Advanced

Tillräknelighet - Är tiden inne för ett återinförande av ett tillräknelighetskrav i svensk straffrätt?

Cieplik, Monika LU (2017) LAGF03 20172
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Psykiskt störda lagöverträdare har länge särbehandlats i den svenska rättsordningen. I nästan alla rättssystem ingår ett krav på tillräknelighet som brottsförutsättning. Detta krav togs bort i den svenska straffrätten i samband med brottsbalkens ikraftträdande 1965. Att vara tillräknelig innebär att man har en viss förmåga att förstå vad man gör, och att man kan kontrollera sitt handlande. Endast då kan man straffas för sin brottsliga handling. Särregleringen av psykiskt störda lagöverträdare i gällande rätt kommer till uttryck i att dessa inte får dömas till fängelse om det inte föreligger några särskilda skäl, samtidigt som de inte blir frikända. Den rättsliga påföljd som istället får utdömas är överlämnande till rättspsykiatrisk vård.... (More)
Psykiskt störda lagöverträdare har länge särbehandlats i den svenska rättsordningen. I nästan alla rättssystem ingår ett krav på tillräknelighet som brottsförutsättning. Detta krav togs bort i den svenska straffrätten i samband med brottsbalkens ikraftträdande 1965. Att vara tillräknelig innebär att man har en viss förmåga att förstå vad man gör, och att man kan kontrollera sitt handlande. Endast då kan man straffas för sin brottsliga handling. Särregleringen av psykiskt störda lagöverträdare i gällande rätt kommer till uttryck i att dessa inte får dömas till fängelse om det inte föreligger några särskilda skäl, samtidigt som de inte blir frikända. Den rättsliga påföljd som istället får utdömas är överlämnande till rättspsykiatrisk vård. Lagöverträdare med psykisk störning kan således begå uppsåtliga brott, och kravet på uppsåt uppfattas på samma sätt beträffande denna kategori som för andra lagöverträdare. I många fall har det dock diskuterats hur en gärningsperson med en förvrängd verklighetsuppfattning egentligen kan ha haft uppsåt till en gärning. Den nuvarande lagstiftningen har på senare år kritiserats, inte minst i den juridiska doktrinen, då den inte anses stämma överens med skuldprincipen och konformitetsprincipen.

I uppsatsen framgår det att straffrättsskolor som haft motsatta ideologier har präglat synen på hur de psykiskt störda lagöverträdarna ska behandlas. Frågor om skuld och ansvar har fått större betydelse än tidigare och flera statliga utredningar har på senare tid gjort en översyn av den straffrättsliga regleringen avseende psykiskt störda lagöverträdare, där Psykiatrilagsutredningens betänkande från 2012 är det senaste tillskottet. I utredningen har man lagt fram förslag på att återinföra det så kallade tillräknelighetskravet. Förslaget redogör för både för- och motargument mot ett återinförande, och dessa ämnar uppsatsen även att undersöka närmre. (Less)
Abstract
Mentally disturbed offenders have for a long time been treated differently in the Swedish criminal law. In nearly all legal systems there is a requirement of accountability for criminal liability. In order to be accountable you have to possess the ability to understand your actions and to be able to control them. Only then you can be punished for a criminal act. The requirement was removed from the Swedish criminal law when the Swedish Penal Code (Brottsbalken) came into force in 1965. The special regulation of mentally disturbed offenders in the applicable law is that they cannot be sentenced to prison if there are no existing special circumstances, nor are they exempted from punishment. Instead, the available sanction is compulsory... (More)
Mentally disturbed offenders have for a long time been treated differently in the Swedish criminal law. In nearly all legal systems there is a requirement of accountability for criminal liability. In order to be accountable you have to possess the ability to understand your actions and to be able to control them. Only then you can be punished for a criminal act. The requirement was removed from the Swedish criminal law when the Swedish Penal Code (Brottsbalken) came into force in 1965. The special regulation of mentally disturbed offenders in the applicable law is that they cannot be sentenced to prison if there are no existing special circumstances, nor are they exempted from punishment. Instead, the available sanction is compulsory psychiatric care. Severely mentally disordered offenders can therefore commit criminal acts, and the assessment of criminal intent is performed in the same way as it is with mentally sane offenders. Although, it has been discussed how it is possible that a person with a distorted reality view actually has had the intention of committing a criminal act. The applicable law has lately been criticized for not having accommodated the principle of guilt and principle of conformity.

In the essay it is clear that law schools with opposite ideologies have influenced the view of how severely mentally disturbed offenders should be treated. The importance of questions regarding guilt and responsibility has increased and several governmental committees have lately proposed a re-introduction of the requirement of accountability. A report from 2012 presented by Psykiatrilagsutredningen is the latest one. The report presents arguments for and against a re-introduction of the requirement of accountability, and this essay intends to investigate the arguments further. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Cieplik, Monika LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20172
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
straffrätt, tillräknelighet, allvarlig psykisk störning
language
Swedish
id
8930575
date added to LUP
2018-02-06 14:23:46
date last changed
2018-02-06 14:23:46
@misc{8930575,
  abstract     = {Mentally disturbed offenders have for a long time been treated differently in the Swedish criminal law. In nearly all legal systems there is a requirement of accountability for criminal liability. In order to be accountable you have to possess the ability to understand your actions and to be able to control them. Only then you can be punished for a criminal act. The requirement was removed from the Swedish criminal law when the Swedish Penal Code (Brottsbalken) came into force in 1965. The special regulation of mentally disturbed offenders in the applicable law is that they cannot be sentenced to prison if there are no existing special circumstances, nor are they exempted from punishment. Instead, the available sanction is compulsory psychiatric care. Severely mentally disordered offenders can therefore commit criminal acts, and the assessment of criminal intent is performed in the same way as it is with mentally sane offenders. Although, it has been discussed how it is possible that a person with a distorted reality view actually has had the intention of committing a criminal act. The applicable law has lately been criticized for not having accommodated the principle of guilt and principle of conformity. 

In the essay it is clear that law schools with opposite ideologies have influenced the view of how severely mentally disturbed offenders should be treated. The importance of questions regarding guilt and responsibility has increased and several governmental committees have lately proposed a re-introduction of the requirement of accountability. A report from 2012 presented by Psykiatrilagsutredningen is the latest one. The report presents arguments for and against a re-introduction of the requirement of accountability, and this essay intends to investigate the arguments further.},
  author       = {Cieplik, Monika},
  keyword      = {straffrätt,tillräknelighet,allvarlig psykisk störning},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Tillräknelighet - Är tiden inne för ett återinförande av ett tillräknelighetskrav i svensk straffrätt?},
  year         = {2017},
}