Advanced

Det klimatpolitiska ramverket - En analys av det klimatpolitiska ramverket i ljuset av Climate Change Act 2008

Ellström, William LU (2017) JURM02 20172
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Det klimatpolitiska ramverket som trädde ikraft 1 januari 2018 innebär nya klimatmål, skapandet av Klimatpolitiska rådet och en ny klimatlag. Uppsatsen syfte är att analysera huruvida det klimatpolitiska ramverket, med fokus på klimatlagen, är ett effektivt styrmedel för att förhindra farliga klimatförändringar. Uppsatsen konstaterar att klimatlagens utformning inte skapar några konkreta eller starka skyldigheter för regeringen att faktiskt uppnå det långsiktiga utsläppsmålet som innebär att Sverige ska ha nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2045. Klimatlagen innehåller inte heller några regler som syftar till att tillhandahålla en möjlighet till en rättslig prövning av de beslut som regeringen fattar enligt klimatlagen. Uppsatsen... (More)
Det klimatpolitiska ramverket som trädde ikraft 1 januari 2018 innebär nya klimatmål, skapandet av Klimatpolitiska rådet och en ny klimatlag. Uppsatsen syfte är att analysera huruvida det klimatpolitiska ramverket, med fokus på klimatlagen, är ett effektivt styrmedel för att förhindra farliga klimatförändringar. Uppsatsen konstaterar att klimatlagens utformning inte skapar några konkreta eller starka skyldigheter för regeringen att faktiskt uppnå det långsiktiga utsläppsmålet som innebär att Sverige ska ha nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2045. Klimatlagen innehåller inte heller några regler som syftar till att tillhandahålla en möjlighet till en rättslig prövning av de beslut som regeringen fattar enligt klimatlagen. Uppsatsen konstaterar att det politiska granskning som konstitutionsutskottet har till uppgift att inte tillräckligt effektiv för att kunna uppnå det långsiktiga målet och som uppsatsen visar finns är det nästintill omöjligt att använda sig av rättsprövningslagen (2006:304) för att pröva regeringens beslut. Uppsatsen redogör vidare för Klimatpolitiska rådets funktion, struktur och sammansättning och drar slutsatsen att det går att ifrågasätta hur oberoende och vilket genomslag Klimatpolitiska rådet kommer få i verkligenheten. Uppsatsen för även en diskussion om klimatlagen kommer att få någon inverkan på hur annan lagstiftning, relaterad till klimatfrågan, tillämpas. Uppsatsen konstaterar att förekomsten av en klimatlag inte kommer få någon större påverkan på annan lagstiftning eftersom att klimatlagen inte påverkar hur domstolar och myndigheter tillämpar relevant lagstiftning. Uppsatsen konstaterar dock att det finns utrymme för domstolar och myndigheter att beakta det långsiktiga målet vid en tillämpning av exempelvis miljöbalkens regler. För att ge uppsatsen ytterligare en dimension sker analysen av klimatlagen i ljuset av den brittiska Climate Change Act 2008 (CCA) utifrån en funktionell komparativ metod. Syftet med komparationen är ge underlag till en fördjupad diskussion rörande klimatlagens utformning och innebörd. Genom att redogöra för relevanta diskussioner som förts i den engelska rättsvetenskapen har uppsatsen kommit fram till att lagarna har stora likheter men att det finns skillnader, främst genom hur det långsiktiga utsläppsmålet i CCA anses utgöra en ny sorts skyldighet av starkare karaktär. Slutsatsen som dras i uppsatsen är att klimatlagen inte kan anses skapa några nya verktyg i arbetet med att förhindra klimatförändringarna och det ifrågasätts om lagen i sin nuvarande form är nödvändig. (Less)
Abstract
As a part of a national framework targeting the issue of climate change, the Swedish climate act (klimatlagen [2017:720]) entered into force. The framework also introduces a new government agency called Klimatpolitiska rådet and new long term climate goals. The purpose of this paper is to analyse whether this framework is an effective instrument in dealing with the issues of climate change. The paper concludes that klimatlagen does not create any duties for the Swedish government to ensure that the long-term climate goal of Swedish net emission of greenhouse gases by 2045 is achieved. Furthermore, klimatlagen does not have any provisions concerning judicial review of the decisions made by the government regarding klimatlagen concludes that... (More)
