Advanced

Internetleverantörernas roll vid upphovsrättsintrång på internet - förutsättningar och framtida överväganden

Wetzler, Martin LU (2017) JURM02 20172
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Rättighetsinnehavare ska enligt art. 8.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället ha möjlighet att begära ett föreläggande mot en mellanhand vars tjänster utnyttjas av tredje part för att göra intrång. I mål C-314/12 UPC Telekabel har EU-domstolen slagit fast att internetleverantörer är mellanhänder och att det räcker att leverantörerna endast tillhandahåller internetaccess för att ett föreläggande i princip ska vara möjligt att utverka för en rättighetsinnehavare. Det är på senare tid omdiskuterat huruvida denna möjlighet även gäller när föremålet för föreläggandet är en indirekt intrångsgörare.

Den... (More)
Rättighetsinnehavare ska enligt art. 8.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället ha möjlighet att begära ett föreläggande mot en mellanhand vars tjänster utnyttjas av tredje part för att göra intrång. I mål C-314/12 UPC Telekabel har EU-domstolen slagit fast att internetleverantörer är mellanhänder och att det räcker att leverantörerna endast tillhandahåller internetaccess för att ett föreläggande i princip ska vara möjligt att utverka för en rättighetsinnehavare. Det är på senare tid omdiskuterat huruvida denna möjlighet även gäller när föremålet för föreläggandet är en indirekt intrångsgörare.

Den aktuella artikeln har implementerats i Sverige genom 53 b § i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk som stadgar att ett vitesföreläggande får meddelas mot den som vidtar eller medverkar till en åtgärd som innebär intrång. 53 b § har länge uppställt ett krav på att en internetleverantör objektivt medverkat till ett intrång i straffrättslig mening för att ett föreläggande skulle kunna meddelas. I fråga om tjänsteleverantörer har lagstiftaren dessutom krävt ”någonting mer”. Detta kvar på ”någonting mer” anknöt till läran om social adekvans varmed endast tillhandahållet av internetaccess i sig inte var tillräckligt för att objektivt medverkansansvar skulle aktualiseras. Ett exempel i förarbetena som varit vägledande för huruvida bestämmelsen aktualiseras anger att internetleverantören ska ha ingått ett avtalsförhållande och därefter fått konkreta indikationer på att deras avtalspart gör intrång.

Bestämmelsen har nyligen ändrats av Patent- och marknadsöverdomstolen i B2 Bredband-målet som betonade EU-rättens företräde och bortsåg från de aktuella förarbetsuttalandena. Domstolen ansåg bl.a. att krav på eget ansvar från internetleverantören inte var förenligt med kraven som uppställs i EU-rätten. Detta var första gången som en internetleverantör meddelades ett civilrättsligt föreläggande utan att det ställdes krav på objektiv medverkan i straffrättslig mening.

EU-domstolen har dessutom gett de grundläggande rättigheterna som erkänns i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna en avgörande betydelse huruvida ett föreläggande får utfärdas. Ett civilrättsligt föreläggande medför en konflikt mellan rättighetsinnehavarens egendomsskydd, internetleverantörens näringsfrihet och internetanvändarnas yttrande- och informationsfrihet. Det är inte en självklarhet hur dessa grundläggande rättigheter ska vägas mot varandra. Det är endast när det föreligger en balans mellan det väsentliga innehållet i dessa rättigheter som ett föreläggande får utfärdas. I uppsatsen diskuteras därmed särskilt hur en brist på effektivitet bör påverka huruvida ett föreläggande är en godtagbar begränsning av internetleverantörens näringsfrihet. (Less)
Abstract
Art. 8.3 in Directive 2001/29/EC of the European Parliament and of the Council of 22 May 2001 on the harmonisation of certain aspects of copyright and related rights in the information society decrees that Member States shall ensure that rightholders are in a position to apply for an injunction against intermediaries whose services are used by a third party to infringe a copyright. In case C-314/12 UPC Telekabel the European Court of Justice judged that internet service providers are intermediaries. The Court also stated that the mere supply of internet connections is sufficient for an injunction to in principle be available to a rightholder against direct infringers. A recent topic of discussion is whether this possibility is also... (More)
Art. 8.3 in Directive 2001/29/EC of the European Parliament and of the Council of 22 May 2001 on the harmonisation of certain aspects of copyright and related rights in the information society decrees that Member States shall ensure that rightholders are in a position to apply for an injunction against intermediaries whose services are used by a third party to infringe a copyright. In case C-314/12 UPC Telekabel the European Court of Justice judged that internet service providers are intermediaries. The Court also stated that the mere supply of internet connections is sufficient for an injunction to in principle be available to a rightholder against direct infringers. A recent topic of discussion is whether this possibility is also available when the target of the injunction is an indirect infringer.

