Advanced

På egen risk? - Om ansvaret för personskador vid löpar- och hinderbanetävlingar

Gustafsson, Johanna LU (2017) JURM02 20172
Department of Law
Faculty of Law
Abstract
Damage in sport is a quite unexplored area of law. It is primarily the situations when an athlete sues another athlete for damage or when a spectator or third party sues an athlete or organizer of sports events for damage that’s been treated in case law and legal research. This essay regards another situation, namely when an athlete raises a claim against an organizer of sports contest. The focus is on running and obstacle racing and intends to investigate what responsibility an organizer of these competitions has for personal injury that a participant incurred during their competition.

Upon registration for this type of competitions, the participant accepts the organizers' terms and conditions. In every competition included in this... (More)
Damage in sport is a quite unexplored area of law. It is primarily the situations when an athlete sues another athlete for damage or when a spectator or third party sues an athlete or organizer of sports events for damage that’s been treated in case law and legal research. This essay regards another situation, namely when an athlete raises a claim against an organizer of sports contest. The focus is on running and obstacle racing and intends to investigate what responsibility an organizer of these competitions has for personal injury that a participant incurred during their competition.

Upon registration for this type of competitions, the participant accepts the organizers' terms and conditions. In every competition included in this study these conditions stipulates that all participation is at your own risk. Since the contract between the organizers and the participants is a consumer contract, it is interesting to ask whether the conditions should be adjusted and how the responsibility for personal injuries should be distributed. Contractual freedom and that agreements shall be held are important in property law, so is the principle of loyalty and consumer protection. First, it can be noted that in any case, when an organizer, employee or official intentional or by gross negligence causes a participant personal injury, the “at your own risk” clauses shall not be applicable. Even in other situations, I’ve found a couple of arguments for an adjustment of these clauses. The main argument is that it regards personal injury, consumer relationship and that the terms and conditions are unilaterally formulated by the organizers for their own benefit. Also, the fact that certain risks lie entirely within the organizer's sphere of power can be invoked as a basis for adjustment.
Cases and research related to the situation this paper deals with is missing. To investigate how responsibility for organizer of running or obstacle races should be formulated after an adjustment of their terms have general principles of contract law and case law of similar situations or other claims against an organizer of sporting events been studied. The responsibility an organizer has for participant's personal injuries can be found to be a fault liability. The fault liability rule means that an organizer is responsible for damage caused by the fact that the safety at the competition are lower than normal standard or that the organizer failed to attempt to prevent common and serious injury. Furthermore, the organizer has a responsibility to warn for risks that are not obvious and inherent with the sport. If there is proximate cause between an organizer's breaking of this fault liability rule and a participant's personal injury, the participant may receive compensation from the organizer. Participation is therefore not at your own risk. (Less)
Abstract (Swedish)
Skadestånd vid idrott är ett ganska outforskat område. Både i domstolspraxis och juridisk forskning är det främst situationerna då en idrottare riktar anspråk mot en annan idrottare eller då en åskådare eller utomstående riktar anspråk mot en idrottare eller arrangör av idrottsevenemang som behandlats. Den här uppsatsen handlar om en annan situation, nämligen då en idrottare riktar anspråk mot en arrangör av idrottstävling. Uppsatsen är inriktad på löpar- och hinderbanetävlingar och avser att utreda vilket ansvar en arrangör för dessa tävlingar har för personskador som en deltagare ådrar sig under deras tävling.

Vid anmälan till den här typen av tävlingar godkänner deltagaren arrangörernas tävlingsvillkor som i samtliga tävlingar som... (More)
Skadestånd vid idrott är ett ganska outforskat område. Både i domstolspraxis och juridisk forskning är det främst situationerna då en idrottare riktar anspråk mot en annan idrottare eller då en åskådare eller utomstående riktar anspråk mot en idrottare eller arrangör av idrottsevenemang som behandlats. Den här uppsatsen handlar om en annan situation, nämligen då en idrottare riktar anspråk mot en arrangör av idrottstävling. Uppsatsen är inriktad på löpar- och hinderbanetävlingar och avser att utreda vilket ansvar en arrangör för dessa tävlingar har för personskador som en deltagare ådrar sig under deras tävling.

