Hur bra är digital vård? En undersökning av kvalitet och effektivitet hos en digital vårdcentral
(2017) MAM920 20171Ergonomics and Aerosol Technology
- Abstract (Swedish)
- Digitalisering av sjukvården tar idag stor plats i samhällsdiskussionen och ses som ett sätt att möta utmaningarna sjukvården står inför. En förutsättning för ett effektiviserat sjukvårdssystem är en förstärkt och effektiviserad primärvård. E-hälsa och digital teknik är viktiga verktyg för att kunna uppnå detta. I Sverige finns ett fåtal digitala vårdcentraler. För att de ska vara en långsiktig lösning krävs att verksamheten är effektiv samtidigt som den medicinska kvaliteten bibehålls. Hittills har få utvärderingar gjorts av detta. Det övergripande syftet med detta examensarbete är därför att studera en svensk, digital vårdcentral ur ett kvalitets- och effektivitetsperspektiv. Det första delsyftet är att undersöka den digitala... (More)
- Digitalisering av sjukvården tar idag stor plats i samhällsdiskussionen och ses som ett sätt att möta utmaningarna sjukvården står inför. En förutsättning för ett effektiviserat sjukvårdssystem är en förstärkt och effektiviserad primärvård. E-hälsa och digital teknik är viktiga verktyg för att kunna uppnå detta. I Sverige finns ett fåtal digitala vårdcentraler. För att de ska vara en långsiktig lösning krävs att verksamheten är effektiv samtidigt som den medicinska kvaliteten bibehålls. Hittills har få utvärderingar gjorts av detta. Det övergripande syftet med detta examensarbete är därför att studera en svensk, digital vårdcentral ur ett kvalitets- och effektivitetsperspektiv. Det första delsyftet är att undersöka den digitala vårdcentralens följsamhet till Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer, för provtagning och läkemedelsförskrivning, för cystit och faryngotonsillit. Det andra delsyftet är att undersöka om digitala kommunikationsmedel, textmeddelanden och videosamtal, används på ett strukturerat sätt eller om användningen enbart beror på läkarens personliga preferens. Båda undersökningarna genomfördes baserat på data som erhållits från den digitala vårdcentralen och samlats in genom ett digitalt formulär som representerar insamlingen av anamnesen. Denna analyserades genom en kvantitativ metod baserad på olika statistiska metoder. Följsamheten till Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer varierar mellan diagnoserna. Resultatet visade på möjlighet till förbättring. Den vanligaste anledningen till att rekommendationerna frångicks var att antibiotika förskrevs utan provtagning trots att detta var rekommenderat. För det andra delsyftet kunde inga definitiva slutsatser dras på grund av bristande datamängd. Däremot indikerade resultatet att huruvida textmeddelande eller videosamtal valdes berodde på den individuella läkarens preferens, och inte på vilken diagnos som ställts eller hur patienten svarat i den digitala anamnesen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8916086
- author
- Knutsson, Ebba LU and Holmberg, Emelie
- supervisor
- organization
- course
- MAM920 20171
- year
- 2017
- type
- H2 - Master's Degree (Two Years)
- subject
- keywords
- digitalisering, digital vård, e-hälsa, medicinsk kvalitet, digitala kommunikationsmedel
- language
- Swedish
- id
- 8916086
- date added to LUP
- 2017-06-22 12:09:46
- date last changed
- 2017-06-22 12:09:46
@misc{8916086,
abstract = {{Digitalisering av sjukvården tar idag stor plats i samhällsdiskussionen och ses som ett sätt att möta utmaningarna sjukvården står inför. En förutsättning för ett effektiviserat sjukvårdssystem är en förstärkt och effektiviserad primärvård. E-hälsa och digital teknik är viktiga verktyg för att kunna uppnå detta. I Sverige finns ett fåtal digitala vårdcentraler. För att de ska vara en långsiktig lösning krävs att verksamheten är effektiv samtidigt som den medicinska kvaliteten bibehålls. Hittills har få utvärderingar gjorts av detta. Det övergripande syftet med detta examensarbete är därför att studera en svensk, digital vårdcentral ur ett kvalitets- och effektivitetsperspektiv. Det första delsyftet är att undersöka den digitala vårdcentralens följsamhet till Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer, för provtagning och läkemedelsförskrivning, för cystit och faryngotonsillit. Det andra delsyftet är att undersöka om digitala kommunikationsmedel, textmeddelanden och videosamtal, används på ett strukturerat sätt eller om användningen enbart beror på läkarens personliga preferens. Båda undersökningarna genomfördes baserat på data som erhållits från den digitala vårdcentralen och samlats in genom ett digitalt formulär som representerar insamlingen av anamnesen. Denna analyserades genom en kvantitativ metod baserad på olika statistiska metoder. Följsamheten till Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer varierar mellan diagnoserna. Resultatet visade på möjlighet till förbättring. Den vanligaste anledningen till att rekommendationerna frångicks var att antibiotika förskrevs utan provtagning trots att detta var rekommenderat. För det andra delsyftet kunde inga definitiva slutsatser dras på grund av bristande datamängd. Däremot indikerade resultatet att huruvida textmeddelande eller videosamtal valdes berodde på den individuella läkarens preferens, och inte på vilken diagnos som ställts eller hur patienten svarat i den digitala anamnesen.}},
author = {{Knutsson, Ebba and Holmberg, Emelie}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Hur bra är digital vård? En undersökning av kvalitet och effektivitet hos en digital vårdcentral}},
year = {{2017}},
}