Människors benägenhet till utrymning vid alkoholpåverkan

Abstract

The aim of this thesis is to investigate how alcohol affects people’s tendency to evacuate. There are many examples of fires in nightclubs where people have been drinking alcohol, and where the number of fatalities became high. To be able to study the effect that alcohol can have on evacuation, laboratory experiments were performed. The participants were divided in three test groups: one non-alcohol group and two groups where the participants were given alcohol. During the experiments, one participant at a time was playing a computer game alone in a room. After five minutes an unannounced fire alarm was set of. The participants behavior was studied using EyeTrack, glasses that register what the participants was looking at. In the room there was also a video camera.

Of the 60 participants, 15 evacuated. After the test, the researchers asked some questions about how the participants had experienced the experiment. The analysis of the answers shows that the non-alcohol group was more likely to feel stress and fear compared to the other groups. When talking to the participants, a difference in the arguments about why they did or did not evacuate could also be found. The people in the non-alcohol group tended to be more aware of their decisions and had a deeper analysis of why they acted like they did.

Abstract (Swedish)

Bränder i nattklubbar är ständigt återkommande och många gånger med förödande konsekvenser till följd. Station nightclub och Kiss nightclub är två exempel på bränder med ett stort antal döda. För oss i Sverige lever inte minst minnena från Göteborgsbranden kvar, en brand som kostade 63 ungdomars liv. Att se till att nattklubbar och krogmiljöer är så säkra som möjligt att vistas i är av största vikt för att kunna förebygga ytterligare tragedier.

Idag designas och konstrueras pubar och nattklubbar för att vara så säkra som möjligt ur både brand och utrymningsperspektiv, men trots detta är utrymning av krogmiljöer på många sätt komplex. Gemensamt för tidigare inträffade nattklubbsbränder är att omkringliggande faktorer bidragit till att utrymningen försvårats. Bland annat har ett allt för högt personantal släppts in i lokalerna. En annan gemensam nämnare är att personer som vistats i lokalerna varit alkoholpåverkade. I utredningar över tidigare bränder nämns ofta att personer varit alkoholpåverkade, men inte något om huruvida det kunnat spela en roll för själva utrymningen.

Fram till idag har det gjorts begränsat med studier om hur alkohol påverkar en utrymning. Resultaten från genomförda studier är bedömningar av den totala utrymningssituationen, vilket därför endast kan mynna ut i spekulationer kring de enskilda personernas agerande. De studier som gjorts saknar också försök med nyktra personer att jämföra med, vilket gör det svårt att peka på vad just alkoholen har för påverkan. Att alkohol påverkar människor på olika sätt är allmänt känt och det finns studier som visar på ett så kallat tunnelseende. Hur alkohol påverkar just benägenheten att utrymma och förmågan att tolka en utrymningssituation som riskerar att bli farlig är dock ännu okänt.

Studien syftar till att undersöka huruvida alkoholpåverkade personer har ett annorlunda beteende i jämförelse med opåverkade personer vid ett oannonserat utrymningslarm. Försöken i sig utformades inte för att fysiskt motsvara en nattklubbsmiljö då studien skalades ned till att endast fokusera på hur alkohol påverkar en utrymning. Förhoppningarna var att resultat av genomförda kontrollerade försök skulle kunna användas för att göra nattklubbsmiljöer säkrare samt skapa en grund för vidare studier inom ämnet. Arbetet har godkänts av Regionala Etikprövningsnämnden i Lund, diarienummer 2017/612, och genomfördes i form av praktiska försök där deltagarna en och en utsattes för oannonserade utrymningslarm. Under rekryteringen benämndes studien som Prestationsförmåga vid alkoholpåverkan och deltagarna kände i förväg inte till någon koppling mellan studien och utrymning. Under försöken satt deltagarna ensamma i ett rum och spelade ett enklare datorspel i tron om att det var prestationen i spelet som studerades.

