Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Biogeografisk uppföljning av Ätlig groda Pelophylax esculentus i Skåne

Ekdahl, Bettina (2017) BIOK01 20171
Degree Projects in Biology
Popular Abstract (Swedish)
Plopp, plopp… Biogeografisk uppföljning av ätlig groda i Skåne

Amfibier (grodor, paddor, salamandrar och maskgroddjur) har minskat i onaturligt snabbt takt både globalt och lokalt sedan 1980-talet. Orsakerna är främst förlust av livsmiljöer på grund av mänsklig aktivitet men även sjukdomar, klimatförändringar, föroreningar, invasiva arter och överutnyttjande genom konsumtion och husdjursindustrin. Djurgruppen räknas som den mest hotade på jorden och denna kris beskrivs som den mest utmanande inom bevarandebiologin.

För att kunna bedriva ett framgångsrikt bevarandearbete och förhindra fortsatt nedgång hos groddjuren har medlemsländerna inom EU skyldighet att övervaka och rapportera bevarandestatusen för groddjuren vart sjätte år.... (More)
Plopp, plopp… Biogeografisk uppföljning av ätlig groda i Skåne

Amfibier (grodor, paddor, salamandrar och maskgroddjur) har minskat i onaturligt snabbt takt både globalt och lokalt sedan 1980-talet. Orsakerna är främst förlust av livsmiljöer på grund av mänsklig aktivitet men även sjukdomar, klimatförändringar, föroreningar, invasiva arter och överutnyttjande genom konsumtion och husdjursindustrin. Djurgruppen räknas som den mest hotade på jorden och denna kris beskrivs som den mest utmanande inom bevarandebiologin.

För att kunna bedriva ett framgångsrikt bevarandearbete och förhindra fortsatt nedgång hos groddjuren har medlemsländerna inom EU skyldighet att övervaka och rapportera bevarandestatusen för groddjuren vart sjätte år. Denna övervakning kallas biogeografisk uppföljning vars syfte är att upptäcka eventuella förändringar/nedgångar i utvalda arters förekomst och populationsstorlek.
I Sverige är de mer sällsynta groddjursarterna högre prioriterande inventeringsmässig än de mer vanliga arterna inom den biogeografiska uppföljningen på grund av ekonomiska skäl. Den ätliga grodan hör till en av Sveriges vanligare arter som endast noteras som bifynd i samband med inventering av de andra mer hotade arterna. I dagsläget görs väldigt få bifynd av den ätliga grodan inom den biogeografiska uppföljningen eftersom den ätliga grodans utbredningsområde inte överlappar tillräckligt med de andra arternas utbredningsområde vilket gör underlaget för rapporteringen till EU bristfällig. Det behövs helt enkelt en annan inventeringsmetod och upplägg för den ätliga grodan och då behöver man bland annat inhämta kunskaper om förekomstfrekvens, populationsstorlek samt artens habitatval.

Huvudsyftet med detta projekt var ta fram rekommendationer för hur många vatten som minst måste besökas för att kunna upptäcka en nedgång på 50 % i förekomstfrekvens (antal lokaler) respektive 35 % i populationsstorlek (antal individer) hos ätlig groda, vilket är målet med den biogeografiska uppföljningen. Syftet var även att samla in mer kunskap om den ätliga grodans habitatval. Denna kunskap är viktig för att man med större sannolikhet ska kunna välja ut lämpliga vatten att inventera vid den biogeografiska uppföljningen i framtiden. Dessutom testades en alternativ inventeringsmetod som innebar att räkna antalet ätliga grodor då de hoppade i vattnet (antalet ”plopp”) istället för standardmetoden att räkna antalet spelande hanar.
Ett stickprov på 60 vatten slumpades ut inom den ätliga grodans naturliga utbredningsområde i sydvästra Skåne. Alla vatten besöktes för att se hur många vatten som hade förekomst av ätlig groda och hur många ”plopp” som kunde räknas vid varje vatten för att bedöma populationsstorleken. Olika statistiska analyser användes för att hitta samband mellan olika miljövariabler och förekomst av grodor respektive antalet grodor samt för beräkning av framtida stickprovsstorlek.

Mina resultat visar att den ätliga grodan undviker beskuggade vatten och förekommer talrikare i dammar med solbelysta stränder. Förekomstfrekvensen var 52 % (31 av 60 vatten) vilket betyder att minst 55 vatten måste besökas vid två olika tillfällen för att sedan jämföra dessa två tillfällen med varandra för att kunna upptäcka en eventuell nedgång på 50 % i förekomst. För att upptäcka en förändring på 35 % i populationsstorlek måste minst 200 vatten besökas vid två olika tillfällen. Detta stora stickprov kan reduceras om man tar hänsyn till den ätliga grodans habitatval och väljer ut vatten som är mer lämpliga för arten. Med metoden att räkna ”plopp” kunde ett mycket större antal grodor räknas. Hela 98 % av grodorna räknades genom att räkna ”plopp” och endast 2 % genom att räkna antalet spelande hanar. Därmed kunde ett betydligt större antal vatten med ätlig groda detekteras.

Handledare: Marika Stenberg, Per Nyström, Ekoll AB Kandidatexamensarbete 15 hp i biologi, BIOK01, 2017
Biologiska institutionen, Lunds universitet (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Ekdahl, Bettina
supervisor
organization
course
BIOK01 20171
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
language
Swedish
id
8925845
date added to LUP
2017-09-18 11:10:03
date last changed
2017-09-18 11:10:03
@misc{8925845,
  author       = {{Ekdahl, Bettina}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Biogeografisk uppföljning av Ätlig groda Pelophylax esculentus i Skåne}},
  year         = {{2017}},
}