As a part of a national framework targeting the issue of climate change, the Swedish climate act (klimatlagen [2017:720]) entered into force. The framework also introduces a new government agency called Klimatpolitiska rådet and new long term climate goals. The purpose of this paper is to analyse whether this framework is an effective instrument in dealing with the issues of climate change. The paper concludes that klimatlagen does not create any duties for the Swedish government to ensure that the long-term climate goal of Swedish net emission of greenhouse gases by 2045 is achieved. Furthermore, klimatlagen does not have any provisions concerning judicial review of the decisions made by the government regarding klimatlagen concludes that the possibilities of judicial review through rättsprövningslagen (2006:304) are slim. The paper argues that the political scrutiny exercised by konstitutionsutskottet is an ineffective way of ensuring that the government fulfil its duties. The paper also examines the role of Klimatpolitiska rådet, concluding that there are some issues regarding the independence and effectiveness of Klimatpolitiska rådet. The paper also presents climate change related legislation, examining whether a climate act will have an impact on other legislation, concluding that the existence of a climate law will not have any impact due to the fact that klimatlagen does not affect how the courts and the authorities applies other kinds of legislation. But the paper notes that there is a possibility for the courts and authorities to take into account the existence of the long-term goal when applying other legislation. The paper also presents the British Climate Change Act 2008 (CCA) with the purpose of giving the paper a more detailed discussion, using a functional comparative method. By comparing CCA, and the academic discussion regarding CCA, with klimatlagen the paper concludes that the structure of both laws have similarities but that one of the biggest difference is how the long-term goal is categorized, where the long-term goal of CCA is considered being a more hard-edged duty than the one in the framework. Lastly, the paper concludes that klimatlagen does not create any new tools that will avert the dangers of climate change and that there is room for one to question if there is a need for klimatlagen, considering its current conformation. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Ellström, William LU
supervisor
organization
alternative title
The Swedish Climate Policy Framework - An analysis of the Swedish climate policy framework in the light of Climate Change Act 2008
course
JURM02 20172
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
miljörätt, klimatförändringar, klimatlagen, Climate Change Act, klimatpolitiskt ramverk, Klimatpolitiska rådet, Climate Change Act 2008
language
Swedish
id
8930056
date added to LUP
2018-01-22 13:36:55
date last changed
2018-01-22 13:36:55
@misc{8930056,
  abstract     = {As a part of a national framework targeting the issue of climate change, the Swedish climate act (klimatlagen [2017:720]) entered into force. The framework also introduces a new government agency called Klimatpolitiska rådet and new long term climate goals. The purpose of this paper is to analyse whether this framework is an effective instrument in dealing with the issues of climate change. The paper concludes that klimatlagen does not create any duties for the Swedish government to ensure that the long-term climate goal of Swedish net emission of greenhouse gases by 2045 is achieved. Furthermore, klimatlagen does not have any provisions concerning judicial review of the decisions made by the government regarding klimatlagen concludes that the possibilities of judicial review through rättsprövningslagen (2006:304) are slim. The paper argues that the political scrutiny exercised by konstitutionsutskottet is an ineffective way of ensuring that the government fulfil its duties. The paper also examines the role of Klimatpolitiska rådet, concluding that there are some issues regarding the independence and effectiveness of Klimatpolitiska rådet. The paper also presents climate change related legislation, examining whether a climate act will have an impact on other legislation, concluding that the existence of a climate law will not have any impact due to the fact that klimatlagen does not affect how the courts and the authorities applies other kinds of legislation. But the paper notes that there is a possibility for the courts and authorities to take into account the existence of the long-term goal when applying other legislation. The paper also presents the British Climate Change Act 2008 (CCA) with the purpose of giving the paper a more detailed discussion, using a functional comparative method. By comparing CCA, and the academic discussion regarding CCA, with klimatlagen the paper concludes that the structure of both laws have similarities but that one of the biggest difference is how the long-term goal is categorized, where the long-term goal of CCA is considered being a more hard-edged duty than the one in the framework. Lastly, the paper concludes that klimatlagen does not create any new tools that will avert the dangers of climate change and that there is room for one to question if there is a need for klimatlagen, considering its current conformation.},
  author       = {Ellström, William},
  keyword      = {miljörätt,klimatförändringar,klimatlagen,Climate Change Act,klimatpolitiskt ramverk,Klimatpolitiska rådet,Climate Change Act 2008},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Det klimatpolitiska ramverket - En analys av det klimatpolitiska ramverket i ljuset av Climate Change Act 2008},
  year         = {2017},
}