Advanced

Skadestånd från stat och kommun – Från en inskränkt möjlighet till ersättning till ett rättsmedel för överträdelser av mänskliga rättigheter

Elvstrand, Rebecca LU (2017) JURM02 20172
Department of Law
Faculty of Law
Abstract
The purpose of this thesis is to investigate how the liability of public bodies have developed since the introduction of the Tort Liability Act. The investigation is mostly built upon current and previous legislation, legislative history, court practice and legal literature. The thesis is divided into three parts. The first part discusses the development of the Tort Liability Act, the second part investigates the influence of the Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms (ECHR) on the indemnity liability of public bodies and the third part describes a bill that proposes the increased liability for public bodies.

Initially, the liability of the public bodies was highly restricted since it was regarded as a... (More)
The purpose of this thesis is to investigate how the liability of public bodies have developed since the introduction of the Tort Liability Act. The investigation is mostly built upon current and previous legislation, legislative history, court practice and legal literature. The thesis is divided into three parts. The first part discusses the development of the Tort Liability Act, the second part investigates the influence of the Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms (ECHR) on the indemnity liability of public bodies and the third part describes a bill that proposes the increased liability for public bodies.

Initially, the liability of the public bodies was highly restricted since it was regarded as a threat to the public sovereignty if the state would be liable to pay damages caused by the negligent exercise of public authority. The main regulation established that damages caused by public bodies within the negligent exercise of authority will be compensated. However, there were exceptions to limit the liability. Some exceptions were removed over time from the law and a new legislation about incorrect authority information passed. The expansion of the liability was dependent on technical, social and economic development that caused the public bodies to interfere more often with the living condition of the individual. Faulty interventions by public bodies was expecting to increase the risk of economic losses for the individual. Therefore, it was necessary to increase the responsibility of the public bodies.

In correlation with the Swedish entrance into the European Union, the ECHR was incorporated into national law. Since the 1980’s, the ECHR was already taken into consideration by the Supreme Court and the Supreme Administrative Court. It was seen as a necessity to incorporate the ECHR so that it could be directly applicable by authorities and courts but also to increase the protection of human rights and fundamental freedoms. It was already observed by the government committee that the Swedish law of tort may not fulfill the qualifications of the effective remedies in the ECHR. However, it was not investigated further. The questions concerning the possibilities of receiving compensation for non-financial damages due to breaches of the ECHR became heavily debated after the turn of the millennium. In 2005, the Supreme Court approved the first claim for non-financial damages with support from the ECHR. Thereafter, the Supreme Court also approved compensation for a claim founded on the Instrument of Government. The bill that was announced by the government the fall of the 2017 partially implicates a codification to the court practice towards breaches if the ECHR established by the supreme court.

From this, one can conclude that the possibility to receive compensation from the public bodies has gone through major changes since the Tort Liability Act was passed. The liability of public bodies increased over time, which resulted in a greater interference with the individuals living condition. Since the ECHR became a part of Swedish law, compensation for non-financial damages have been put into the foreground. The government have put forward a new legislative bill on amendment to the Tort Liability Act that will strengthen the legal protection for the individual. (Less)
Abstract (Swedish)
Uppsatsens syfte är att undersöka hur staten och kommunernas skadeståndsansvar har utvecklats sedan skadeståndslagen infördes. Till undersökningen används framför allt lag, lagförarbeten, praxis och doktrin. Uppsatsen är uppdelad i tre delar där den första delen behandlar utvecklingen av skadeståndslagen, den andra delen undersöker hur Europakonventionen har påverkat skadeståndsrätten och den tredje beskriver ett lagförslag som ska utvidga det allmännas skadeståndsansvar i skadeståndslagen.

Till en början var det allmännas skadeståndsansvar inskränkt eftersom det ansågs strida mot den statliga suveräniteten att det allmänna skulle svara för skador uppkomna i den offentliga verksamheten. Huvudbestämmelsen stadgade att ersättning ska utgå... (More)
Uppsatsens syfte är att undersöka hur staten och kommunernas skadeståndsansvar har utvecklats sedan skadeståndslagen infördes. Till undersökningen används framför allt lag, lagförarbeten, praxis och doktrin. Uppsatsen är uppdelad i tre delar där den första delen behandlar utvecklingen av skadeståndslagen, den andra delen undersöker hur Europakonventionen har påverkat skadeståndsrätten och den tredje beskriver ett lagförslag som ska utvidga det allmännas skadeståndsansvar i skadeståndslagen.

Till en början var det allmännas skadeståndsansvar inskränkt eftersom det ansågs strida mot den statliga suveräniteten att det allmänna skulle svara för skador uppkomna i den offentliga verksamheten. Huvudbestämmelsen stadgade att ersättning ska utgå för skada som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning. Till den här bestämmelsen kopplades en rad undantagsregler för att begränsa ansvaret. Med tiden togs några av undantagsreglerna bort från skadeståndslagen samtidigt som en ny bestämmelse om ersättning för felaktig myndighetsinformation infördes. I utredningen framhölls det att det var viktigt att utvidga ansvaret med hänsyn till den tekniska, sociala och ekonomiska utvecklingen som medförde att den offentliga sektorn i större utsträckning behövde ingripa i enskildas förhållanden. Detta väntades medföra ökade risker för att medborgarna skulle tillfogas ekonomiska förluster till följd av de felaktiga myndighetsåtgärderna.

