Advanced

Likhet inför lagen? - En studie av tingsrätternas bevisvärdering i mål om grov kvinnofridskränkning 2016

Ekerot, Julia LU (2017) JURM02 20172
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Brottet grov kvinnofridskränkning straffbelägger mäns systematiska kränkningar av närstående kvinnor. Som skäl för införandet av brottet anfördes att mäns våld mot kvinnor har sin grund i strukturer i samhället som innebär att kvinnan anses vara underordnad mannen. Genom att införa brottet grov kvinnofridskränkning skulle systematiska kränkningar av en närstående kvinna bestraffas strängare, vilket skulle bidra till ökad jämställdhet mellan könen. Vid prövningen av straffansvar för brottet ställs emellertid domstolarna inför svårigheter vid bevisvärderingen, eftersom det i mål om våld i nära relationer ofta saknas bevisning till stöd för målsägandens berättelse om övergreppen. I framställningen granskas domstolarnas bevisvärdering i mål om... (More)
Brottet grov kvinnofridskränkning straffbelägger mäns systematiska kränkningar av närstående kvinnor. Som skäl för införandet av brottet anfördes att mäns våld mot kvinnor har sin grund i strukturer i samhället som innebär att kvinnan anses vara underordnad mannen. Genom att införa brottet grov kvinnofridskränkning skulle systematiska kränkningar av en närstående kvinna bestraffas strängare, vilket skulle bidra till ökad jämställdhet mellan könen. Vid prövningen av straffansvar för brottet ställs emellertid domstolarna inför svårigheter vid bevisvärderingen, eftersom det i mål om våld i nära relationer ofta saknas bevisning till stöd för målsägandens berättelse om övergreppen. I framställningen granskas domstolarnas bevisvärdering i mål om grov kvinnofridskränkning i förhållande till den bevisproblematik som ofta råder i mål om grov kvinnofridskränkning. Härvid undersöks särskilt vilka krav som ställs på bevisningen för att beviskravet ska anses vara uppfyllt i mål om grov kvinnofridskränkning.

För att granska domstolarnas bevisvärdering i mål om grov kvinnofridskränkning genomfördes en empirisk studie av 295 tingsrättsavgöranden som meddelats under 2016. Den empiriska studien visade inledningsvis att det förekommer stora variationer i hur bevisvärderingen genomförs samt hur domstolarna redovisar bevisvärderingen i domskälen. De stora variationerna i domstolarnas bevisvärdering och redovisningen av bevisvärderingen i domskälen medför att det ur ett rättssäkerhetsperspektiv är önskvärt att införa en lagreglering som stadgar hur domstolens bevisvärdering ska redovisas i domskälen.

Rättsfallsstudien visade även att tingsrätterna uppställer olika krav på bevisningen för att beviskravet ska anses vara uppfyllt i mål om grov kvinnofridskränkning. I 58 % av de granskade avgörandena krävde domstolarna att bevisning till stöd för målsägandens utsaga skulle föreligga på varje enskild åtalspunkt, vilket medförde att bevissvårigheterna kvarstod vid prövningen av ansvar för grov kvinnofridskränkning. Denna rättstillämpning resulterade i stor utsträckning i att åtalet för grov kvinnofridskränkning ogillades. I resterande domar krävde domstolen inte att bevisning till stöd för målsägandens utsaga skulle föreligga på varje enskild åtalspunkt. Istället undersökte domstolen på ett generellt plan vilken bevisning som fanns till stöd för målsägandens utsaga, för att sedan konstatera huruvida målsägandens utsaga kunde ligga till grund för en fällande dom på samtliga åtalspunkter. Denna rättstillämpning resulterade i att fällande domar för grov kvinnofridskränkning meddelades i större utsträckning jämfört med när domstolen uppställde krav på stödbevisning på varje enskild åtalspunkt. Den icke enhetliga rättstillämpningen beträffande vilka krav som ställs på bevisningen för att en fällande dom ska kunna meddelas medför en risk för att enskilda inte tillförsäkras likhet inför lagen, samtidigt som denna osäkerhet medför en svårighet att förutse domstolarnas rättstillämpning. Den empiriska studiens resultat visade således att brottet grov kvinnofridskränkning inte tillämpas på ett enhetligt sätt, vilket är problematiskt ur ett rättssäkerhetsperspektiv. För att åstadkomma en förbättrad rättssäkerhet finns det skäl att undersöka huruvida avsteg från den fria bevisprövningens princip ska genomföras genom en metod för bevisvärderingen. En sådan metod skulle emellertid kunna medföra en försämrad möjlighet för domstolarna att utöva rättsligt tvång i brottmål, vilket skulle inverka negativt på allmänhetens förtroende för rättsväsendet. (Less)
Abstract
Gross violation of a woman’s integrity is a crime which penalizes a series of criminal acts committed by a man against a woman whom he is, or has been, married to or with whom he is or has been cohabiting under circumstances comparable to marriage. The purpose of the introduction of this criminal act was to upgrade the penal value of such acts and to take into account the woman’s entire situation when she has been subject to a series of relatively minor criminal acts. The equality between men and women should increase by introducing the new law in the Swedish Penal code. However, since the criminal acts occur behind closed doors without witnessess is domestic violence hard to prove. The main purpose of this thesis is to examine the... (More)
Gross violation of a woman’s integrity is a crime which penalizes a series of criminal acts committed by a man against a woman whom he is, or has been, married to or with whom he is or has been cohabiting under circumstances comparable to marriage. The purpose of the introduction of this criminal act was to upgrade the penal value of such acts and to take into account the woman’s entire situation when she has been subject to a series of relatively minor criminal acts. The equality between men and women should increase by introducing the new law in the Swedish Penal code. However, since the criminal acts occur behind closed doors without witnessess is domestic violence hard to prove. The main purpose of this thesis is to examine the evaluation of evidence in cases concerning the criminal act in Chapter 4, section 4 a of the Swedish Penal code which prescribes liability for gross violation of a womans’s integrity.

