Grönytefaktor i praktiken

Abstract

Abstract

Title: Green Area Factor in affect – How does the implementation of Green Area Factor requirements work in Sweden today?

Author: Johanna Hallberg
Supervisors: Anne Landin – Professor, Department of Construction Management, Lund University
Dagmar Gormsen – Social development leader at Sustainable Business Development at Skanska Sweden AB
Examiner: Stefan Olander – Docent, Department of Construction Management, Lund University

Problem: The study aims to research how the implementation of Green Area Factor requirements work in Sweden today. The following questions will be answered.

- How are construction projects impacted by requirements on Green Area Factor?
- How does the implementation of Green Area Factor requirements work in the interaction between the developer and the municipality?
- If the goal is more sustainable cities, what strengths and weaknesses do the instruments used today have?

Method: The study was performed as a qualitative study. It includes a literary study followed by a case study where a number of interviews were made in different respondent groups.

Conclusion: Green Area Factor requirements affects how construction projects are designed. It means that the outdoor environment looks different, with more green and penetrable areas and fewer impenetrable areas. Since vegetation, which entails a big density and dampness, are to be placed in direct connection to buildings, new and sometimes not yet tested solutions must be used.

The purpose of introducing Green Area Factor requirements is to create more sustainable cities, that can handle the climate changes we face and secure the eco-system services we need. The developers have party understood this purpose, but not to the degree they need to get a full understanding of the importance of starting to build in these new, untested ways. For the Green Area Factor to work fully, the purpose behind it needs to be more articulate, and the developers need to learn more about ecosystem services and why they are important. At the same time, the municipalities need to understand the developer’s perspective, who acts on a market-driven housing market and therefore need to keep focus on creating products that customers are willing to pay for. If Green Area Factor requirements are going to work, the process around it needs to develop and ameliorate.

Green Area Factor requirements forces all developers to take all areas within the city into consideration - all areas need to contribute to all the functions that are needed in the city. The introduction of the requirement has created a dialog concerning the necessity of green areas within the city, and has given design of the outdoor environment a higher status in relation to other technical parameters within constructions projects, which is positive. This also helps raising the awareness of biodiversity, which is one of Sweden’s stage goals. At the same time the Green Area Factor raises the construction costs, and leads to more expensive housing, which is requested by a smaller group on the market. This counteracts Sweden’s will to solve the housing crises.

Keywords: Green Area Factor, sustainability, city planning, ecology, ecosystem services

Popular Abstract (Swedish)

Dagens stadsbyggnadsprojekt är komplexa och många funktioner ska trängas på en liten yta i våra städer. I ett försök att ge grönstruktur i städer större plats har flera kommuner runt om i landet börjat ställa krav kring grönytefaktor; ett sätt att mäta mängden grönska på tomter i staden. I denna studie undersöktes vilken effekt detta krav har på samhällsbyggandet och hur det fungerar i samspelet mellan kommun och byggherre. Resultatet visar på att grönytefaktor har potential att förändra synen på hur städer ska byggas och skapa mer långsiktigt hållbara stadsmiljöer, samtidigt som samarbetet mellan aktörer i branschen måste förbättras för att nå de önskade effekterna.

Begreppet hållbarhet blir alltmer aktuellt då vi utformar framtidens moderna städer. Det har länge pratats om smarta trafiklösningar och effektiv energianvändning, medan vikten av en grönskande och välplanerad utemiljö har lyfts i samhällsbyggardebatten mer nyligen. Som en del i flera svenska kommuners arbete för att bygga hållbara städer har begreppet grönytefaktor seglat upp de senaste åren. Grönytefaktor är ett verktyg med hjälp av vilket kommunerna ställer krav på exploatörer, för att tvinga dem till att bygga just grönare utemiljöer.

Grönytefaktor uttrycks som en siffra, som enkelt uttryckt motsvarar andelen ”eko-effektiv yta” på en viss tomt. För att räkna ut mängden eko-effektiv yta används ett av respektive kommun utvecklat verktyg, ett slags poängsystem där olika typer av ytor ger olika mycket poäng i förhållande till deras värde för biologisk mångfald, möjlighet att hantera dagvatten, rekreation och liknande. Detta divideras sedan med den totala ytan på tomten i fråga, för att få fram grönytefaktor-talet. Miniminivån på detta tal ställer alltså kommunerna krav kring till byggherrarna.

För att mål och krav kring hållbarhet i stadsplanering ska ge den utdelning som de avser krävs att de fungerar hela vägen – från bakomliggande tanke till praktiskt genomförande. I denna studie undersöktes hur krav på grönytefaktor faktiskt fungerar i praktiken. Detta gjordes genom att undersöka byggprojekt som haft grönytefaktorkrav att leva upp till, där olika aktörer inom projekten tillfrågades för att få en bred syn på hur kravet fungerar. Studien undersökte vilken påverkan grönytefaktorkrav har på byggprojekt samt hur tillämpningen av kravet fungerar i samspelet mellan kommun och byggherre Dessutom studerades hur grönytefaktorkravet påverkar den hållbara utveckling som städerna önskar uppnå. Grönytefaktor är en relativt ny företeelse i Sverige, och den forskning som tidigare gjorts fokuserar på att utreda hur grönytefaktorverktygen fungerar rent teoretiskt, om modellerna är rätt utformade för att kunna skapa rätt typer av utemiljöer. Denna studie fokuserar istället på hur kravet fungerar i praktiken, från tanken och syftet bakom det, genom stadsbyggnadsprocessen och samspelet mellan olika aktörer, till hur resultatet faktiskt ser ut när kvarteren står färdigbyggda.