I samband med Sveriges inträde i den Europeiska Unionen inkorporerades Europakonventionen i svensk rätt. Med början från 1980-talet hade konventionen redan tillmätts viss betydelse i de högsta dömande instanserna. En inkorporering ansågs vara nödvändig för att konventionen skulle bli direkt tillämplig hos förvaltningsmyndigheter och i domstolar samt för att enskilda skulle få ett starkare skydd för sina fri- och rättigheter. Redan vid utredningen inför inkorporeringen av konventionen uppmärksammade utredaren att svensk skadeståndsrätt kanske inte levde upp till konventionens krav på tillhandahållande av effektivt rättsmedel. Någon åtgärd för att undersöka svensk skadeståndsrätts förenlighet med konventionen togs inte. Det var först efter millennieskiftet som frågan om huruvida det var möjligt att erhålla skadestånd för ideell skada vid konventionsöverträdelser började diskuteras flitigt i den juridiska debatten. Först 2005 tillerkände Högsta domstolen en skadelidande ersättning för ideell skada med stöd av Europakonventionen. Därefter har Högsta domstolen även tillerkänt en skadelidande ersättning vid överträdelser av regeringsformen. Det lagförslag som regeringen presenterade under hösten 2017 innebär delvis en kodifiering av Högsta domstolens praxis avseende ersättning för konventionsöverträdelser.

Utifrån detta kan slutsatserna dras att möjligheterna att erhålla skadestånd från det allmänna har genomgått betydande förändringar sedan skadeståndslagen infördes. I takt med att det allmänna fick större inverkan på enskildas förhållanden utvidgades skadeståndsansvaret. Sedan Europakonventionen blev svensk lag har ersättning för ideella skador hamnat i förgrunden. För att ytterligare stärka enskildas rättsskydd föreslår regeringen att en ny bestämmelse ska föras in i skadeståndslagen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Elvstrand, Rebecca LU
supervisor
organization
alternative title
Compensation from Public Bodies – From a restricted opportunity for compensation to a remedy for breaches of human rights
course
JURM02 20172
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
civilrätt, private law, förmögenhetsrätt, förvaltningsrätt, administrative law, rättshistoria, legal history, skadeståndsrätt, statsrätt
language
Swedish
id
8929998
date added to LUP
2018-01-22 13:36:18
date last changed
2018-01-22 13:36:18
@misc{8929998,
  abstract     = {The purpose of this thesis is to investigate how the liability of public bodies have developed since the introduction of the Tort Liability Act. The investigation is mostly built upon current and previous legislation, legislative history, court practice and legal literature. The thesis is divided into three parts. The first part discusses the development of the Tort Liability Act, the second part investigates the influence of the Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms (ECHR) on the indemnity liability of public bodies and the third part describes a bill that proposes the increased liability for public bodies.

Initially, the liability of the public bodies was highly restricted since it was regarded as a threat to the public sovereignty if the state would be liable to pay damages caused by the negligent exercise of public authority. The main regulation established that damages caused by public bodies within the negligent exercise of authority will be compensated. However, there were exceptions to limit the liability. Some exceptions were removed over time from the law and a new legislation about incorrect authority information passed. The expansion of the liability was dependent on technical, social and economic development that caused the public bodies to interfere more often with the living condition of the individual. Faulty interventions by public bodies was expecting to increase the risk of economic losses for the individual. Therefore, it was necessary to increase the responsibility of the public bodies.

In correlation with the Swedish entrance into the European Union, the ECHR was incorporated into national law. Since the 1980’s, the ECHR was already taken into consideration by the Supreme Court and the Supreme Administrative Court. It was seen as a necessity to incorporate the ECHR so that it could be directly applicable by authorities and courts but also to increase the protection of human rights and fundamental freedoms. It was already observed by the government committee that the Swedish law of tort may not fulfill the qualifications of the effective remedies in the ECHR. However, it was not investigated further. The questions concerning the possibilities of receiving compensation for non-financial damages due to breaches of the ECHR became heavily debated after the turn of the millennium. In 2005, the Supreme Court approved the first claim for non-financial damages with support from the ECHR. Thereafter, the Supreme Court also approved compensation for a claim founded on the Instrument of Government. The bill that was announced by the government the fall of the 2017 partially implicates a codification to the court practice towards breaches if the ECHR established by the supreme court. 

From this, one can conclude that the possibility to receive compensation from the public bodies has gone through major changes since the Tort Liability Act was passed. The liability of public bodies increased over time, which resulted in a greater interference with the individuals living condition. Since the ECHR became a part of Swedish law, compensation for non-financial damages have been put into the foreground. The government have put forward a new legislative bill on amendment to the Tort Liability Act that will strengthen the legal protection for the individual.},
  author       = {Elvstrand, Rebecca},
  keyword      = {civilrätt,private law,förmögenhetsrätt,förvaltningsrätt,administrative law,rättshistoria,legal history,skadeståndsrätt,statsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Skadestånd från stat och kommun – Från en inskränkt möjlighet till ersättning till ett rättsmedel för överträdelser av mänskliga rättigheter},
  year         = {2017},
}