In order to examine the evaluation of evidence in cases concerning gross violation of a woman’s integrity, 295 judgements from the Swedish district courts have been subject to examination. The empirical study initially demonstrated great variations in how the courts reported the grounds for the decision. In order to provide more uniform judgements, a law should be enacted which states how the grounds for the decisions should be reported.

The empirical study also showed multiple differences in the courts evaluation of evidence and what evidence the courts required for the evidentiary requirement to be met. In 58 % of the evaluated judgements, the district court required corroborating evidence for each and every criminal act, which stated the gross violation of a woman’s integrity. These dictrict courts widely dismissed the action. The court did not require corroborating evidence for each and every criminal act, in the rest of the evaluated judgements. In these cases, the injured persons testimony resulted in a conviction without corroborating evidence for each and every criminal act. These district courts widely announced convictions for gross violation of a woman’s integrity. Thus, the empirical study demonstrated that in some cases decisions were made with a requirement of corroborating evidence for each and every criminal act, and in other cases such evidence was not required. Two conclusions can be drawn from the foregoing: one, that the inconsistency of the evaluation of evidence is not compatible with the principles of equal treatment, and two, that the defendants possibility to predict the verdict deteriorates. Thus, the inconsistency of the evaluation of evidence in cases concerning gross violation of a woman’s integrity is not compatible with the principle of legal security. In order to provide equal treatment and predictability, a method for the evaluation of evidence is needed. However, such method for the evaluation of evidence would make it difficult to announce convictions, which would affect the public trust in the judiciary. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Ekerot, Julia LU
supervisor
organization
alternative title
Equality before the law? - A study of judgements from the Swedish district courts regarding gross violation of a woman’s integrity in 2016
course
JURM02 20172
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
straffrätt, processrätt, stödbevisning, grov kvinnofridskränkning, criminal law, criminal procedure, corroborating evidence, gross violation of a woman's integrity
language
Swedish
id
8929797
date added to LUP
2018-02-01 13:59:56
date last changed
2018-02-01 13:59:56
@misc{8929797,
  abstract     = {Gross violation of a woman’s integrity is a crime which penalizes a series of criminal acts committed by a man against a woman whom he is, or has been, married to or with whom he is or has been cohabiting under circumstances comparable to marriage. The purpose of the introduction of this criminal act was to upgrade the penal value of such acts and to take into account the woman’s entire situation when she has been subject to a series of relatively minor criminal acts. The equality between men and women should increase by introducing the new law in the Swedish Penal code. However, since the criminal acts occur behind closed doors without witnessess is domestic violence hard to prove. The main purpose of this thesis is to examine the evaluation of evidence in cases concerning the criminal act in Chapter 4, section 4 a of the Swedish Penal code which prescribes liability for gross violation of a womans’s integrity.

In order to examine the evaluation of evidence in cases concerning gross violation of a woman’s integrity, 295 judgements from the Swedish district courts have been subject to examination. The empirical study initially demonstrated great variations in how the courts reported the grounds for the decision. In order to provide more uniform judgements, a law should be enacted which states how the grounds for the decisions should be reported.

The empirical study also showed multiple differences in the courts evaluation of evidence and what evidence the courts required for the evidentiary requirement to be met. In 58 % of the evaluated judgements, the district court required corroborating evidence for each and every criminal act, which stated the gross violation of a woman’s integrity. These dictrict courts widely dismissed the action. The court did not require corroborating evidence for each and every criminal act, in the rest of the evaluated judgements. In these cases, the injured persons testimony resulted in a conviction without corroborating evidence for each and every criminal act. These district courts widely announced convictions for gross violation of a woman’s integrity. Thus, the empirical study demonstrated that in some cases decisions were made with a requirement of corroborating evidence for each and every criminal act, and in other cases such evidence was not required. Two conclusions can be drawn from the foregoing: one, that the inconsistency of the evaluation of evidence is not compatible with the principles of equal treatment, and two, that the defendants possibility to predict the verdict deteriorates. Thus, the inconsistency of the evaluation of evidence in cases concerning gross violation of a woman’s integrity is not compatible with the principle of legal security. In order to provide equal treatment and predictability, a method for the evaluation of evidence is needed. However, such method for the evaluation of evidence would make it difficult to announce convictions, which would affect the public trust in the judiciary.},
  author       = {Ekerot, Julia},
  keyword      = {straffrätt,processrätt,stödbevisning,grov kvinnofridskränkning,criminal law,criminal procedure,corroborating evidence,gross violation of a woman's integrity},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Likhet inför lagen? - En studie av tingsrätternas bevisvärdering i mål om grov kvinnofridskränkning 2016},
  year         = {2017},
}