Undersökning gällande installation av tekniska system avseende skydd mot anlagda bränder i svenska skolor

Abstract (Swedish)

I Sverige har anlagda bränder i skolbyggnader varit ett samhällsproblem i flera årtionden och problemen kulminerade i mitten av 00-talet. Ett forskningsprogram initierades som genomfördes under perioden 2007 – 2012. Slutrapporten publicerades 2013. Forskningsprogrammet var tvärvetenskapligt med fokus på dels sociala orsaker och faktorer som bidrar till att ungdomar anlägger bränder. Dels lämpliga tekniska system som kan tillämpas på skolbyggnader för att förebygga att bränder anläggs eller verka skadebegränsande när en brand har anlagts.

Sedan forskningsprogrammet avslutades har antalet anlagda bränder i skolbyggnader inte gått ner på nationell nivå. Det är dock oftast en liten andel av alla bränder som står för en stor del av den totala skadekostnaden. Ett exempel är Torslandaskolan i Göteborg som brann ner 2009 på grund av att ungdomar antände en brand intill skolan. Branden spred sig till byggnaden som blev totalförstörd och skadekostnaderna uppgick till 117 miljoner kronor. Med ett fungerande brandskydd ska brandens omfattning begränsas, men vanligt konventionellt brandskydd som är projekterat enligt gällande myndighetskrav förutsätter att branden startar i en brandcell. För att brandskyddsprojektera skolbyggnader mot anlagda bränder krävs att fastighetsägaren tillämpar en egen ambition som är högre än vad föreskrifterna kräver enligt Boverkets byggregler.

I examensarbetet genomfördes en intervjustudie med fastighetsägare av de kommunala skolorna i de tio kommuner som hade flest anlagda bränder i skolbyggnader under perioden 2011 – 2015. Syftet var att ta reda på ifall användandet av tekniska system i skolbyggnader hade förändrats sedan den förra inventeringen som genomfördes år 2011. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fastighetsägare där deras erfarenheter, kunskaper och strategier gällande anlagda skolbränder undersöktes. Vidare genomfördes intervjuer med två kommunala räddningstjänster för att få en bild av hur de arbetar med skolungdomar.

Resultatet från studien visar att alla fastighetsägare arbetar med egna ambitioner för brandskyddet i sitt fastighetsbestånd. Dock varierar det vad denna ambitionen innebär och kunskapen om problematiken med anlagda skolbränder och de tidigare forskningsresultaten varierar. Numerärt hade de tre storstadskommunerna Göteborg, Stockholm och Malmö flest bränder, men viktat mot invånarantalet hade Stockholm förhållandevis få bränder under tidsperioden. I flera av de mindre kommunerna varierade antalet bränder kraftigt mellan olika år. Denna variation kan vara en av anledningarna till att kunskapen varierar mellan olika
fastighetsägare.

Jämfört med inventeringen som genomfördes år 2011 är fortsatt detektionssystem den vanligaste egna ambitionen och förekomsten av utvändig detektering har ökat. Vissa kommuner bygger alltid med obrännbar fasad och det är vanligt att utomhusmiljön utformas på ett sätt så att det ska försvåras att bränder anläggs. Generellt sett tillämpar fastighetsägarna samma strategi på alla skolor vid nyproduktion och i områden där skadegörelse är vanligt förekommande utökas ofta skyddet genom att exempelvis sätta upp övervakningskameror eller termosensorer. Alla kommunerna har uppdaterat sina tekniska anvisningar under
perioden 2014 – 2017 men det framkom inga omfattande eller tydliga förändringar av hur användandet av tekniska system i svenska skolor har förändrats de senaste åren. Generellt sett
var även alla fastighetsägare nöjda med den nivån av brandskyddet som tillämpades på deras skolbyggnader. Förändringar i Boverkets byggregler har tillkommit sedan 2011. Exempelvis
har krav på ventilerade takfötter tillkommit då vinden utgör en egen brandcell jämfört med planet nedanför.

Vid intervjuerna var brandskyddsprojektering vid nybyggnation centralt. Framtida studier bör exempelvis undersöka hur brandskyddet är på det befintliga fastighetsbeståndet och hur kostnaderna på grund av anlagda skolbränder har förändrats de senare åren.

