Outsourcing som verksamhetsöverlåtelse - Om överlåtelsedirektivet 2001/23/EG tillämplighet vid outsourcing och kollektivavtalade villkor vid verksamhetsöverlåtelse enligt direktivet

Abstract

As a consequence to the increased globalization and deregulation of trade restriction which previously ruled within the EU market, new flexible corporate structures have risen within the labour market. The swift development within the corporate structures has occasionally led the rights of the employment to be left in the dark in cases of corporate acquisitions. The reigning directive 2001/23/EG was for that reason put in place in 1977. The directive for corporate acquisitions was supposed to clarify the rights and obligations which follows the transfer of undertakings. In the above mentioned directive it was made clear that transferred employees are protected against both termination and restrictions to the earlier employment conditions.

Today's business environment is characterized by constant changes where efficiency and flexibility are a prerequisite for staying competitive on the market. Companies therefore increasingly choose to focus on the core business and to delegate to external parties the services that do not form a major part of the company. Which is the fundamental of outsourcing. Outsourcing is an increasingly common mission model that can be found in most major, but also smaller companies. The activities that are common outsourcing objects are characterized by being part of the company's service functions such as restaurant, cleaning or tech. The directive's application for outsourcing has been more difficult for the European Court of Justice to interpret than traditional transfers, as outsourcing situations are more complex and therefor in the border area with the applicability of the Directive. One reason for this is that both the employer's commercial interests and employee protection need to be taken into account when assessing the applicability of the Directive. The European union has in this case said that an overall assessment is based on the Spijkers criteria that define what constitutes an economic entity with a preserved identity. The transfer shall also be deemed lawful by the fact that a contractual context has occurred within the transfer and that the employer has transferred to the acquirer.

If a transfer fulfills the requirements for the Directive to be applicable, it may further be discussed how such a transfer affects the collectively agreed terms of both the acquirer and the transferor. The question is interesting in that Swedish collective law carries out a large part of the country's regulated terms of employment. The legal consequences for this can thus mean major changes in the employment and in the workplace as a whole. How collective agreement conditions apply when transferring the activity depends on the manner in which the transferor's and acquirer's collective bargaining agreement appears at the time of the transfer. Both internationally and nationally, precedents have been formed on how to deal with the issue based on the specific case. Both statutory law and precedents show that previous collective agreement terms that exist at the transferor are subject to special protection. However, such protection is limited to being valid only for a certain period of time. Thereafter, the idea is that the new employees will eventually grow into the acquirer's company and also apply the acquirer's own collectively agreed terms. The questions in this essay is affected by numerous unexpected provisions and legal effects.

Abstract (Swedish)

Till följd av en ökad globalisering och avregleringar av de handelshinder som tidigare låg till grund för EU:s marknad, har nya flexibla företagskonstruktioner vuxit fram på arbetsmarknaden. En snabb utveckling inom företagsstrukturer har emellanåt lett till att skyddet för de arbetstagare som omfattas av en verksamhetsöverlåtelse har kommit i skymundan. Det rådande direktivet 2001/23/EG tillsattes av den anledningen för första gången 1977. Överlåtelsedirektivet skulle tydliggöra de rättigheter och skyldigheter som följer med en verksamhetsöverlåtelse enligt direktivet. I detta framgår det att överlåtande arbetstagare skyddas mot både uppsägning och en inskränkning på de tidigare anställningsvillkoren.

Dagens företagsklimat kännetecknas vid konstanta förändringar där effektivitet och flexibilitet är en förutsättning för att hålla sig konkurrenskraftig på marknaden. Företag väljer därför allt oftare att fokusera på kärnverksamheten och att till extern part delegera bort de tjänster som inte utgör en huvuddel av företaget. Detta kallas outsourcing av verksamhet. Outsourcing är en allt mer förekommande uppdragsmodell som kan hittas på de flesta större, men även mindre företagen. Karaktäristiskt för dessa är att de utgör en del av företaget servicefunktioner så som restaurang, städning eller IT. Direktivets tillämpning vid outsourcing har varit svårare för EU-domstolen att tolka än traditionella överlåtelser, då outsourcingsituationer är mer komplexa och därav hamnar i gränslandet till direktivets tillämplighet. En anledning till detta är att både arbetsgivarens kommersiella intresset och arbetstagarskyddet behöver tas till hänsyn när en bedömning görs om direktivets tillämplighet. EU-har i detta fall sagt att en helhetsbedömning görs utifrån Spijkers-kriterierna som definierar vad som utgör en ekonomisk enhet med bevarad identitet. Överlåtelsen ska även anses lagenlig i det att en avtalskontext har förelegat inom överlåtelsen samt att arbetsgivaransvaret har övergått till förvärvaren.

Om en överlåtelse uppfyller de krav som ställt för att direktivet ska vara tillämpligt, kan det vidare diskuteras hur en sådan överlåtelse påverkar de kollektivavtalade villkoren hos både förvärvaren och överlåtaren. Frågeställning är intressant i det att svensk kollektivrätt utför en stor del av landets reglerade anställningsvillkor. Rättskonsekvenserna för detta kan således innebära stora förändringar i anställningen och på arbetsplatsen i sin helhet. Hur kollektivavtalade villkor ska tillämpas vid verksamhetsöverlåtelse beror på hur överlåtarens och förvärvarens kollektivavtalssituation såg ut vid tidpunkten för överlåtelsen. Delvis om parterna är bundna av kollektivavtal eller ej. Både på internationell såväl som nationell nivå har praxis bildats i hur frågan ska behandlas utifrån det specifika fallet. I både lagrum och praxis framgår det att tidigare kollektivavtalsvillkor som fanns hos överlåtaren omfattas av ett speciellt skydd. Dock begränsas dessa skydd till att endast kunna göra gällande utan en viss period. Därefter är tanken att de nya arbetstagarna med tiden ska komma att växa in förvärvarens företag och med det även tillämpa förvärvarens egna kollektivavtalade villkor. Uppsatsfrågan formas av flertal oanade bestämmelser och rättsverkningar.

• author: Linnerstam, Mikaela
• supervisor: Andreas Inghammar
• organization: Department of Business Law
• course: HARH16 20181
• year: 2018
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: arbetsrätt, verksamhetsöverlåtelse, företagsöverlåtelse, överlåtelse, företag, företagsförvärv, förvärv, transaktion, arbetsgivare, arbetstagare, kollektivrätt, kollektivavtal, villkor
• language: Swedish
• id: 8939112
• date added to LUP: 2018-04-28 11:20:15
• date last changed: 2018-04-28 11:20:15