Inför försöken delades deltagarna in i tre grupper om 20 personer vardera. Två av grupperna fick dricka förutbestämda mängder alkohol, motsvarande 0–0,3 respektive 0,3–0,6 promille, medan den tredje fungerade som kontrollgrupp varför deltagarna var nyktra. Deltagarna testades en i taget och när önskad promillenivå uppnåtts startades datorspelet och försöksledarna lämnade rummet. Efter fem minuter startades ett utrymningslarm. För att kunna analysera och jämföra skillnader i deltagarnas beteenden bar de EyeTrack, glasögon som registrerar vart personen i fråga fokuserar, och i rummet fanns även en videokamera.

Efter avslutade försök analyserades insamlat material. Totalt utrymde 15 personer medan resterande 45 satt ensamma kvar i rummet under de fem minuter som utrymningslarmet ljöd. Många av deltagarna, oberoende av grupp, resonerade och agerade som om fara var osannolik.

Två övergripande slutsatser från analysen av försöken var att stor tillit läggs till de som anses ansvariga över en situation, samt att många tappat respekten för ljudet från brand- och utrymningslarm. På nattklubbar är det därför av största vikt att personalen besitter rätt kunskap för att kunna leda en utrymning på ett tydligt sätt samt att valet av larmsignal ses över för att så snabbt som möjligt kunna fånga besökarnas uppmärksamhet.

Ingen signifikant skillnad kunde säkerställas mellan de tre grupperna när det gäller antalet deltagare som valde att utrymma, vilket tros bero på att deltagarnas personlighet väger tungt i sammanhanget. Däremot kunde mindre beteendeskillnader uppmärksammas. Samtliga deltagare uppmärksammade liknande information i rummet, men de alkoholpåverkade värderade därefter inte dess betydelse vidare. Bland annat kunde det statistiskt säkerställas att deltagarna med den högsta promillenivån oftare uppfattade ljudet som ett brand- eller utrymningslarm än övriga. Att de mest påverkade deltagarna var de som oftast uppfattade ljudet som ett larm, men i samma utsträckning som övriga deltagare valde att sitta kvar i rummet, tyder på att alkoholen påverkat omdömet vad gäller riskvärdering.
De enkäter som fylldes i av deltagarna, samt intervjuerna som hölls av försöksledarna efter försöken, visade att kontrollgruppens deltagare var mer medvetna om sina val och analyserade sitt eget agerande i större omfattning än övriga. I enkäten efter försöket fick deltagarna även gradera upplevd osäkerhet, stress och rädsla under larmet på en skala mellan 1–7. Deltagarna i kontrollgruppen sa sig ha upplevt större både stress och rädsla. Ovanstående argument styrker påståendet om att ett tunnelseende verkar bildas hos den utrymmande alkoholpåverkade personen. De får svårare att byta fokus och analyserar inte varför de agerar som de gör.

Vidare studier krävs för att ta reda på om de beteenden som observerats i denna studie har ett samband med försök för högre promillenivåer samt hur alkohol i kombinationer med andra faktorer kan komma att påverka en utrymning.

• author: Björkqvist, Malin and Franzén Broholm, Agnes
• supervisor: Daniel Nilsson
• organization: Division of Fire Safety Engineering
• alternative title: Evacuation under the influence of alcohol: A laboratory experiment
• course: VBRM01 20172
• year: 2018
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Technology and Engineering
• keywords: alkohol, utrymning, kontrollerade försök, bränder i nattklubbar, säkerhet, EyeTrack, etiska aspekter
• publication/series: LUTVDG/TVBB
• report number: 5553
• other publication id: LUTVDG/TVBB--5553--SE
• language: Swedish
• additional info: Studien har finansierats av Svenska Brandskyddsföreningen.
• id: 8933097
• date added to LUP: 2018-01-25 13:54:55
• date last changed: 2020-08-14 08:19:32