Slutsatsen från studien är att antalet anlagda bränder i skolor och förskolor är lägre än toppnoteringarna under andra halvan av 00-talet. Det skiljer sig mellan olika kommuner hur arbetet att förebygga att bränder anläggs bedrivs och vilka val som görs vid brandskyddsprojektering av skolbyggnader. Alla fastighetsägare har en egen ambition men omfattningen på ambitionen varierar från att omfatta krav på detektering till att omfatta exempelvis krav på fasadmaterial eller okrossbara glas i markplanet. Generellt sett var fastighetsägarna nöjda med nivån på brandskyddet. Kunskapen om den tidigare forskningen var inte utbredd och hade dessa resultat implementerats i kommunernas arbete i en högre grad hade eventuellt större förändringar kunnat identifierats.

Popular Abstract (Swedish)

I Sverige anläggs flera hundra bränder per år i svenska skolor. Antalet är betydligt fler än i många andra länder och ungefär hälften av det totala antalet skolbränder per år är anlagda. För att få bukt på
problemet har man tittat på kunskapsnivån och tagit fram förslag på ändringar på hur brandskyddet bör utformas i skolbyggnader. Inom detta arbetet har det undersökts hur brandskyddet i skolbyggnader
har förändrats sedan dessa förslag presenterades.

I Sverige har det länge varit vanligt med anlagda bränder i skolbyggnader. Som störst var problemen i mitten av 00-talet. På grund av dessa problem genomfördes ett forskningsprojekt som pågick mellan
2007 och 2012. I studien tittade man både på orsaker till att ungdomar anlägger bränder och vilket brandskydd skolbyggnader bör ha för att brandskadorna ska bli mindre kostsamma.

Antalet bränder har inte blivit färre sen forskningsprojektet avslutades. Skadekostnaderna kan eventuellt ha blivit lägre eftersom det är få bränder som orsakar de stora kostnaderna. Ett exempel
är Torslandaskolan i Göteborg som brann ner år 2009. Skadekostnaderna uppgick till 117 miljoner kronor. Hade skolans brandskydd varit bättre hade skadorna troligtvis blivit mindre.

Vanligt brandskydd syftar främst till att människor inte ska skadas vid en brand. Vid skolbränder är det dock få människor som skadas utan det är egendomsskadorna som är problemet. För att skydda byggnaden mot exempelvis bränder som startar utomhus behöver ägaren välja att installera extra brandskydd jämfört med vad lagen kräver. En bra åtgärd är exempelvis utvändig detektering. Hur ägare till skolbyggnader tänker kring brandskyddet är därför intressant att veta.

De tio fastighetsägare som hade flest anlagda skolbränder under perioden 2011 – 2015 intervjuades i projektet. Vid intervjuerna diskuterades hur de såg på problemet, deras kunskapsnivå och vilket
brandskydd de väljer att installera i sina fastigheter.

Resultatet från studien visar att alla fastighetsägare väljer att ha ett brandskydd som är bättre än vad lagen kräver i sina byggnader. Vad de kan om anlagda bränder och vilken typ av brandskydd som de
använder varierar dock mycket.

De kommuner som hade flest bränder var Göteborg, Stockholm och Malmö. Men om hänsyn tas till att det bor betydligt fler människor i Stockholm än i många andra kommuner så är antalet anlagda
bränder där betydligt färre. Hur många bränder som anläggs i de mindre kommunerna varierar väldigt mycket mellan olika år. Denna variation bidrar troligtvis till att kunskapen varierar stort
mellan olika kommuner.

Vanliga typer av brandskydd som finns i svenska skolbyggnader är detektionssystem både invändigt och utvändigt. Utvändigt detektionssystem innebär exempelvis att en kabel placeras under takfoten
som smälter när den brinner. Vissa kommuner har fasader som inte kan brinna, okrossbara fönster i markplan och ofta utformas utomhusmiljön så att det ska bli svårare att anlägga bränder. Ofta har
kommunen samma tänkt kring brandskydd på alla dess skolor.

Generellt sett var fastighetsägarna nöjda med nivån på brandskyddet.

• author: Hellberg, Philip
• supervisor: Nils Johansson
• organization: Division of Fire Safety Engineering
• alternative title: Study on the installation of technical systems for protection against arson in Swedish schools
• course: VBRM10 20171
• year: 2018
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Aktiva system, anlagd brand, anlagda skolbränder, brandskydd, brandskyddsprojektering, brandteknisk egenambition, detektionssystem, dimensionerande bränder, inventering, passiva system, skolbränder, statistik, tekniska system.
• publication/series: LUTVDG/TVBB
• report number: 5558
• other publication id: LUTVDG/TVBB--5558--SE
• language: Swedish
• id: 8935898
• date added to LUP: 2018-02-19 14:24:02
• date last changed: 2018-02-19 14:24:02