Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Kan saltstress påverka plattmasken Macrostomum liganos reproduktiva fitness?

Thelin, Sara (2017) BIOK01 20171
Degree Projects in Biology
Popular Abstract (Swedish)
Varför minskar antalet avkommor hos plattmasken M. lignano?

Då hotet om den globala klimatförändringen blir större och större är det än viktigare för oss att förstå hur organismer kan påverkas av förändringar i deras miljö. För djur som lever i akvatiska miljöer kan en ökad nederbörd eller avdunstning av vatten leda till en förändring i saltkoncentration. För att många organismer ska överleva måste de behålla en konstant miljö inuti kroppen. En förändring i den yttre miljön blir därmed energikrävande och kan leda till stress. Då organismen måste lägga extra energi på att reglera den inre miljön finns det mindre energi kvar att lägga på annat, som tillexempel att producera avkommor.

Tidigare studier har gjorts på en art av plattmaskar... (More)
Varför minskar antalet avkommor hos plattmasken M. lignano?

Då hotet om den globala klimatförändringen blir större och större är det än viktigare för oss att förstå hur organismer kan påverkas av förändringar i deras miljö. För djur som lever i akvatiska miljöer kan en ökad nederbörd eller avdunstning av vatten leda till en förändring i saltkoncentration. För att många organismer ska överleva måste de behålla en konstant miljö inuti kroppen. En förändring i den yttre miljön blir därmed energikrävande och kan leda till stress. Då organismen måste lägga extra energi på att reglera den inre miljön finns det mindre energi kvar att lägga på annat, som tillexempel att producera avkommor.

Tidigare studier har gjorts på en art av plattmaskar kallade Macrostomum lignano. Dessa maskar blir endast 1,5 mm stora vid fullvuxet stadie. Deras lilla kroppsstorlek, snabba generationscykel och det faktum att de är genomskinliga gör dem utmärkta att studera i en labbmiljö. De är en så kallad modellart. Vid Lunds Universitet har tidigare studier gjorts där man lagt märke till att maskar som placerats i en miljö med högre saltkoncentration under parning och äggläggning fick färre avkommor. Men om det berodde på den höga saltkoncentrationen i sig eller att de flyttats mellan olika saltkoncentrationer visste de inte.

Det var därför dags att ta reda på orsaken bakom det minskande antalet avkommor. Vi testade två olika hypoteser. Antingen påverkar en förhöjd saltkoncentration hur många ägg som kläcks. Eller så är det den energikostliga anpassningen till olika saltkoncentrationer som begränsar hur mycket energi maskarna kan lägga på att producera avkommor.

För att testa våra hypoteser fick tre grupper, med vardera 240 maskar, leva i miljöer med olika saltkoncentrationer. Kontrollgruppen, som används för att jämföra resultaten med, levde i en för arten normal salthalt. Den andra gruppen levde i en förhöjd salthalt och den tredje gruppen flyttades mellan den normala och den höga salthalten. Då tre laboranter jobbade med projektet delades maskarna upp i grupp A och B där grupp A sköttes av mig själv och en annan laborant och grupp B av en tredje laborant.

Då resultaten slogs samman från de två grupperna kunde ingen skillnad ses i hur många avkommor maskar som befunnit sig i olika miljöer producerade. Då endast data från grupp A användes kunde däremot en skillnad ses mellan kontrollgruppen (normal salthalt) och de två övriga grupperna. Eftersom det inte var någon skillnad mellan gruppen som behandlats med hög salthalt och den som behandlats med varierande salthalt tyder detta på att det inte är den energikostliga och stressiga anpassningen hos de vuxna maskarna som påverkar antalet avkommor. Istället är det den höga salthalten i sig som påverkar hur många ägg som läggs och kläcks.

Det går inte med säkerhet garantera att metoden som använts för grupp A och B var den samma. Detta eftersom resultaten för de två grupperna skilde sig så pass mycket. För att dra några konkreta slutsatser kring hur salthalt kan påverka M. lignanos reproduktion krävs därför fler studier. Forskning krävs även på andra arter för att vi ska kunna förstå hur vårt skiftande klimat kan komma att påverka de organismer som delar planeten med oss.

Handledare: Jessica Abbott
Examensarbete 15 hp i Biologi 2017
Biologiska institutionen, Lunds Universitet (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Thelin, Sara
supervisor
organization
course
BIOK01 20171
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
language
Swedish
id
8925884
date added to LUP
2017-09-18 12:30:36
date last changed
2017-09-19 09:01:11
@misc{8925884,
  author       = {{Thelin, Sara}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Kan saltstress påverka plattmasken Macrostomum liganos reproduktiva fitness?}},
  year         = {{2017}},
}