Advanced

Vilka är framgångsfaktorerna för ett lyckat energieffektiviseringsarbete? En studie av programmet PFE, energiledningssystem och nätverk för energieffektivisering

Klar, Malin LU (2017) MVEM02 20171
Studies in Environmental Science
Abstract
Energy generation and the use of energy is associated with environmental impacts. It is imperative to reduce energy consumption – for a better environment, energy security and a more competitive industry. The Swedish government has set goals to increase the energy efficiency with 20 % and reduce greenhouse gas emissions with 40 % by 2020.

The ‘energy efficiency gap’ is a concept describing the discrepancy between the potential energy savings from cost-effective energy efficiency measures that could be adopted and the savings from measures actually implemented. The explanation for the gap include various market failures and barriers for energy efficiency, e.g. competition for limited resources, insufficient knowledge, and lack of... (More)
Energy generation and the use of energy is associated with environmental impacts. It is imperative to reduce energy consumption – for a better environment, energy security and a more competitive industry. The Swedish government has set goals to increase the energy efficiency with 20 % and reduce greenhouse gas emissions with 40 % by 2020.

The ‘energy efficiency gap’ is a concept describing the discrepancy between the potential energy savings from cost-effective energy efficiency measures that could be adopted and the savings from measures actually implemented. The explanation for the gap include various market failures and barriers for energy efficiency, e.g. competition for limited resources, insufficient knowledge, and lack of customer demands.

This study covers three processes for energy efficiency: the program for improving energy efficiency in energy intensive industries (PFE), energy management systems (mainly ISO 50001), and network for energy efficiency. The purpose is to identify success factors for energy efficiency management in the industry, with the extended expectation that the results can be used when designing resource efficiency strategies.

Through literature review and interviews, this study shows that the most important factors for successful increase of energy efficiency in companies is the involvement and dedication of top management and employees, and establishment of energy management through the whole organisation. Further, the importance of a systematic and continuous energy management is clearly demonstrated through all processes and interviews. The need for creation of economic incentives by governments is another success factor identified for all processes and energy efficiency in general. Lastly, the importance of proper goal setting is pointed out. Some of the results may be applicable for resource efficiency efforts but some interviewees recommend lean management as a more suitable approach. (Less)
Popular Abstract (Swedish)
Energiproduktion, precis som övrig produktion, påverkar miljön på olika sätt. Fossila bränslen orsakar växthusgasutsläpp, vattenkraftverk och speciellt utbyggnad av den orsakar skador på naturmiljön, och kärnkraft med hanteringen av radioaktivt avfall innebär stora risker. Genom att öka energieffektiviteten kan sådan påverkan minska. Dessutom kan säkerheten i energisystem öka och bättre kontroll över energikostnader uppnås - något som är speciellt viktigt för priskänsliga branscher så som den svenska energiintensiva industrin. Ytterligare fördelar med energieffektivisering kan vara ökad konkurrenskraft och tillväxt hos den svenska industrin.

Det finns dock hinder för energieffektivisering hos företag. Det kan vara konkurrens om resurser... (More)
Energiproduktion, precis som övrig produktion, påverkar miljön på olika sätt. Fossila bränslen orsakar växthusgasutsläpp, vattenkraftverk och speciellt utbyggnad av den orsakar skador på naturmiljön, och kärnkraft med hanteringen av radioaktivt avfall innebär stora risker. Genom att öka energieffektiviteten kan sådan påverkan minska. Dessutom kan säkerheten i energisystem öka och bättre kontroll över energikostnader uppnås - något som är speciellt viktigt för priskänsliga branscher så som den svenska energiintensiva industrin. Ytterligare fördelar med energieffektivisering kan vara ökad konkurrenskraft och tillväxt hos den svenska industrin.

Det finns dock hinder för energieffektivisering hos företag. Det kan vara konkurrens om resurser som tid och kapital inom företaget, obefintlig eller otillräcklig kunskap eller så ställer inte kunder, ägare eller myndigheter krav om god energieffektivitet.

