”Det känns lite jobbigt, det här att kallas invandrare”
(2017) SOCK04 20171Sociology
- Abstract (Swedish)
- Samhällets minoritetsgrupper har historiskt sett varit utsatta för misskreditering och diskriminering av olika slag. I denna uppsats har speciellt fokus lagts på den minoritetsgrupp som utgörs av de tusentals afghanska ungdomar som sökt eller söker asyl i Sverige. Syftet med uppsatsen har varit att studera hur individer i denna grupp upplever och hanterar stigma i sin vardag. Det empiriska underlag som ligger till grund för uppsatsen är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem ungdomar som befunnit eller befinner sig i asylprocessen och som uppgett sig ha en bakgrund i Afghanistan. Den teoretiska ansats som anknyts till i analysen är Goffmans teori om stigma samt hans dramaturgiska teori som förklarar individens självpresentation... (More)
- Samhällets minoritetsgrupper har historiskt sett varit utsatta för misskreditering och diskriminering av olika slag. I denna uppsats har speciellt fokus lagts på den minoritetsgrupp som utgörs av de tusentals afghanska ungdomar som sökt eller söker asyl i Sverige. Syftet med uppsatsen har varit att studera hur individer i denna grupp upplever och hanterar stigma i sin vardag. Det empiriska underlag som ligger till grund för uppsatsen är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem ungdomar som befunnit eller befinner sig i asylprocessen och som uppgett sig ha en bakgrund i Afghanistan. Den teoretiska ansats som anknyts till i analysen är Goffmans teori om stigma samt hans dramaturgiska teori som förklarar individens självpresentation genom användandet av masker. För att tolka det empiriska materialet har analytisk parentessättning samt en narrativ metod använts. Fokus har legat dels på vad intervjupersonerna sagt, dels på hur de berättat och vilka strukturer som ligger bakom deras berättande. Hur stigma upplevs framkommer dels genom synliga kännetecken som gjort att den sociala omgivningen kategoriserat dem in i en stigmagrupp, dels genom det sociala undvikande som intervjupersonerna möter i sin vardag. I analysen redovisas även de olika strategier som intervjupersonerna använt sig av för att hantera eller undvika stigma. Strategier som identifierats är hur en försöker passera genom att förändra synliga kännetecken på sitt stigma, förändra sitt språk eller byta tilltalsnamn. Intervjupersonerna berättar även om strategier som att inom stigmagruppen gå ihop för att motverka omgivningens förutfattade meningar eller att försöka ignorera de diskriminerande eller misskrediterande kommentarer som förekommer genom ett tillbakadragande. Integrering in i samhället sågs även av fler intervjupersoner som en strategi för att bli av med sitt stigma. Slutligen redovisas berättandet som en strategi där individen kan skapa förståelse och mening utifrån sin historia. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8917918
- author
- Samuelsson, Alexander LU
- supervisor
-
- Magnus Ring LU
- organization
- course
- SOCK04 20171
- year
- 2017
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- ungdomar i asylprocessen, sociologi, stigma, flykting
- language
- Swedish
- id
- 8917918
- date added to LUP
- 2017-07-06 11:28:34
- date last changed
- 2017-07-06 11:28:34
@misc{8917918,
abstract = {{Samhällets minoritetsgrupper har historiskt sett varit utsatta för misskreditering och diskriminering av olika slag. I denna uppsats har speciellt fokus lagts på den minoritetsgrupp som utgörs av de tusentals afghanska ungdomar som sökt eller söker asyl i Sverige. Syftet med uppsatsen har varit att studera hur individer i denna grupp upplever och hanterar stigma i sin vardag. Det empiriska underlag som ligger till grund för uppsatsen är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem ungdomar som befunnit eller befinner sig i asylprocessen och som uppgett sig ha en bakgrund i Afghanistan. Den teoretiska ansats som anknyts till i analysen är Goffmans teori om stigma samt hans dramaturgiska teori som förklarar individens självpresentation genom användandet av masker. För att tolka det empiriska materialet har analytisk parentessättning samt en narrativ metod använts. Fokus har legat dels på vad intervjupersonerna sagt, dels på hur de berättat och vilka strukturer som ligger bakom deras berättande. Hur stigma upplevs framkommer dels genom synliga kännetecken som gjort att den sociala omgivningen kategoriserat dem in i en stigmagrupp, dels genom det sociala undvikande som intervjupersonerna möter i sin vardag. I analysen redovisas även de olika strategier som intervjupersonerna använt sig av för att hantera eller undvika stigma. Strategier som identifierats är hur en försöker passera genom att förändra synliga kännetecken på sitt stigma, förändra sitt språk eller byta tilltalsnamn. Intervjupersonerna berättar även om strategier som att inom stigmagruppen gå ihop för att motverka omgivningens förutfattade meningar eller att försöka ignorera de diskriminerande eller misskrediterande kommentarer som förekommer genom ett tillbakadragande. Integrering in i samhället sågs även av fler intervjupersoner som en strategi för att bli av med sitt stigma. Slutligen redovisas berättandet som en strategi där individen kan skapa förståelse och mening utifrån sin historia.}},
author = {{Samuelsson, Alexander}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{”Det känns lite jobbigt, det här att kallas invandrare”}},
year = {{2017}},
}