Gräsrotsfinansiering – en växande problematik? - En studie av andelsbaserad gräsrotsfinansiering och dess förhållande till gällande rätt

Abstract (Swedish)

Tillväxtverket har identifierat ett finansiellt gap för mindre och nystartade företag i Sverige. Orsaken till detta är att dessa företag har svårigheter med kapitalanskaffning, vilket ofta är essentiellt för företags överlevad. Problematiken med kapitalanskaffning beror delvis på att banker och traditionella kreditinstitut ser stora risker med att låna ut pengar till mindre och nystartade företag. Gräsrotsfinansiering är en metod för företag att anskaffa kapital för projekt från en större massa. Projekten presenteras på en internetbaserad plattform där den kapitalsökande ”pitchar” sin idé för potentiella investerare, vilka vanligtvis inte är professionella. Vid andelsbaserad gräsrotsfinansiering tillskjuter investerare kapital i bolag i utbyte mot aktier eller andelar i det kapitalsökande bolaget. Genom att på detta sätt möjliggöra kapitalanskaffning kan finansieringsmetoden bidra till att minska det finansiella gapet. Samtidigt kan investeringar i nystartade och mindre företag vara förenat med risker för investerarna, då det inte finns några garantier för att företagen kommer lyckas. Spridningsförbudet och prospektskyldigheten i svensk rätt samt MiFID II skulle kunna aktualiseras vid gräsrotsfinansiering. Uppsatsen syftar till att med beaktande av dessa bestämmelser utreda om det är lämpligt att införa särskilda regler för andelsbaserad gräsrotsfinansiering i svensk rätt. Syftet ska utredas med beaktande av investerares behov av skydd vid investering samt kapitalsökande bolags behov av finansiering.

Resultatet tyder på flertalet av de svenska plattformarnas verksamheter strider mot spridningsförbudet i 1 kap. 7 § ABL, eftersom de kapitalsökande bolagen oftast är privata aktiebolag. Uppsatsen visar att varken prospektskyldigheten i 2 kap. 1 § LFH eller bestämmelserna i MiFID II gäller för gräsrotsfinansiering i nuläget, eftersom Finansinspektionen har gjort bedömningen att aktier i privata aktiebolag inte utgör överlåtbara värdepapper. Något harmoniserande regelverk finns inte heller på EU-nivå i nuläget.

Slutsatserna som dragits är att gräsrotsfinansiering är en nödvändig finansieringsmetod som bidrar till att fylla det finansiella gapet. Eftersom nystartade och mindre företag utgör en stor andel av de svenska företagen är det viktigt att de främjas. Jag anser även att de risker gräsrotsfinansiering kan innebära skulle kunna undvikas genom att tydliggöra lagstiftningen för gräsrotsfinansiering. För att säkerställa ett skydd för investerare vid emission via en plattform anser jag att prospektliknande regler bör införas för andelsbaserad gräsrotsfinansiering. En harmonisering på EU-nivå hade även varit att föredra i syfte att minska diskrepansen medlemsstaterna emellan och för att gynna gränsöverskridande handel.

Abstract

The Swedish Agency for Economic and Regional Growth has identified a financial gap amongst startups and smaller companies in Sweden. The gap is a result of a difficulty for these companies to raise capital, which often is a necessity for companies in order to survive. The difficulty of raising capital is due to the fact that banks and traditional credit institutions are at high risk when lending money to startups and smaller companies. Equity crowdfunding is a method for companies to raise capital from the crowd for specific projects. Companies in need of capital pitch their projects on an internet-based platform for potential investors. These investors are usually not professionals. When using equity crowdfunding, the investor invests capital in exchange for shares in the capital-seeking company. By enabling raising capital, equity crowdfunding can reduce the financial gap. But investing in startups and smaller companies can also induce risks for the investors, since there are no guaranties that the capital-seeking companies will succeed. The prohibition on dissemination of shares in private companies, the prospect rules and the rules in MiFID II could be applicable on equity crowdfunding. With these regulations in mind, the thesis aims to investigate whether it is appropriate to implement a specific regulation for equity crowdfunding in the Swedish legislation. The investors need of protection and the capital-seeking companies need of capital will be taken into account during the investigation.

The result of the thesis indicates that most of the crowdfunding platforms are acting in violation of the prohibition on dissemination of shares, since most of the capital-seeking companies are private companies. Neither the prospect rules nor the rules in MiFID II are currently applicable on equity crowdfunding, since the Swedish Financial Supervisory Authority has stated that shares in private companies do not constitute of transferable securities. There is currently no harmonization at EU level.

The thesis concludes that equity crowdfunding is a necessary financing method that helps to reduce the financial gap. Since startups and smaller companies represents a great proportion of the Swedish companies, it is important that they are supported. I believe the risks of equity crowdfunding could be avoided by clarifying the legislation. To ensure the protection of an investment when issuing shares through a plattform, I propose imposing prospect-like rules regarding equity crowdfunding. Harmonization at EU level could also be preferable in order to reduce discrepancies between Member States and also encourage cross-border trade.

• author: Wellenstam, Johanna
• supervisor: Katarina Olsson
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: A study of equity crowdfunding and its relation to current legislation
• course: JURM02 20181
• year: 2018
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: gräsrotsfinansiering, spridningsförbudet, crowdfunding, banking law
• language: Swedish
• id: 8936901
• date added to LUP: 2018-04-17 09:28:45
• date last changed: 2018-04-17 09:28:45