exclusion procedure may be
regarded as a criminal procedure, the legal guarantees, given to a person
who is accused of a crime, should also be given to the person that is at risk
of being excluded.

According to the exclusion rules in Chapter 4, The Aliens Act, a refugee,
or an individual that is in need of subsidiary protection shall be excluded
from protection if there is serious reasons for considering that the person
is guilty of certain international offenses or other serious crimes. In the
vast majority of situations, when an individual is excluded from the right
to protection and there are no other grounds for the individual to receive a
residence permit, expulsion can not be enforced due to the principle of
non-refoulment.

An exclusion may, as applied in Sweden, result in a person in need of
protection which falls outside the principle of non-refoulment being
expelled to a country where he or she is at risk of being subjected to
treatment which could in itself amount to persecution. An exclusion may
also result in an individual losing the right to family reunification, which
complicates or eliminates a family life.

Article 6 of the European Convention provides for the right to a fair trial
for the accused of a crime. In a ruling by the European Court of Human
Rights, the Court has set three criteria, the Engel criteria, to determine
whether an individual is charged with a crime, thus determining whether it
is a criminal procedure in which Article 6 of the European Convention
applies.

In view of an exclusion procedure in the light of the three English criteria,
there is, in my opinion, scope for considering an exclusion procedure as a
criminal procedure. Even in such cases where exclusion does not mean
expulsion, nor does deprives or aggrevates the individual from a family
life, the consequences can be extremely negative. However, in an
additional protocol to the abovementioned article, the European Court of
Human Rights has stated that Article 6 does not apply to the exclusion of
foreigners. The fact that the European Court of Human Rights actively
chose to declare that Article 6 is not applicable in the cases concerning
exklusion can, however, bear witness to the fact that the procedure
contains many components that are part of a criminal procedure.
There is no clear answer to the essay's question. However, seeing an
exclusion process in the light of the Engel criteria indicates that the
exclusion procedure contains many components that are part of a criminal
procedure.

The thesis also argues that the exclusion rules, as applied in Sweden today,
have clear problems with fulfilling most of the objectives that the rules
were intended to fulfill. Rather focusing on prosecuting the suspects who
are in need of protection, instead of excluding them, would not mean a
significant difference, since the objectives of the exclusion rules, to a large
extent, are still not met. This would contribute to increased legal certainty
and reduce the risk that an innocent in need of protection will be excluded
and suffer from the consequences it brings.

Abstract (Swedish)

Denna uppsats behandlar det regelverk inom asylrätten som gör det möjligt
att exkludera vissa skyddsbehövande individer från att ta del av skyddet
som nationell och internationell rätt erbjuder. Syftet med uppsatsen har
varit att utreda huruvida ett exkluderande av en skyddsbehövande kan
anses utgöra ett straff för ett begånget brott i straffrättslig mening. Om
exklusionsförfarandet kan anses utgöra ett straffrättsligt förfarande bör de
rättsliga garantier som ges till en person som står anklagad för ett brott
även ges till den som riskerar att bli exkluderad.

Enligt exklusionsreglerna i 4 kap. utlänningslagen (2005:716) ska en
skyddsbehövande individ exkluderas från att ta del av skyddet om det
finns en synnerlig anledning att anta att personen gjort sig skyldig till
vissa folkrättsbrott eller annan grov brottslighet. I de allra flesta
situationer, då en skyddsbehövande individ exkluderats och det inte finns
någon annan grund för individen att erhålla ett uppehållstillstånd, kan inte
en utvisning verkställas på grund av principen om non-refoulment.

Ett exkluderande kan, som det tillämpas i Sverige, medföra att en
skyddsbehövande individ, som faller utanför principen om nonrefoulment,
kan utvisas till ett land där denne riskerar att utsättas för
skyddsgrundande behandling. Ett exkluderande kan även medföra att en
individ går miste om rätten till familjeåterförening, vilket försvårar eller
omöjliggör ett familjeliv.

I artikel 6 i Europakonventionen stadgas rätten till en rättvis rättegång för
den som står anklagad för ett brott. I ett avgörande från Europadomstolen
har domstolen ställt upp tre kriterier, Engelkriterierna, för att avgöra
huruvida en individ står anklagad för ett brott och på så vis avgöra
huruvida det rör sig om ett straffrättsligt förfarande där artikel 6 i
Europakonventionen är tillämplig.

Vid ett betraktande av ett exklusionsförfarande i ljuset av de tre
Engelkriterierna finns det, enligt min mening, utrymme för att betrakta ett
exklusionsförfarande som ett straffrättsligt förfarande. Även i de fall då ett
exkluderande inte innebär en utvisning och heller inte förbjuder individen
från ett familjeliv så kan konsekvenserna vara extremt negativa.
Europadomstolen har dock, i ett tilläggsprotokoll till ovan nämnda artikel,
förklarat att artikel 6 inte är tillämplig vid exkluderandet av utlänningar.
Att Europadomstolen valt att förtydliga att artikel 6 inte är tillämplig vid
exklusionsförfarande kan dock vittna om att förfarandet innehåller många
komponenter som ingår i ett straffrättsligt förfarande.
Det går inte att ge något entydigt svar på uppsatsens frågeställning. Att se
ett exklusionsförfarande i ljuset av Engelkriterierna vittnar dock om att
exklusionsförfarandet innehåller många komponenter som ingår i ett
straffrättsligt förfarande.

Uppsatsen påvisar även att exklusionsbestämmelserna, som de tillämpas i
Sverige idag, har tydliga problem med att uppfylla de flesta av syften som
reglerna var tilltänkta att uppfylla. Att istället lägga fokus på att åtala och lagföra de misstänkta
skyddsbehövande brottslingarna, istället för att exkludera dem, skulle
enligt min mening inte innebära någon nämnvärd skillnad då syftena med
exklusionsbestämmelserna, till stor del, ändå inte uppfylls. Det skulle bidra
till en ökad rättssäkerhet och minska risken för att en oskyldig
skyddsbehövande exkluderas och får lida av konsekvenserna som det
medför.

• author: Askow, Martin
• supervisor: Karol Nowak
• organization: Department of Law
• alternative title: Excluded from refugee status - A penalty for committed crime or an administrative measure?
• course: JURM02 20171
• year: 2017
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: folkrätt, migrationsrätt, asylrätt
• language: Swedish
• id: 8908739
• date added to LUP: 2017-06-14 15:06:41
• date last changed: 2017-06-14 15:06:41