Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Skyddsåtgärder för att förhindra dödligt våld mot kvinnor i nära relationer - En kritisk studie av straffrättsliga åtgärder vid brottet "grov kvinnofridskränkning"

Albinsson Wallin, Sofie LU (2017) JURM02 20172
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Varje år dör omkring tretton kvinnor i Sverige till följd av våld av en man som de har eller har haft en nära relation med. Ofta kulminerar våldet vid en separation eller skilsmässa. Det kan därför innebära en högre risk för dödligt våld under separationsfasen. Den drivande kraften bakom våldet är vanligtvis svartsjuka och kontroll från mannen, vilket han känner en förlust av vid tillfället då kvinnan vill lämna honom. Även tidigare våld i nära relationer, är en hög riskfaktor när kvinnor dödas.

För att kvinnan ska våga och orka lämna mannen som utsätter henne för systematiska kränkningar, krävs att myndigheter hjälper till med att skydda henne från vidare våld. Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten har den främsta rollen när det... (More)
Varje år dör omkring tretton kvinnor i Sverige till följd av våld av en man som de har eller har haft en nära relation med. Ofta kulminerar våldet vid en separation eller skilsmässa. Det kan därför innebära en högre risk för dödligt våld under separationsfasen. Den drivande kraften bakom våldet är vanligtvis svartsjuka och kontroll från mannen, vilket han känner en förlust av vid tillfället då kvinnan vill lämna honom. Även tidigare våld i nära relationer, är en hög riskfaktor när kvinnor dödas.

För att kvinnan ska våga och orka lämna mannen som utsätter henne för systematiska kränkningar, krävs att myndigheter hjälper till med att skydda henne från vidare våld. Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten har den främsta rollen när det gäller brottsförebyggande arbete. Genom polisens riskbedömning kan skyddsåtgärder sättas in för kvinna, så som kontaktförbud. Häktning är också en möjlighet som kan vidtas för att fysiskt hindra mannen ifrån att överfalla kvinnan. Som det ser ut idag är dessa skydd uppenbarligen inte tillräckliga för att skydda kvinnorna från dödligt våld. Tillräckligt skydd uppnås när inga kvinnor längre mördas. Denna uppsats belyser därför kritik mot myndigheterna och tar upp åtgärder som kan förbättra verksamheternas förutsättningar för att nå en nollvision mot dödligt våld i nära relationer.

I den avslutande analysen kommer jag bland annat fram till att ett första steg för att rädda kvinnors liv, är att skapa trygghet för rättsväsendet. Tryggheten gör att hon vågar prata och sedan orkar stå fast vid sin anmälan. Med hjälp av polis- och åklagarmyndigheten ska hon då också kunna få ett adekvat skydd. Jag behandlar främst det skydd som tar sikte på förövaren, alltså att det är han som ska begränsas i sin rörelsefrihet och inte kvinnan. Hon lever redan under omständigheter av rädsla och isolering, meningen är inte att hennes situation ska förvärras genom att flytta på henne exempelvis till ett skyddat boende. För att effektivast lösa en akut situation, är tanken att alltid häkta mannen vid misstanke om grov kvinnofridskränkning, s.k. utredningshäktning. Kvinnan har då möjlighet att få tillstånd ett kontaktförbud. När det gäller kontaktförbud anser jag att det alltid bör förenas med elektronisk övervakning, för att i största möjliga mån skydda kvinnan. Möjligheten till kontaktförbud bör även finnas långt efter att en faktisk våldshandling ägt rum, exempelvis då en förövare avtjänat ett fängelsestraff och ska ut i samhället igen.

Grunden till kontaktförbud och häktning, vad gäller faran för upprepad brottslighet, ligger i polisens utredningar om risk för våld. Det är av största vikt att dessa riskbedömningar görs konsekvent och personerna som utför dem har kunskap om hur brottsoffer reagerar i dessa situationer. Personerna måste också därför ha kunskap i hur de ska bemöta kvinnan för att göra en ordentlig riskbedömning. Riskbedömningarna som görs initialt, skall alltid följas upp av en mer djupgående analys. (Less)
Popular Abstract
Every year about thirteen women die in Sweden because of the violence of a man they have or have had a close relationship with. Often the violence culminates in a separation or divorce. Therefore, it may involve a higher risk of fatal violence during the separation phase. The driving force behind the violence is usually jealous and control from the man, which he knows a loss at the moment when the woman wants to leave him. Even previous violence in close relationships is a high risk factor when women are killed.

In order for the woman to dare and to leave the man who exposes her to systematic violations, authorities need to help protect her from further violence. The prosecutor's office and the police authority play the foremost role in... (More)
Every year about thirteen women die in Sweden because of the violence of a man they have or have had a close relationship with. Often the violence culminates in a separation or divorce. Therefore, it may involve a higher risk of fatal violence during the separation phase. The driving force behind the violence is usually jealous and control from the man, which he knows a loss at the moment when the woman wants to leave him. Even previous violence in close relationships is a high risk factor when women are killed.