Studiens resultat visar på att grönytefaktor påverkar byggprojekt. Under tidiga skeden får landskapsarkitekten och därmed planeringen av utemiljön en mer central roll. Utformningen av utemiljön påverkas, kort sagt kan man säga att mängden hårdgjorda ytor minskar och mängden genomsläppliga ytor ökar. Beroende på hur respektive kommuns verktyg är utformas, dvs hur mycket poäng olika ytor och detaljer ger, så kan saker som gröna tak, avancerade dagvattenhanteringssystem och bredare växtförteckningar tillkomma. Grönytefaktorkravet påverkar även teknisk utformning av byggnaderna på fastigheten i fråga, framförallt kan en påverkan på byggnadernas stomsystem identifieras. Stommen behöver förstärkas eftersom grönytefaktorkravet gör att stora, tunga jordmängder måste placeras intill byggnaden, vilket framförallt ger en påverkan om fastighetens innergård är underbyggd av ett garage. Denna påverkan på projektets utformning leder till ökade projektkostnader. I slutändan blir det framtida boende eller annan typ av brukare av fastigheten som får stå för den extra kostnaden. Grönytefaktorkravet påverkar hur framtida skötsel av fastigheten kommer behöva utformas, eftersom många ytskikt och lösningar ser ut på annat sätt än de gjort om kravet inte fanns. Huruvida denna nya typ av skötsel blir mer eller mindre kostsam och avancerad går åsikterna i branschen isär kring. Landskapsarkitekterna menar att gröna ytor generellt är väldigt lättskötta så länge de anläggs på rätt sätt. Byggherrar å andra sidan är ovana vid gröna lösningar och inte sällan lite rädda för hur de ska fungera i förvaltningsskedet. Här finns stor potential för byggherrarna att skaffa bättre kunskap kring hur gröna miljöer ska anläggas och förvaltas.

Kommunernas syfte med att införa krav på grönytefaktor är bland annat att skapa bättre utemiljöer, stärka ekosystemtjänsterna i staden, bygga hälsosammare miljöer för människan och öka den biologiska mångfalden. Den teori som studerades i studien understryker vikten av detta, all forskning pekar på att det som byggs i städer på ett bättre sätt måste kunna ta hänsyn till naturens egna system. Studien visar att kommunrepresentanterna har detta syfte väldigt klart för sig, medan byggherrar i stor utsträckning saknar en djupare förståelse för varför detta är så viktigt. Att inte förstå syftet fullt ut bidrar till förvirring och i vissa fall irritation. Samtidigt visar studien också på att kommunen inte alltid har en förståelse för byggherrens ingång till byggprojekt. Bostäder byggs för en marknadsstyrd bostadsmarknad och byggherren måste producera det som kunderna efterfrågar, vilket kanske inte alltid är samma sak som det som är bäst för staden i helhet. För att grönytefaktor ska fungera bättre framöver bör parterna närma sig varandra och skaffa bättre insikt om varandras förutsättningar.

Idag finns en viss oklarhet kring var grönytefaktorkrav får och inte får ställas. Kommunerna i Sverige har som uppgift att bygga hållbara städer, samtidigt finns en lag som säger att kommuner inte får ställa särkrav, d.v.s. krav som avviker från gällande standard och regler i branschen. Oklarheterna kring hur och var krav får ställas bör redas ut för att undvika onödig förvirring kring grönytefaktor.

En stor styrka i grönytefaktorverktyget som kan urskiljas i studien är att det leder till att alla ytor i staden får ett värde, och att gröna lösningar ges högre prioritet i byggprojekt. Detta bidrar till att skapa den hållbara utveckling som behövs i städerna, både miljömässigt och socialt. Samtidigt går att konstatera att grönytefaktor är en fördyrande faktor, som kan leda till att det blir än svårare för ekonomiskt svaga grupper att efterfråga den bostad de behöver. Huruvida de miljöer som byggs pga. grönytefaktorn bidrar till ekonomiskt hållbar utveckling eller ej är svårt att säga, eftersom många av konstruktionerna som byggs pga. kravet är nya och obeprövade, och det är svårt att säga om de är robusta eller ej.

Den kanske största vinsten med införandet av grönytefaktorkrav är att det lett till en diskussion, och därigenom fått aktörer inom byggbranschen att börja fundera på biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Branschen är idag van vid att jobba med energieffektivitet och annat för att nå en hållbar utveckling, vikten av gröna miljöer och att bibehålla naturens system är fortfarande nytt och många håller fortfarande på att vakna upp och förstå att vi måste ändra sätter vi bygger på. Detta är en viktig utveckling för branschen att genomgå, då alltfler människor i världen väljer att bo i städer samtidigt som naturens resurser är långt ifrån oändliga.

• author: Hallberg, Johanna
• supervisor: Anne Landin
• organization: Construction Management
• alternative title: Hur fungerar tillämpningen av grönytefaktorkrav i Svergie idag?
• course: VBEM01 20171
• year: 2017
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Technology and Engineering
• keywords: stadsbyggnadsprocessen, ekologi, ekosystemtjänster, detaljplaneprocessen, Grönytefaktor, hållbarhet
• publication/series: TVBP
• report number: 17/5546
• ISSN: 1651-0380
• language: Swedish
• additional info: Handledare: Anne Landin; Bihandledare: Dagmar Gormsen, Skanska Sweden AB; Examinator: Stefan Olander
• id: 8917481
• date added to LUP: 2017-07-03 16:18:31
• date last changed: 2019-10-08 11:40:13