Advanced

Den förtalades processrättsliga hinder

Walfridsson, Anton LU (2017) LAGF03 20172
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Att ha förtalat någon är att ha begått ett brott. Men processrätten kring förtalsbrottet skiljer sig från vanliga brott. Om brottet varit tillräckligt kvalificerat tar åklagare över åtalet som ett allmänt åtal men om det inte nått upp till denna gräns har det ålegat den enskilde att väcka åtal. Det är främst den typen av brott som inte nått upp till gränsen för allmänt åtal som denna uppsats tagit sikte på. För den typ av förtal är processrätten kantad av hinder som försvårar möjligheterna till upprättelse för den utsatte. Det finns framförallt två hinder som den enskilde måste överkommit för att gärningspersonen ska ha blivit straffad för sin brottsliga gärning.
Det första hindret är att förtal åtalas av målsägande. Det medför att den... (More)
Att ha förtalat någon är att ha begått ett brott. Men processrätten kring förtalsbrottet skiljer sig från vanliga brott. Om brottet varit tillräckligt kvalificerat tar åklagare över åtalet som ett allmänt åtal men om det inte nått upp till denna gräns har det ålegat den enskilde att väcka åtal. Det är främst den typen av brott som inte nått upp till gränsen för allmänt åtal som denna uppsats tagit sikte på. För den typ av förtal är processrätten kantad av hinder som försvårar möjligheterna till upprättelse för den utsatte. Det finns framförallt två hinder som den enskilde måste överkommit för att gärningspersonen ska ha blivit straffad för sin brottsliga gärning.
Det första hindret är att förtal åtalas av målsägande. Det medför att den enskilde själv ska utrett brottet och agerat åklagare i rättegången. Dessutom måste den ha riskerat att bli betalningsskyldig för rättegångskostnaderna eftersom att det varit civilrättsliga regler som bestämt kostnadsfördelningen. Detta hinder diskuteras ur ett rättssäkerhetsperspektiv och det utreds huruvida det är lämpligt att föra in brottet under allmänt åtal.
Det andra hindret är att förtalsuppgiften oftast blivit offentlig i samband med att den förts in i rättegången. Generellt kommer förtalsuppgiften att ha varit väldigt integritetskänslig, det är nämligen spridningen av denna uppgift som utgjort själva brottet. Det finns viss möjlighet till sekretessbeläggning av förtalsuppgiften. Då ska intresset för sekretessbeläggning ha blivit vägt mot intresset för insyn och JO har uttalat att domstolar ska vara restriktiva i sin bedömning. Hindret diskuteras ur ett rättssäkerhetsperspektiv och det utreds om det är möjligt att meddela sekretess som utgångspunkt.
Uppsatsen har resulterat i ställningstagandet att det enda sättet att uppnå materiell rättssäkerhet är att placera förtalsbrottet under allmänt åtal. Sekretess för förtalsuppgiften som utgångspunkt anser jag däremot kräva en för stor uppoffring av insynsintresset för att det ska vara motiverat med en sådan ändring. (Less)
Popular Abstract
To have slandered someone is to have committed a crime. But the procedure surrounding the crime of slander differs from regular crimes. If the crime is considered qualifying enough a prosecutor will take over the case as general prosecution but if the crime hasn’t lived up to that level it’s up to the individual to arouse individual prosecution. It’s mainly the type of offense that doesn’t qualify for general prosecution that this paper is focused on. For this type of slander the procedure is bordered with obstacles which complicates the possibilities of reparation for the victim. There are mainly two obstacles which the victim will have to have overcame for the offender to be punished for his wrongful act.
The first obstacle is that... (More)
To have slandered someone is to have committed a crime. But the procedure surrounding the crime of slander differs from regular crimes. If the crime is considered qualifying enough a prosecutor will take over the case as general prosecution but if the crime hasn’t lived up to that level it’s up to the individual to arouse individual prosecution. It’s mainly the type of offense that doesn’t qualify for general prosecution that this paper is focused on. For this type of slander the procedure is bordered with obstacles which complicates the possibilities of reparation for the victim. There are mainly two obstacles which the victim will have to have overcame for the offender to be punished for his wrongful act.
