Nytt mandat för Riksbanken? - Rättsliga utmaningar och juridiskt övervägande med anledning av Riksbankens e-krona projekt
(2017) JURM02 20172Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Sedan januari 2017 bedriver Riksbanken ett projekt vars syfte är att utreda huruvida digitala kontanter vore ett lämpligt komplement på den svenska betalningsmarknaden. Inom ramen för Riksbankens projekt kallas dessa digitala kontanter för e-kronor.
Eftersom en övervägande andel av svenska betalningar redan idag görs elektroniskt kan det framstå som obegripligt varför Sverige alls skulle vara i behov av digitala kontanter. Förenklat kan bakgrunden förklaras som att kontanter är värdepapper utgivna av en centralbank medan pengar människor har på banken är värdepapper vilka istället är utgivna av kommersiella banker. Intentionen bakom e-kronaprojektet är således att utreda huruvida den svenska allmänheten borde erbjudas ett elektroniskt... (More) - Sedan januari 2017 bedriver Riksbanken ett projekt vars syfte är att utreda huruvida digitala kontanter vore ett lämpligt komplement på den svenska betalningsmarknaden. Inom ramen för Riksbankens projekt kallas dessa digitala kontanter för e-kronor.
Eftersom en övervägande andel av svenska betalningar redan idag görs elektroniskt kan det framstå som obegripligt varför Sverige alls skulle vara i behov av digitala kontanter. Förenklat kan bakgrunden förklaras som att kontanter är värdepapper utgivna av en centralbank medan pengar människor har på banken är värdepapper vilka istället är utgivna av kommersiella banker. Intentionen bakom e-kronaprojektet är således att utreda huruvida den svenska allmänheten borde erbjudas ett elektroniskt betalningsmedel utgivet av Riksbanken, samt om detta vore en lämplig åtgärd för att möta betalningsmarknadens utveckling och motverka problem på den och inom det finansiella systemet.
Riksbankens e-kronaprojekt ger upphov till en rad intressanta juridiska aspekter. I uppsatsen kartläggs därför rättsliga utmaningar som är förknippade med en lansering av en e-krona på den svenska betalningsmarknaden. Utredning görs bland annat av huruvida Riksbanken besitter ett juridiskt mandat att ge ut e-kronor. Uppsatsens syfte är att tillhandahålla läsaren med ett kvalitativt grundmaterial som möjliggör en kvalitativ juridisk diskurs rörande instiftande av en e-krona. Ämnet är till sin natur tvärvetenskapligt men behandlas i framställningen med juridisk metod vilket resulterat i att uppsatsen har ett högt nyhetsvärde då ingen djupare juridisk beredning tidigare gjorts av uppsatsens tema.
Med anledning av det ovan angivna syftet, samt för att svara på frågeställningarna, redogörs i uppsatsen för ursprunget och egenskaper hos de olika kategorier av pengar som cirkulerar i den svenska ekonomin. Gällande rätt rörande kontanters legala status presenteras samt den juridiska klassifikationen av kryptovaluta. Kryptovalutans fundament, den s.k. blockkedjetekniken, avhandlas även. Detta på grund av att tekniken med stor sannolikhet kommer spela en mycket viktig roll på den framtida betalningsmarknaden vilket innebär att blockkedjetekniken är relevant att beakta om en e-krona, genom lagstiftning, ska förverkligas. Uppsatsen skildrar också för e-kronan relevanta lagregleringar som styr det kommersiella bankväsendet och Riksbankens verksamhet och organisation. Framställningen presenterar givetvis även själva e-kronaprojektet och projektets tänkbara lösningsmodeller för e-kronan samt juridiska implikationer av de föreslagna lösningarna.
Uppsatsen avslutas med en analys som leder fram till slutsatsen att flera av de rättsliga utmaningar som är förknippade med en e-krona inte kan få juridiska lösningar utan att politiska mål för e-kronaprojektet ställs upp. Ingen djupgående samhällsstrukturell förändring bör kunna initieras och genomföras av annat än en demokratiskt vald församling. Således bör Riksbanken före beslut att lansera en e-krona invänta direktion från lagstiftaren även om rättsliga hinder för en e-kronalansering skulle anses saknas. Detta för att undvika godtycklighet och värna den demokratiska rättsstaten. (Less) - Popular Abstract
- The Swedish central bank started a project in January 2017 with the objective to explore whether digital cash would be relevant to the Swedish payment infrastructure. The central bank digital cash is referred to as ”e-kronor”.
It may seem peculiar why Sweden would be in a need for digital cash since the current adoption of electronic payment is very high. A simplified explanation of the reason for this is that cash could described as an asset issued by a central bank whilst money held within commercial banks’ accounts are assets issued by the commercial banks. The objective of the e-krona project is to explore if the Swedish economy should be provided an electric mean of payment issues by the central bank and if the introduction of... (More) - The Swedish central bank started a project in January 2017 with the objective to explore whether digital cash would be relevant to the Swedish payment infrastructure. The central bank digital cash is referred to as ”e-kronor”.
It may seem peculiar why Sweden would be in a need for digital cash since the current adoption of electronic payment is very high. A simplified explanation of the reason for this is that cash could described as an asset issued by a central bank whilst money held within commercial banks’ accounts are assets issued by the commercial banks. The objective of the e-krona project is to explore if the Swedish economy should be provided an electric mean of payment issues by the central bank and if the introduction of e-krona would be a relevant approach to respond the development in the payment infrastructure and to address the issues of the payment infrastructure in the financial ecosystem.