In order for the woman to dare and to leave the man who exposes her to systematic violations, authorities need to help protect her from further violence. The prosecutor's office and the police authority play the foremost role in crime prevention work. Through the police's risk assessment, protective measures may be imposed for women, such as contact bans. Detention is also an option that can be taken to physically prevent the man from attacking the woman. As it appears today, these protection is apparently not sufficient to protect women from fatal violence. Sufficient protection is achieved when no women are murdered anymore. This paper therefore highlights criticisms of the authorities and takes measures that can improve the business conditions for reaching a zero vision against fatal violence in close relationships.

In the analysis, I conclude, for example, that a first step to saving women's lives is to create security for the judiciary. The assurance makes her dare to talk and then can hold on to her notification. With the help of the police and prosecutor's office, she will also be given adequate protection. I mainly deal with the protection that targets the perpetrator, that is, he is the one who is to be restricted in his freedom of movement and not the woman. She is already living in circumstances of fear and isolation, the intention is not to worsen her situation by moving her for example to a sheltered accommodation. In order to solve an acute situation most efficiently, the idea is to always arrest the man in suspicion of serious women's crime reduction, investigation arrest. The woman has the opportunity to get a contact ban. In terms of contact bans, I think it should always be combined with electronic surveillance, to protect the woman as much as possible. The possibility of contact bans should also be a long time after an actual acts of violence have taken place, for example, when a perpetrator earns a prison sentence and returns to society again.

The reason for contact ban and detention, regarding the peril of repeated crime, lies in police investigations about the risk of violence. It is crucial that these risk assessments are made consistently and the persons who perform them have knowledge of how crime victims react in these situations. Therefore, the persons must also have knowledge of how to deal with the woman in order to make a proper risk assessment. The risk assessments made initially should always be followed up by a more in-depth analysis. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Albinsson Wallin, Sofie LU
supervisor
organization
alternative title
Protection against deadly violence due to women in close realationships
course
JURM02 20172
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
straffrätt
language
Swedish
id
8930842
date added to LUP
2018-02-08 13:51:17
date last changed
2022-05-15 03:41:08
@misc{8930842,
  abstract     = {{Varje år dör omkring tretton kvinnor i Sverige till följd av våld av en man som de har eller har haft en nära relation med. Ofta kulminerar våldet vid en separation eller skilsmässa. Det kan därför innebära en högre risk för dödligt våld under separationsfasen. Den drivande kraften bakom våldet är vanligtvis svartsjuka och kontroll från mannen, vilket han känner en förlust av vid tillfället då kvinnan vill lämna honom. Även tidigare våld i nära relationer, är en hög riskfaktor när kvinnor dödas. 

För att kvinnan ska våga och orka lämna mannen som utsätter henne för systematiska kränkningar, krävs att myndigheter hjälper till med att skydda henne från vidare våld. Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten har den främsta rollen när det gäller brottsförebyggande arbete. Genom polisens riskbedömning kan skyddsåtgärder sättas in för kvinna, så som kontaktförbud. Häktning är också en möjlighet som kan vidtas för att fysiskt hindra mannen ifrån att överfalla kvinnan. Som det ser ut idag är dessa skydd uppenbarligen inte tillräckliga för att skydda kvinnorna från dödligt våld. Tillräckligt skydd uppnås när inga kvinnor längre mördas. Denna uppsats belyser därför kritik mot myndigheterna och tar upp åtgärder som kan förbättra verksamheternas förutsättningar för att nå en nollvision mot dödligt våld i nära relationer.

I den avslutande analysen kommer jag bland annat fram till att ett första steg för att rädda kvinnors liv, är att skapa trygghet för rättsväsendet. Tryggheten gör att hon vågar prata och sedan orkar stå fast vid sin anmälan. Med hjälp av polis- och åklagarmyndigheten ska hon då också kunna få ett adekvat skydd. Jag behandlar främst det skydd som tar sikte på förövaren, alltså att det är han som ska begränsas i sin rörelsefrihet och inte kvinnan. Hon lever redan under omständigheter av rädsla och isolering, meningen är inte att hennes situation ska förvärras genom att flytta på henne exempelvis till ett skyddat boende. För att effektivast lösa en akut situation, är tanken att alltid häkta mannen vid misstanke om grov kvinnofridskränkning, s.k. utredningshäktning. Kvinnan har då möjlighet att få tillstånd ett kontaktförbud. När det gäller kontaktförbud anser jag att det alltid bör förenas med elektronisk övervakning, för att i största möjliga mån skydda kvinnan. Möjligheten till kontaktförbud bör även finnas långt efter att en faktisk våldshandling ägt rum, exempelvis då en förövare avtjänat ett fängelsestraff och ska ut i samhället igen. 

Grunden till kontaktförbud och häktning, vad gäller faran för upprepad brottslighet, ligger i polisens utredningar om risk för våld. Det är av största vikt att dessa riskbedömningar görs konsekvent och personerna som utför dem har kunskap om hur brottsoffer reagerar i dessa situationer. Personerna måste också därför ha kunskap i hur de ska bemöta kvinnan för att göra en ordentlig riskbedömning. Riskbedömningarna som görs initialt, skall alltid följas upp av en mer djupgående analys.}},
  author       = {{Albinsson Wallin, Sofie}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Skyddsåtgärder för att förhindra dödligt våld mot kvinnor i nära relationer - En kritisk studie av straffrättsliga åtgärder vid brottet "grov kvinnofridskränkning"}},
  year         = {{2017}},
}