Vid anmälan till den här typen av tävlingar godkänner deltagaren arrangörernas tävlingsvillkor som i samtliga tävlingar som ingår i den här studien föreskriver att allt deltagande sker på egen risk. Utifrån att avtalen mellan arrangörerna och deltagarna är att se som konsumentavtal är det intressant att ställa sig frågan om villkoret bör jämkas och hur ansvaret för personskador ska fördelas. Avtalsfrihet och att avtal ska hållas är viktiga utgångspunkter i förmögenhetsrätten, så är också lojalitetsprincipen och konsumentskyddet. Först kan konstateras att i alla fall då en arrangör eller funktionär eller anställd hos denne uppsåtligen eller av grov vårdslöshet orsakar en deltagare personskada ska på egen risk-klausulerna inte anses gällande. Även i andra situationer är det mycket som talar för att klausulerna bör jämkas. Främst är det faktumet att det handlar om personskada, konsumentförhållande samt att tävlingsvillkoren är ensidigt formulerade av arrangörerna till deras egen fördel. Också det faktum att vissa risker ligger helt inom arrangörens maktsfär kan åberopas som grund för jämkning.

Praxis och forskning som berör den situation den här uppsatsen behandlar saknas. För att utreda hur en arrangör av löpar- eller hinderbanetävlingars ansvar bör formuleras efter en jämkning av deras villkor har därför allmänna avtalsrättsliga principer och praxis från liknande situationer eller då annan riktat skadeståndsanspråk mot en arrangör av idrottsevenemang studerats. Ansvaret som en arrangör då har för deltagares personskador kan konstateras vara ett culpaansvar. Utifrån detta har jag formulerat en culpanorm innebärande att en arrangör ansvarar för skador som orsakats av att anordningarna vid tävlingen inte uppgår till gängse beskaffenhet eller att arrangören underlåtit att försöka förhindra vanligt förekommande och allvarliga skador. Vidare har arrangören ett ansvar för att varna för icke-uppenbara risker med tävlingen. Föreligger adekvat kausalitet mellan en arrangörs vårdslöshet enligt denna culpanorm och en deltagares personskada kan deltagaren erhålla ersättning från arrangören. Deltagandet sker då alltså inte på egen risk. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Gustafsson, Johanna LU
supervisor
organization
course
JURM02 20172
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Avtalsrätt, Skadeståndsrätt
language
Swedish
id
8930375
date added to LUP
2018-01-22 13:32:36
date last changed
2018-01-22 13:32:36
@misc{8930375,
  abstract     = {Damage in sport is a quite unexplored area of law. It is primarily the situations when an athlete sues another athlete for damage or when a spectator or third party sues an athlete or organizer of sports events for damage that’s been treated in case law and legal research. This essay regards another situation, namely when an athlete raises a claim against an organizer of sports contest. The focus is on running and obstacle racing and intends to investigate what responsibility an organizer of these competitions has for personal injury that a participant incurred during their competition. 

Upon registration for this type of competitions, the participant accepts the organizers' terms and conditions. In every competition included in this study these conditions stipulates that all participation is at your own risk. Since the contract between the organizers and the participants is a consumer contract, it is interesting to ask whether the conditions should be adjusted and how the responsibility for personal injuries should be distributed. Contractual freedom and that agreements shall be held are important in property law, so is the principle of loyalty and consumer protection. First, it can be noted that in any case, when an organizer, employee or official intentional or by gross negligence causes a participant personal injury, the “at your own risk” clauses shall not be applicable. Even in other situations, I’ve found a couple of arguments for an adjustment of these clauses. The main argument is that it regards personal injury, consumer relationship and that the terms and conditions are unilaterally formulated by the organizers for their own benefit. Also, the fact that certain risks lie entirely within the organizer's sphere of power can be invoked as a basis for adjustment.
Cases and research related to the situation this paper deals with is missing. To investigate how responsibility for organizer of running or obstacle races should be formulated after an adjustment of their terms have general principles of contract law and case law of similar situations or other claims against an organizer of sporting events been studied. The responsibility an organizer has for participant's personal injuries can be found to be a fault liability. The fault liability rule means that an organizer is responsible for damage caused by the fact that the safety at the competition are lower than normal standard or that the organizer failed to attempt to prevent common and serious injury. Furthermore, the organizer has a responsibility to warn for risks that are not obvious and inherent with the sport. If there is proximate cause between an organizer's breaking of this fault liability rule and a participant's personal injury, the participant may receive compensation from the organizer. Participation is therefore not at your own risk.},
  author       = {Gustafsson, Johanna},
  keyword      = {Avtalsrätt,Skadeståndsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {På egen risk? - Om ansvaret för personskador vid löpar- och hinderbanetävlingar},
  year         = {2017},
}