The e-krona project contains a number of legal implications. In this thesis, the legal challenges associated with the potential issuing of e-krona in the Swedish payment infrastructure will be exposed. Within the scope of the theses it is defined whether the Swedish central bank is legally entitled to issue e-krona. The objective of the thesis is to provide the reader with a material that enables qualitative juridical analysis regarding the introduction of e-krona. The topic is interdisciplinary by nature but is dealt with in the preparation with legal method, which results in the essay having a high novelty value as no prior and deeper legal preparation has been conducted on this topic before.
In view of the above purpose, as well as to answer the questions, the essay explains the origin and characteristics of the various categories of money circulating in the Swedish economy. The current legal framework regarding cash's legal status is presented as well as the legal classification of the crypto currency. Crypto currencies’ foundation, the so-called blockchain technique, is also discussed. This because the technology is likely to play a very important role in the future payment infrastructure, which means that blockchain technology is relevant to taking into account when creating an e-krona through legislation. The thesis also depicts relevant legislation for the e-krona governing the commercial banking system and the Swedish central banks operations and organization. The presentation, of course, also presents the e-krona project itself and the project's possible solutions for the e-krona as well as legal implications of the proposed solutions.
The thesis end with an analysis that leads to the conclusion that several of the legal challenges associated with an e-krona cannot get legal solutions without setting political targets for the e-krona project. No profound social structural change should be able to be initiated and implemented by anything but a democratically elected assembly. Thus, before the decision to launch an e-krona, the central bank of Sweden should wait for directions from the legislator even if legal obstacles to an e-krona launch were deemed to be missing. This in order to avoid arbitrariness and to safeguard democratic rule of law. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8930857
- author
- Holmén, Johanna LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- New mandate for the Swedish central bank? - Legal challenges and legal consideration due to the central banks e-krona project
- course
- JURM02 20172
- year
- 2017
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Bankrätt, banking law, E-krona, finansrätt, fiscal law, blockchain, blockkedja, kryptovaluta, cryptocurrency, Riksbanken, Riksbank, fractional reserv banking, Swedish central bank, digital cash, digitala kontanter, elektroniska kontanter, affärsbankspengar, centralbankspengar, central bank money, skap pengar
- language
- Swedish
- id
- 8930857
- date added to LUP
- 2018-01-25 14:20:35
- date last changed
- 2018-01-25 14:20:35
@misc{8930857,
abstract = {{Sedan januari 2017 bedriver Riksbanken ett projekt vars syfte är att utreda huruvida digitala kontanter vore ett lämpligt komplement på den svenska betalningsmarknaden. Inom ramen för Riksbankens projekt kallas dessa digitala kontanter för e-kronor.
Eftersom en övervägande andel av svenska betalningar redan idag görs elektroniskt kan det framstå som obegripligt varför Sverige alls skulle vara i behov av digitala kontanter. Förenklat kan bakgrunden förklaras som att kontanter är värdepapper utgivna av en centralbank medan pengar människor har på banken är värdepapper vilka istället är utgivna av kommersiella banker. Intentionen bakom e-kronaprojektet är således att utreda huruvida den svenska allmänheten borde erbjudas ett elektroniskt betalningsmedel utgivet av Riksbanken, samt om detta vore en lämplig åtgärd för att möta betalningsmarknadens utveckling och motverka problem på den och inom det finansiella systemet.
Riksbankens e-kronaprojekt ger upphov till en rad intressanta juridiska aspekter. I uppsatsen kartläggs därför rättsliga utmaningar som är förknippade med en lansering av en e-krona på den svenska betalningsmarknaden. Utredning görs bland annat av huruvida Riksbanken besitter ett juridiskt mandat att ge ut e-kronor. Uppsatsens syfte är att tillhandahålla läsaren med ett kvalitativt grundmaterial som möjliggör en kvalitativ juridisk diskurs rörande instiftande av en e-krona. Ämnet är till sin natur tvärvetenskapligt men behandlas i framställningen med juridisk metod vilket resulterat i att uppsatsen har ett högt nyhetsvärde då ingen djupare juridisk beredning tidigare gjorts av uppsatsens tema.
Med anledning av det ovan angivna syftet, samt för att svara på frågeställningarna, redogörs i uppsatsen för ursprunget och egenskaper hos de olika kategorier av pengar som cirkulerar i den svenska ekonomin. Gällande rätt rörande kontanters legala status presenteras samt den juridiska klassifikationen av kryptovaluta. Kryptovalutans fundament, den s.k. blockkedjetekniken, avhandlas även. Detta på grund av att tekniken med stor sannolikhet kommer spela en mycket viktig roll på den framtida betalningsmarknaden vilket innebär att blockkedjetekniken är relevant att beakta om en e-krona, genom lagstiftning, ska förverkligas. Uppsatsen skildrar också för e-kronan relevanta lagregleringar som styr det kommersiella bankväsendet och Riksbankens verksamhet och organisation. Framställningen presenterar givetvis även själva e-kronaprojektet och projektets tänkbara lösningsmodeller för e-kronan samt juridiska implikationer av de föreslagna lösningarna.
Uppsatsen avslutas med en analys som leder fram till slutsatsen att flera av de rättsliga utmaningar som är förknippade med en e-krona inte kan få juridiska lösningar utan att politiska mål för e-kronaprojektet ställs upp. Ingen djupgående samhällsstrukturell förändring bör kunna initieras och genomföras av annat än en demokratiskt vald församling. Således bör Riksbanken före beslut att lansera en e-krona invänta direktion från lagstiftaren även om rättsliga hinder för en e-kronalansering skulle anses saknas. Detta för att undvika godtycklighet och värna den demokratiska rättsstaten.}},
author = {{Holmén, Johanna}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Nytt mandat för Riksbanken? - Rättsliga utmaningar och juridiskt övervägande med anledning av Riksbankens e-krona projekt}},
year = {{2017}},
}