När jag kom tillbaka hade jag glömt mitt språk – En kritisk undersökning av kulturellt folkmord i internationell rätt
(2017) LAGF03 20172Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Denna uppsats undersöker kulturellt folkmord i internationell rätt och analyserar definitionen av folkmord i folkmordskonventionen. Kulturellt folkmord har ansetts vara något annat än folkmord även om båda kan bestå av att med våld överföra barn mellan grupper. Därför fokuserar uppsatsen på klassificeringen av förflyttningar av urfolksbarn som kulturellt folkmord och tillämpligheten av artikel 2(e) i konventionen som rör förflyttning av barn.
Ett postkolonialt perspektiv tillämpas för att belysa koloniala maktstrukturer i internationell rätt. Uppsatsen argumenterar för att begreppet kulturellt folkmord har exkluderats från legala dokument eftersom bosättarkoloniala stater, med förtryckande politik särskilt gentemot urfolk, annars skulle... (More) - Denna uppsats undersöker kulturellt folkmord i internationell rätt och analyserar definitionen av folkmord i folkmordskonventionen. Kulturellt folkmord har ansetts vara något annat än folkmord även om båda kan bestå av att med våld överföra barn mellan grupper. Därför fokuserar uppsatsen på klassificeringen av förflyttningar av urfolksbarn som kulturellt folkmord och tillämpligheten av artikel 2(e) i konventionen som rör förflyttning av barn.
Ett postkolonialt perspektiv tillämpas för att belysa koloniala maktstrukturer i internationell rätt. Uppsatsen argumenterar för att begreppet kulturellt folkmord har exkluderats från legala dokument eftersom bosättarkoloniala stater, med förtryckande politik särskilt gentemot urfolk, annars skulle belasta sig själva. Kulturell förintelse ansågs inte heller vara ett särskilt hot mot västliga stater och nedvärderades därför till förmån för fysisk förintelse. Endast tvångsförflyttning av barn inkluderades eftersom hänvisning hade gjorts till gärningar västliga stater kunde relatera till – förflyttningar av europeiska barn. Artikel 2(e) diskuterades därför inte i relation till gärningar utförda av vissa av dessa stater som organiserade tvångsförflyttningar av urfolksbarn vid tiden för förhandlingarna och många år därefter.
Uppsatsen fann att folkmordsanklagelser rörande urfolksbarn avvisats med huvudsaklig hänvisning till en avsaknad av folkmordets dolus specialis att förinta en grupp, och att förflyttningarna lett till kulturell förintelse vilket exkluderats ur konventionen. Dock antyder förarbeten och praxis ett bredare förintelsebegrepp och uppsatsen argumenterar därför för att kulturell förintelse faller inom konventionens tillämpningsområde. Beteckningen kulturellt folkmord utesluter därför inte folkmord. Inte heller bör en kolonial strävan att ”civilisera” barn utesluta folkmordets dolus specialis. Tvångsförflyttningar av barn för att de är urfolksbarn angriper gruppens existens som grupp och bör anses vara folkmord – i enlighet med konventionens syfte. (Less) - Abstract
- This essay seeks to examine cultural genocide in international law and analyze the definition of genocide in the Genocide Convention. Cultural genocide has been considered something other than genocide although both can consist of forcible transfer of children. The essay will therefore focus on the classification of forcible transfer of Indigenous children as cultural genocide and the applicability of Article 2(e) of the Convention regarding transfer of children.
A postcolonial perspective is applied to illustrate colonial power structures in international law. The essay will argue that the concept of cultural genocide has been excluded from legal documents because settler colonial states, with oppressive policies against especially... (More) - This essay seeks to examine cultural genocide in international law and analyze the definition of genocide in the Genocide Convention. Cultural genocide has been considered something other than genocide although both can consist of forcible transfer of children. The essay will therefore focus on the classification of forcible transfer of Indigenous children as cultural genocide and the applicability of Article 2(e) of the Convention regarding transfer of children.
A postcolonial perspective is applied to illustrate colonial power structures in international law. The essay will argue that the concept of cultural genocide has been excluded from legal documents because settler colonial states, with oppressive policies against especially Indigenous peoples, otherwise would incriminate themselves. Additionally, cultural destruction was not considered a particular threat to Western states and was therefore degraded on behalf of physical destruction. Only forcible transfer of children was included since reference had been made to acts relatable to Western states – transfers of European children. Article 2(e) was therefore not discussed in relation to acts executed by some of these states that were organizing forcible transfers of Indigenous children during the time of negotiations and for many more years to come.
The essay found that genocide claims regarding transfers of Indigenous children have been dismissed primarily with reference to a lack of genocidal dolus specialis to destroy a group, and that transfers led to cultural destruction which was excluded from the convention. However, preparatory work and case law indicates a wider concept of destruction and the essay therefore argues that cultural destruction falls within the convention’s reach. The label cultural genocide does therefore not exclude genocide. Nor should a colonial aspiration to “civilize” children exclude the genocidal dolus specialis in cases of forcible transfers. Forcible transfer of children because they are Indigenous targets the group’s existence as a group and should be considered genocidal – in accordance with the objective of the Convention. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8930569
- author
- Beck-Friis, Caroline LU
- supervisor
-
- Anna Nilsson LU
- organization
- course
- LAGF03 20172
- year
- 2017
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- folkrätt, straffrätt
- language
- Swedish
- id
- 8930569
- date added to LUP
- 2018-02-06 14:23:56
- date last changed
- 2018-02-06 14:23:56
@misc{8930569,
abstract = {{This essay seeks to examine cultural genocide in international law and analyze the definition of genocide in the Genocide Convention. Cultural genocide has been considered something other than genocide although both can consist of forcible transfer of children. The essay will therefore focus on the classification of forcible transfer of Indigenous children as cultural genocide and the applicability of Article 2(e) of the Convention regarding transfer of children.
A postcolonial perspective is applied to illustrate colonial power structures in international law. The essay will argue that the concept of cultural genocide has been excluded from legal documents because settler colonial states, with oppressive policies against especially Indigenous peoples, otherwise would incriminate themselves. Additionally, cultural destruction was not considered a particular threat to Western states and was therefore degraded on behalf of physical destruction. Only forcible transfer of children was included since reference had been made to acts relatable to Western states – transfers of European children. Article 2(e) was therefore not discussed in relation to acts executed by some of these states that were organizing forcible transfers of Indigenous children during the time of negotiations and for many more years to come.
The essay found that genocide claims regarding transfers of Indigenous children have been dismissed primarily with reference to a lack of genocidal dolus specialis to destroy a group, and that transfers led to cultural destruction which was excluded from the convention. However, preparatory work and case law indicates a wider concept of destruction and the essay therefore argues that cultural destruction falls within the convention’s reach. The label cultural genocide does therefore not exclude genocide. Nor should a colonial aspiration to “civilize” children exclude the genocidal dolus specialis in cases of forcible transfers. Forcible transfer of children because they are Indigenous targets the group’s existence as a group and should be considered genocidal – in accordance with the objective of the Convention.}},
author = {{Beck-Friis, Caroline}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{När jag kom tillbaka hade jag glömt mitt språk – En kritisk undersökning av kulturellt folkmord i internationell rätt}},
year = {{2017}},
}