Räntan – a matter of interest
(2017) NEKH01 20171Department of Economics
- Abstract (Swedish)
- Sedan finanskrisen 2007 har reporäntan nått rekordlåga nivåer, både i Sverige och i omvärlden. Räntan har därefter varit ett fortsatt aktuellt ämne och den reala räntan har varit föremål för flertal empiriska studier. Realräntan har sjunkit kraftigt sedan 1980-tales höga nivåer, vilket innebär att även den neutrala jämviktsräntan har minskat enligt bland annat Konjunkturinstitutet och Sveriges Riksbank. Dessutom förväntas realräntan vara fortsatt låg kommande period vilket tillsammans med långsammare tillväxt föranleder till debatten kring sekulär stagnation. Tidigare forskning har främst undersökt realräntans utveckling från 1980-talet, varvid denna studie har valt att fokusera på vilka faktorer som påverkar realräntan ur ett historiskt... (More)
- Sedan finanskrisen 2007 har reporäntan nått rekordlåga nivåer, både i Sverige och i omvärlden. Räntan har därefter varit ett fortsatt aktuellt ämne och den reala räntan har varit föremål för flertal empiriska studier. Realräntan har sjunkit kraftigt sedan 1980-tales höga nivåer, vilket innebär att även den neutrala jämviktsräntan har minskat enligt bland annat Konjunkturinstitutet och Sveriges Riksbank. Dessutom förväntas realräntan vara fortsatt låg kommande period vilket tillsammans med långsammare tillväxt föranleder till debatten kring sekulär stagnation. Tidigare forskning har främst undersökt realräntans utveckling från 1980-talet, varvid denna studie har valt att fokusera på vilka faktorer som påverkar realräntan ur ett historiskt perspektiv.
Faktorerna som undersöks är tillväxt, demografi och inkomstojämlikhet. Studien fokuserar på Sverige, Storbritannien och USA och data för analysen är inhämtad för åren 1874–2015. Analysen genomförs med en bandspektrum regression med syfte att urskilja de långsiktiga variationerna från de korta och hitta trendmässiga samband.
Resultatet visar på ett positivt samband mellan realräntan och tillväxt samt demografi. Ingen signifikant påverkan av Gini-koefficienten kunde hittas. Resultatet stärker till viss del tidigare forskning. Med avstamp i Ramseys neoklassiska modell och debatten kring sekulär stagnation diskuteras resultatet utifrån ett långsiktigt perspektiv. Dessutom baserat på prognostiserad utveckling av tillväxt och demografi kan den framtida realräntan antas stiga, dock är 1980-talets höga nivåer inte att vänta. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8912274
- author
- Berrek, Moa LU and Glave Mjörnemark, Nils
- supervisor
- organization
- course
- NEKH01 20171
- year
- 2017
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- realränta, sekulär stagnation, neutral ränta, tillväxt, demografi
- language
- Swedish
- id
- 8912274
- date added to LUP
- 2017-07-11 11:14:39
- date last changed
- 2017-07-11 11:14:39
@misc{8912274,
abstract = {{Sedan finanskrisen 2007 har reporäntan nått rekordlåga nivåer, både i Sverige och i omvärlden. Räntan har därefter varit ett fortsatt aktuellt ämne och den reala räntan har varit föremål för flertal empiriska studier. Realräntan har sjunkit kraftigt sedan 1980-tales höga nivåer, vilket innebär att även den neutrala jämviktsräntan har minskat enligt bland annat Konjunkturinstitutet och Sveriges Riksbank. Dessutom förväntas realräntan vara fortsatt låg kommande period vilket tillsammans med långsammare tillväxt föranleder till debatten kring sekulär stagnation. Tidigare forskning har främst undersökt realräntans utveckling från 1980-talet, varvid denna studie har valt att fokusera på vilka faktorer som påverkar realräntan ur ett historiskt perspektiv.
Faktorerna som undersöks är tillväxt, demografi och inkomstojämlikhet. Studien fokuserar på Sverige, Storbritannien och USA och data för analysen är inhämtad för åren 1874–2015. Analysen genomförs med en bandspektrum regression med syfte att urskilja de långsiktiga variationerna från de korta och hitta trendmässiga samband.
Resultatet visar på ett positivt samband mellan realräntan och tillväxt samt demografi. Ingen signifikant påverkan av Gini-koefficienten kunde hittas. Resultatet stärker till viss del tidigare forskning. Med avstamp i Ramseys neoklassiska modell och debatten kring sekulär stagnation diskuteras resultatet utifrån ett långsiktigt perspektiv. Dessutom baserat på prognostiserad utveckling av tillväxt och demografi kan den framtida realräntan antas stiga, dock är 1980-talets höga nivåer inte att vänta.}},
author = {{Berrek, Moa and Glave Mjörnemark, Nils}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Räntan – a matter of interest}},
year = {{2017}},
}