Med denna uppsats ville jag ta reda på vad som krävs för att företag ska lyckas med sitt energieffektiviseringsarbete. Detta gjordes genom en litteraturstudie och expertintervjuer rörande tre processer som syftar till att öka energieffektiviteten hos företag. Dessa är:
• PFE – programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri: Ett program där företag inför rutiner och genomför aktiviteter relaterade till energieffektivisering och i gengäld inte behöver betala skatt för processrelaterad el.
• Energiledningssystem: Poängen med ledningssystem är att säkerställa ständig förbättring genom att arbeta systematiskt. ISO 50001 är ett ledningssystem som syftar till att förbättra en organisations energieffektivitet, - användning och -konsumtion.
• Nätverk för energieffektivisering: i dessa nätverk kan grupper av företag samarbeta för att öka energieffektiviteten. Detta sker genom bland annat möten där erfarenheter utbyts, studiebesök hos varandra och föreläsningar med experter.

Det framkom av studien att en nyckelfaktor för att energieffektivisering ska lyckas är att ledningen är engagerad och involverad. Företag måste satsa reella resurser och kunskap måste finnas eller införskaffas. Även personalen måste involveras och dessutom utbildas. Det måste finnas personal som är ansvarig för energiarbetet men helst ska arbetet vara förankrat i ledningen och ända ner till produktionspersonalen. En annan viktig faktor är systematik och långsiktighet i energiarbetet – arbetet måste följas upp och bli kontinuerligt, och integreras i det dagliga arbetet. Slutligen visar studien att det inledningsvis krävs ekonomiska incitament i form av exempelvis skattereduktion och subventionerade nätverksavgifter för att företag ska komma igång med energiledning.

Resultatet från uppsatsen kan användas till att vidareutveckla energieffektiviseringsarbetet och möjligen appliceras på andra områden som resurseffektivisering. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Klar, Malin LU
supervisor
organization
course
MVEM02 20171
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
keywords
energieffektivisering, PFE, energiledningssystem, energieffektiviseringsnätverk, energiledning, ISO 50001
language
Swedish
id
8915583
date added to LUP
2017-06-19 16:03:22
date last changed
2017-06-19 16:03:22
@misc{8915583,
  abstract     = {Energy generation and the use of energy is associated with environmental impacts. It is imperative to reduce energy consumption – for a better environment, energy security and a more competitive industry. The Swedish government has set goals to increase the energy efficiency with 20 % and reduce greenhouse gas emissions with 40 % by 2020.

The ‘energy efficiency gap’ is a concept describing the discrepancy between the potential energy savings from cost-effective energy efficiency measures that could be adopted and the savings from measures actually implemented. The explanation for the gap include various market failures and barriers for energy efficiency, e.g. competition for limited resources, insufficient knowledge, and lack of customer demands.

This study covers three processes for energy efficiency: the program for improving energy efficiency in energy intensive industries (PFE), energy management systems (mainly ISO 50001), and network for energy efficiency. The purpose is to identify success factors for energy efficiency management in the industry, with the extended expectation that the results can be used when designing resource efficiency strategies.

Through literature review and interviews, this study shows that the most important factors for successful increase of energy efficiency in companies is the involvement and dedication of top management and employees, and establishment of energy management through the whole organisation. Further, the importance of a systematic and continuous energy management is clearly demonstrated through all processes and interviews. The need for creation of economic incentives by governments is another success factor identified for all processes and energy efficiency in general. Lastly, the importance of proper goal setting is pointed out. Some of the results may be applicable for resource efficiency efforts but some interviewees recommend lean management as a more suitable approach.},
  author       = {Klar, Malin},
  keyword      = {energieffektivisering,PFE,energiledningssystem,energieffektiviseringsnätverk,energiledning,ISO 50001},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Vilka är framgångsfaktorerna för ett lyckat energieffektiviseringsarbete? En studie av programmet PFE, energiledningssystem och nätverk för energieffektivisering},
  year         = {2017},
}