Stigande havsnivåers påverkan på hotade groddjur

Abstract

Climate change and biodiversity loss are two of the major challenges of our time, and are strongly interconnected. Sea level rise is a consequence of these and a significant threat to global coastal habitats.
This study assesses these issues in detail in the context of the ongoing EU Life project ‘SemiAquatic Life’, which aims to recreate habitats for semi aquatic fauna such as amphibians and insects. The project creates wetlands, including coastal ones. This paper shall evaluate the risks posed by sea level rise for amphibians targeted by the project; and how rising sea levels may threaten the objectives of conservation measures.
The study demonstrates that all locations of the planned wetlands investigated are threatened by a sea level rise of 2 meters above current sea level. Some already face a current threat of inundation if the sea level rises by 1 to 1.5 meters. According to the latest climate research models, the mean sea level will not peak to these levels in the upcoming decennials. However, wetlands face a higher risk of temporary flooding, and despite this process being natural, the frequency of flooding will increase as a consequence of rising mean sea levels.
Temporary flooding by sea water creates problems for amphibian reproduction due to the intrusion of salt water and predatory fish. However, the amphibians targeted in this project have different tolerance to salinity, making some species more vulnerable to sea level rise than others. Future conservation planning should consider the risks posed by mean sea level rise and temporary floods.

Popular Abstract (Swedish)

Kan hotade groddjur bevaras när havet höjs?

Klimatförändringarna väntas leda till höjda havsnivåer. En konsekvens av detta är att kustnära livsmiljöer riskerar att försvinna. Groddjur är en artgrupp som kan drabbas av detta, då de är beroende av fiskfria småvatten med låg eller ingen salthalt. Översvämningar med havsvatten skulle kunna riskera att förstöra dessa miljöer. Därför har jag undersökt om det har tagits tillräckligt med hänsyn till den här risken i ett projekt där nya våtmarker skapas för att skydda hotade groddjur.
I gruppen groddjur ingår grodor, paddor och salamandrar. De lever både på land och i vatten under sina liv och har en tunn hud som de kan andas genom under vattnet. Det här gör att groddjuren är känsliga för höga halter av föroreningar i både luft och vatten. Därför är det ett tecken på en god miljö när groddjuren mår bra. Många av de våtmarker som groddjuren lever i har försvunnit, bland annat eftersom man har velat torrlägga marken för att få bra jordbruksmark istället.
I Skåne genomförs flera åtgärder för att rädda hotade groddjur. Ett exempel på det är projektet SemiAquatic Life, som det här examensarbetet har gjorts i samarbete med. Det är ett internationellt samarbete mellan Tyskland, Danmark och Sverige. Inom projektet ska våtmarker anläggas i elva Natura 2000-områden runtom i Skåne och fem av dem ligger kustnära och låglänt och skulle därför kunna riskera att bli översvämmade.
Ett växande hot mot groddjuren är att kustnära livsmiljöer kan drabbas av översvämningar till följd av klimatförändringar. Det kan både vara permanenta översvämningar när medelhavsnivån höjs och temporära översvämningar eftersom högvatten också blir högre. Medelhavsnivån i Öresund, där de planerade våtmarkerna ligger, förväntas stiga med ungefär 20–50 cm till år 2050–2070. Relativt vanliga högvatten, som inträffar med en sannolikhet på en gång per 2 år respektive en gång per 10 år, kommer då att bli 110–190 cm.
Genom en kartanalys har jag undersökt vid vilken havsnivå de planerade våtmarkerna blir översvämmade vilket visade att i princip alla våtmarkerna blir översvämmade vid 2 meters havsnivåhöjning, men redan vid 1 eller 1,5 meters höjning kan vissa av våtmarkerna bli översvämmade. Det är en nivå som inte förväntas inträffa som medelhavsnivå inom de närmsta decennierna, därmed är sannolikheten att habitaten försvinner helt är låg. Däremot kan temporära högvatten nå så höga nivåer.
Slutsatsen av detta är att det är troligt att det inträffar temporära översvämningar av de undersökta våtmarkerna, medan permanenta översvämningar inte är ett lika stort problem. Frågan är då om detta är en risk som man bör ta hänsyn när man planerar bevarandeåtgärder för groddjur. Exakt hur hög salthalten blir i en våtmark när en våg spolar över och tränger in är svårt att förutspå. Dessutom inträffar högvatten oftast på hösten och vintern, medan groddjuren lever på land under dessa årstider. Det gör att det också spelar roll om vattnet hinner återställas till en sötvattensmiljö tills att groddjuren ska leka under våren och sommaren. Olika groddjur tål olika halter av salt vilket gör att exempelvis de våtmarker som är planerade för strandpadda och grönfläckig padda förmodligen inte har lika stort behov av att ta hänsyn till kommande havsnivåhöjningar – medan våtmarker för arter som knappt tål något salt alls, såsom större vattensalamander och lökgroda behöver utformas med större eftertanke.

• author: Andersson, Linn
• supervisor: Per Nyström
• organization: Studies in Environmental Science
• alternative title: En utvärdering av effekterna på planerade våtmarker i kustnära miljöer
• course: MVEK02 20171
• year: 2017
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: havsnivåhöjning, klimatförändringar, kustnära habitat, groddjur, bevarandearbete, naturvård, GIS
• language: Swedish
• id: 8910601
• date added to LUP: 2017-06-14 12:01:34
• date last changed: 2017-06-16 16:19:59