The first obstacle is that slander is to be prosecuted by the individual. This entails that the individual will have to have investigated the crime and acted out the role of prosecutor in the trial. The individual also must have taken the risk of becoming obliged to repay the costs of the trial because it is civil rules which decides the division of the costs. This obstacle is discussed out of a rule of law perspective and it is investigated whether or not it is suitable to place the crime under general prosecution.
The second obstacle is that the information that constitutes the slander often becomes public when it’s been brought into the trial. Generally, this information is privacy sensitive for the individual as it is the spread of this information that constitutes the crime. There is a certain possibility to classify the information. But it requires that the interest of classifying has been weighed against the interest of transparency and JO has stated that the courts are to be restrictive in their assessment. The obstacle is being discussed out of a rule of law perspective and it is investigated whether or not it is possible to classify the information that constitutes the slander as a starting point.
This thesis has resulted in the position that the only way to achieve material rule of law is to place the crime of slander under general prosecution. I consider classifying the information that constitutes the slander as a starting point is demanding too big of a sacrifice of the transparency for it to be motivated with such a change. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Walfridsson, Anton LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20172
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Processrätt, Criminal procedure, Förtal, Slander
language
Swedish
id
8929935
date added to LUP
2018-02-06 12:01:10
date last changed
2018-02-06 12:01:10
@misc{8929935,
  abstract     = {Att ha förtalat någon är att ha begått ett brott. Men processrätten kring förtalsbrottet skiljer sig från vanliga brott. Om brottet varit tillräckligt kvalificerat tar åklagare över åtalet som ett allmänt åtal men om det inte nått upp till denna gräns har det ålegat den enskilde att väcka åtal. Det är främst den typen av brott som inte nått upp till gränsen för allmänt åtal som denna uppsats tagit sikte på. För den typ av förtal är processrätten kantad av hinder som försvårar möjligheterna till upprättelse för den utsatte. Det finns framförallt två hinder som den enskilde måste överkommit för att gärningspersonen ska ha blivit straffad för sin brottsliga gärning.
Det första hindret är att förtal åtalas av målsägande. Det medför att den enskilde själv ska utrett brottet och agerat åklagare i rättegången. Dessutom måste den ha riskerat att bli betalningsskyldig för rättegångskostnaderna eftersom att det varit civilrättsliga regler som bestämt kostnadsfördelningen. Detta hinder diskuteras ur ett rättssäkerhetsperspektiv och det utreds huruvida det är lämpligt att föra in brottet under allmänt åtal.
Det andra hindret är att förtalsuppgiften oftast blivit offentlig i samband med att den förts in i rättegången. Generellt kommer förtalsuppgiften att ha varit väldigt integritetskänslig, det är nämligen spridningen av denna uppgift som utgjort själva brottet. Det finns viss möjlighet till sekretessbeläggning av förtalsuppgiften. Då ska intresset för sekretessbeläggning ha blivit vägt mot intresset för insyn och JO har uttalat att domstolar ska vara restriktiva i sin bedömning. Hindret diskuteras ur ett rättssäkerhetsperspektiv och det utreds om det är möjligt att meddela sekretess som utgångspunkt.
Uppsatsen har resulterat i ställningstagandet att det enda sättet att uppnå materiell rättssäkerhet är att placera förtalsbrottet under allmänt åtal. Sekretess för förtalsuppgiften som utgångspunkt anser jag däremot kräva en för stor uppoffring av insynsintresset för att det ska vara motiverat med en sådan ändring.},
  author       = {Walfridsson, Anton},
  keyword      = {Processrätt,Criminal procedure,Förtal,Slander},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Den förtalades processrättsliga hinder},
  year         = {2017},
}