Art. 8.3 in the directive has been implemented through 53 b § in the Swedish copyright act (SFS 1960:729) which states that an injunction may be issued against the person who commits or participates in an action that constitutes copyright infringement. The provision in question used to require that intermediaries objectively participated according to criminal law in such an infringement. Objective participation was not enough for liability to come into question for internet service providers, however. The Swedish legislator expressed that they had to do “something more” in order to be liable. This connected to legal principle in Sweden which can be described as a safe harbour.

As a result, 53 b § has recently been amended by a Swedish court ruling which emphasized the primacy of EU law and the secondary nature of national law. Amongst other things, the court considered the requirement of liability in Swedish law as incompatible with the requirements set out in EU law. As a result, an internet service provider was issued an injunction to block access to two well-known websites that unlawfully provide access to protected works for the first time.

In addition to when a rightholder may apply for an injunction, the European Court of Justice has given the fundamental rights in the Charter of the fundamental rights of the European Union a pivotal role in whether an injunction may be issued or not. The possibility of an injunction entails a conflict between the rightholders’ right to property, the internet service providers’ freedom to conduct a business and internet users’ freedom of expression and information. At present, it is not clear how these fundamental rights ought to be weighed against each other. What is clear, however, is that an injunction must strike a fair balance between the essential content of any fundamental right that is affected by an injunction to be acceptable. In this paper, it is argued that the injunctions’ effectiveness to deter copyright infringements should affect whether or not there is an acceptable limitation of the internet service providers’ freedom to conduct a business. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Wetzler, Martin LU
supervisor
organization
alternative title
The role of internet service providers in the event of copyright infringement on the internet - conditions and future considerations
course
JURM02 20172
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
civilrätt, EU-rätt, immaterialrätt, upphovsrätt, mellanhänder, internetleverantör, föreläggande
language
Swedish
id
8930351
date added to LUP
2018-01-25 14:19:57
date last changed
2018-01-25 14:19:57
@misc{8930351,
  abstract     = {Art. 8.3 in Directive 2001/29/EC of the European Parliament and of the Council of 22 May 2001 on the harmonisation of certain aspects of copyright and related rights in the information society decrees that Member States shall ensure that rightholders are in a position to apply for an injunction against intermediaries whose services are used by a third party to infringe a copyright. In case C-314/12 UPC Telekabel the European Court of Justice judged that internet service providers are intermediaries. The Court also stated that the mere supply of internet connections is sufficient for an injunction to in principle be available to a rightholder against direct infringers. A recent topic of discussion is whether this possibility is also available when the target of the injunction is an indirect infringer. 

Art. 8.3 in the directive has been implemented through 53 b § in the Swedish copyright act (SFS 1960:729) which states that an injunction may be issued against the person who commits or participates in an action that constitutes copyright infringement. The provision in question used to require that intermediaries objectively participated according to criminal law in such an infringement. Objective participation was not enough for liability to come into question for internet service providers, however. The Swedish legislator expressed that they had to do “something more” in order to be liable. This connected to legal principle in Sweden which can be described as a safe harbour.

As a result, 53 b § has recently been amended by a Swedish court ruling which emphasized the primacy of EU law and the secondary nature of national law. Amongst other things, the court considered the requirement of liability in Swedish law as incompatible with the requirements set out in EU law. As a result, an internet service provider was issued an injunction to block access to two well-known websites that unlawfully provide access to protected works for the first time.

In addition to when a rightholder may apply for an injunction, the European Court of Justice has given the fundamental rights in the Charter of the fundamental rights of the European Union a pivotal role in whether an injunction may be issued or not. The possibility of an injunction entails a conflict between the rightholders’ right to property, the internet service providers’ freedom to conduct a business and internet users’ freedom of expression and information. At present, it is not clear how these fundamental rights ought to be weighed against each other. What is clear, however, is that an injunction must strike a fair balance between the essential content of any fundamental right that is affected by an injunction to be acceptable. In this paper, it is argued that the injunctions’ effectiveness to deter copyright infringements should affect whether or not there is an acceptable limitation of the internet service providers’ freedom to conduct a business.},
  author       = {Wetzler, Martin},
  keyword      = {civilrätt,EU-rätt,immaterialrätt,upphovsrätt,mellanhänder,internetleverantör,föreläggande},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Internetleverantörernas roll vid upphovsrättsintrång på internet - förutsättningar och framtida överväganden},
  year         = {2017},
}