Advanced

Att inte låta det bästa bli det möjligas fiende - Om demokratins förutsättningar i ljuset av en krismedveten och reaktiv politik

Duhlin, Emil LU (2017) SOCM04 20161
Sociology
Abstract (Swedish)
Studiens ambition är att bidra med ökad förståelse kring en demokratisk problematik, i ljuset av hur ekonomiska och ideologiska utvecklingar framkallat en allt mer reaktiv, krismedveten och teknokratisk hållning inom politiken. Sett till en teoretisk kartläggning av dessa tendenser av bl.a. Hartmut Rosa, Wolfgang Streeck, Zygmunt Bauman och ekonomihistorikern Jenny Andersson, anlägger studien en diskursanalys av utdrag ur det svenska politiska samtalet. Den empiriska omfattningen är ett antal riksdagsdebatter i anslutning till den ”flyktingkris” som särskilt aktualiserades under hösten 2015. Resultaten pekar mot dragningar inom politiken i anslutning till krissituationer mot anpassning efter olika former av utompolitisk press, samt en... (More)
Studiens ambition är att bidra med ökad förståelse kring en demokratisk problematik, i ljuset av hur ekonomiska och ideologiska utvecklingar framkallat en allt mer reaktiv, krismedveten och teknokratisk hållning inom politiken. Sett till en teoretisk kartläggning av dessa tendenser av bl.a. Hartmut Rosa, Wolfgang Streeck, Zygmunt Bauman och ekonomihistorikern Jenny Andersson, anlägger studien en diskursanalys av utdrag ur det svenska politiska samtalet. Den empiriska omfattningen är ett antal riksdagsdebatter i anslutning till den ”flyktingkris” som särskilt aktualiserades under hösten 2015. Resultaten pekar mot dragningar inom politiken i anslutning till krissituationer mot anpassning efter olika former av utompolitisk press, samt en tonvikt vid behovet av expertmässigt kunnande. Sett mot bakgrund av dessa både empiriskt och teoretiskt illustrerade tendenser, kan slutsatser vad gäller demokratins samtida förutsättningar dras, i form av ett minskat utrymme för radikala politiska alternativ samt meningsfull medborgardelaktighet. (Less)
Popular Abstract (Swedish)
Om man lever i ett demokratiskt samhälle är det lätt att förutsätta att makten över samhället och hur det ska byggas ligger hos folket – hos vanliga människor. I en representativ demokrati är tanken att vallöftena ska utgöra bandet mellan medborgarna och deras politiska företrädare. Inför ett val ska partierna presentera sin politik, folket ska ställning, rösta, och sedan ska denna samlade vilja göras till verklighet i den för folket representativa riksdagen. Frågan är dock om den demokratiska processen verkligen fungerar så här friktionsfritt idag.
Politiker pratar idag om att vi måste anpassa samhället för att vi ska kunna klara framtidens utmaningar, att vi inte kan förvänta oss några nya satsningar i välfärden sett till det pressade... (More)
Om man lever i ett demokratiskt samhälle är det lätt att förutsätta att makten över samhället och hur det ska byggas ligger hos folket – hos vanliga människor. I en representativ demokrati är tanken att vallöftena ska utgöra bandet mellan medborgarna och deras politiska företrädare. Inför ett val ska partierna presentera sin politik, folket ska ställning, rösta, och sedan ska denna samlade vilja göras till verklighet i den för folket representativa riksdagen. Frågan är dock om den demokratiska processen verkligen fungerar så här friktionsfritt idag.
Politiker pratar idag om att vi måste anpassa samhället för att vi ska kunna klara framtidens utmaningar, att vi inte kan förvänta oss några nya satsningar i välfärden sett till det pressade ekonomiska läget och om det farliga med ”naiva” framtidsvisioner. Den här typen av politisk retorik är särskilt vanlig i kristider. Sedan hösten 2015 har den så kallade flyktingkrisen debatterats friskt inom svensk politik. Samtalen har ofta handlat om hur vi måste anpassa asylpolitiken, göra den mer återhållsam och att Sverige inte kan ta ett oändligt stort humanitärt ansvar – att politiken måste föras med både ”hjärta och hjärna”. Händelser utanför Sverige, utanför vår kontroll, har stor betydelse för våra egna politiska beslut.
Den här studien uppmärksammar hur en globaliserad ekonomi sätter ständig press på enskilda länder. Vi kunde ju alla se, och många kände av, hur nästan hela världen påverkades av finanskraschen 2008 i USA. Studien belyser också att samhällstempot drastiskt har ökat de senaste åren, nya teknologier byter allt snabbare ut varandra och många människor upplever en allt högre tidspress i sin vardag. Hur påverkas egentligen demokratin av de här utvecklingarna? En global ekonomi påverkar bevisligen oss, men kan vår representativa demokrati påverka den? Vad händer när politiska beslut måste fattas med allt mindre tidsfrist, kan man ta hänsyn till vad folket röstade på för några år sedan då?
Min ambition med den här studien är att skapa större förståelse kring demokratins förmåga att göra folkets vilja till verklighet, mot bakgrund av dessa utvecklingar. Vad innebär det för demokratin om de politiska besluten formas utifrån press från omvärlden: den globala ekonomin, plötsliga migrationsströmmar efter krig och naturkatastrofer eller ett ökande samhällstempo? Är det verkligen folket som sätter dagordningen, om politiken är så beroende av krafter bortom sin kontroll? Genom att studera politiska samtal som förts i anslutning till flyktingkrisen, har jag kunnat uppmärksamma en rad trender som är intressanta när det gäller demokratins förutsättningar idag. Jag har därmed kunnat bidra med ökad förståelse kring vilken makt vi egentligen har när vi går och röstar vart fjärde år. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Duhlin, Emil LU
supervisor
organization
course
SOCM04 20161
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
keywords
Demokrati, politik, kris, reaktivitet, krismedvetenhet, teknokratisering
language
Swedish
id
8921814
date added to LUP
2017-08-21 14:42:39
date last changed
2017-08-21 14:42:39
@misc{8921814,
  abstract     = {Studiens ambition är att bidra med ökad förståelse kring en demokratisk problematik, i ljuset av hur ekonomiska och ideologiska utvecklingar framkallat en allt mer reaktiv, krismedveten och teknokratisk hållning inom politiken. Sett till en teoretisk kartläggning av dessa tendenser av bl.a. Hartmut Rosa, Wolfgang Streeck, Zygmunt Bauman och ekonomihistorikern Jenny Andersson, anlägger studien en diskursanalys av utdrag ur det svenska politiska samtalet. Den empiriska omfattningen är ett antal riksdagsdebatter i anslutning till den ”flyktingkris” som särskilt aktualiserades under hösten 2015. Resultaten pekar mot dragningar inom politiken i anslutning till krissituationer mot anpassning efter olika former av utompolitisk press, samt en tonvikt vid behovet av expertmässigt kunnande. Sett mot bakgrund av dessa både empiriskt och teoretiskt illustrerade tendenser, kan slutsatser vad gäller demokratins samtida förutsättningar dras, i form av ett minskat utrymme för radikala politiska alternativ samt meningsfull medborgardelaktighet.},
  author       = {Duhlin, Emil},
  keyword      = {Demokrati,politik,kris,reaktivitet,krismedvetenhet,teknokratisering},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Att inte låta det bästa bli det möjligas fiende - Om demokratins förutsättningar i ljuset av en krismedveten och reaktiv politik},
  year         = {2017},
}