Efterarv och försäkring - Kan ett förmånstagarförordnande skapa ett efterarv?

Abstract (Swedish)

Då en make ärver en make med släktingar i första eller andra parantelen uppstår arvsrättsligt en efterarvsrätt. Denna efterarvsrätt har tidigare inte förtydligat huruvida en försäkringsersättning som utfaller genom förmånstagarförordnande till efterlevande make ska inräknas i efterarvet. 1975 kom ett rättsfall från högsta domstolen som fastställde just detta, att det faktiskt föreligger rätt till efterarv även i försäkringsersättningen.

Efterarv grundas i att någon tar arv efter någon annan som har blivit arvtagare i första skedet. I 1975 års rättsfall hade även ett arv utgått vid sidan om försäkringsersättningen. Frågan uppstår då huruvida det finns en efterarvsrätt i en försäkringsersättning när det samtidigt inte utgår något arv. Exempelvis utgår inget arv när ett särkullbarn redan vid den först avlidne makens bortgång fått ut hela sitt arv direkt eller när det föreligger ett bristbo (skulderna överstiger tillgångarna i dödsboet).

I lagen finns det inget stöd för en försäkringsrättslig efterarvsrätt, förutom om försäkringstagaren uttryckligt förordnat efterarvsrätt, varken i ärvdabalken eller i försäkringsavtalslagen. Inte heller i förarbetena finns något stöd för en sådan efterarvsrätt. Dock sätter högsta domstolen i ovan nämnda rättsfall upp en presumtionsregel som är tänkt att motsvara den genomsnittliga viljan hos en försäkringstagare. Den säger att det vanligaste borde vara att en försäkringstagare som satt in sin make som förmånstagare, vid dennes bortgång vill att försäkringsersättningen återvänder till den egna släkten i motsats till att den enbart tillfaller makens släkt.

Frågan i förhållande till rättsfallet är hur grundläggande själva arvsrätten är för möjligheten till efterarv. Kan rättsfallet tolkas så extensivt att det även innefattar de situationer när maken inte samtidigt tar något arv? Min analys är att den av högsta domstolen uppställda presumtionsregeln troligen väl avspeglar allmänhetens vilja om de hade ställts inför frågeställningen. Däremot finns det inget annat stöd för att efterarvsrätt skulle föreligga. Tvärtom är det enligt mig svårt att tolkningsvis tillerkänna en efterarvsrätt som inte har något annat stöd i rättskällorna.

Abstract

When a spouse inherits another spouse, who has children from a previous marriage, parents, siblings or nephews alive, a right to secondary inheritance occurs according to Swedish law. Before 1975, it was not clarified whether this right to secondary inheritance should include an insurance reimburse-ment due to an insurance with a spouse as beneficiary. In 1975 the Swedish Supreme Court ruled that the insurance reimbursement is to be included in the right to secondary inheritance.

A right to secondary inheritance is based on the fact that someone in fact inherited in the first place. That was also the case in the 1975 Supreme Court ruling where the spouse, next to the insurance reimbursement beneficiary, also inherited. The question arising is whether there is a right to secondary inheritance in an insurance reimbursement when there is nothing to inherit. For example, if a spouse dies with no common children and no will issued, children from a previous marriage will inherit their deceased parent and no inheritance is to be obtained by the surviving spouse. The same result occurs when there is a shortfall, the liabilities exceed the assets of the estate, and there is nothing to inherit.

There is no support for the right to secondary inheritance in an insurance reimbursement, except when the policyholder explicitly ordained such a right, according to Swedish law. Not in the Swedish Inheritance Code nor the Insurance Act. Nor is there anything in the legislative history that suggests a right to secondary inheritance in an insurance reimbursement. However, in the above mentioned Supreme Court ruling, the Supreme Court issued a rule of presumption that intends to reflect the will of the general public. The rule of presumption states that if a deceased spouse placed a surviving spouse as beneficiary, the common will would be that the deceased spouse wished that the insurance reimbursement should return to his or her family when the surviving spouse dies.

The question in relation to the Supreme Court ruling is how fundamental the first inheritance is in relation to the possible right to secondary inheritance. Is it possible to interpret the case so extensively that it also includes the situation when there is nothing for the spouse to inherit? My analysis is that the rule of presumption set by the Supreme Court probably well reflects the general will of the public if they had been faced with the issue. However, there is no other support for the right to secondary inheritance in an insurance reimbursement and it is, in my opinion, a stretch to interpret such a right without any support in the written law.

• author: Altenby, Anders
• supervisor: Eva Ryrstedt
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Secondary inheritance and insurance - Can a beneficiary create a secondary inheritance?
• course: JURM02 20172
• year: 2017
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Familjerätt, försäkringsrätt, efterarv, förmånstagarförordnande, fiscal law, administrative law
• language: Swedish
• id: 8928989
• date added to LUP: 2017-12-11 08:19:36
• date last changed: 2017-12-11 08:19:36