Advanced

Planens miljöpåverkan – En studie av bedömningsmetoder för kommunala detaljplaner

Hansson, Philip LU (2018) FMIM01 20172
Environmental Engineering (M.Sc.Eng.)
Environmental and Energy Systems Studies
Abstract
The environmental impact of each new detailed development plan must in some way be assessed in Sweden. If the impact is deemed be significant, this must be further investigated. However, the municipalities can determine themselves how the assessment is done, and the monitoring of the assessment is weak. The study examines the consequences of this by screening what methods are used for the assessment, and the impact of these methods.

A study of relevant literature sets the assessment in its context; an interview study at four municipalities examines the purpose of the assessment and a poll sent to all municipalities in Sweden gathers information about today’s circumstances.

The study shows that it is most common to use a checklist... (More)
The environmental impact of each new detailed development plan must in some way be assessed in Sweden. If the impact is deemed be significant, this must be further investigated. However, the municipalities can determine themselves how the assessment is done, and the monitoring of the assessment is weak. The study examines the consequences of this by screening what methods are used for the assessment, and the impact of these methods.

A study of relevant literature sets the assessment in its context; an interview study at four municipalities examines the purpose of the assessment and a poll sent to all municipalities in Sweden gathers information about today’s circumstances.

The study shows that it is most common to use a checklist with qualitative elements. However, these can be used to avoid an adoption of significant environmental impact, but again enables the assessment to be adapted to the conditions of the plan. Assessors mainly considers the operational benefits of the assessment, and the background of the assessor can affect the usage of the assessment later in the process. The officials who have participated in the study are mainly content with their assessment method – regardless of how the assessment is done. However, it is common to think of the assessment’s result as dependent on the assessor – if someone else performed the assessment it might have reached another conclusion. The study also indicates that county administrative boards hold a great capability to influence the choice of method in municipal assessments. (Less)
Abstract (Swedish)
För varje detaljplan som en svensk kommun behandlar skall en påverkansbedömning göras där planens miljöpåverkan undersöks. Om påverkan utifrån bedömningen antas vara betydande skall detta utredas vidare. Kommunerna får dock själva avgöra hur bedömningen genomförs, och kontrollen av bedömningen är svag. Studien undersöker vad detta lett till genom att granska vilka metoder som används idag, och vilken påverkan detta kan ha på framtagandet av planen.

Studien innehåller en litteraturstudie som sätter bedömningen i en kontext; en intervjustudie med fem kommunala tjänstepersoner från fyra kommuner samt en enkätstudie som gått ut till samtliga kommuner för att samla in information om dagens läge i Sverige.

Studien visar att den vanligaste... (More)
För varje detaljplan som en svensk kommun behandlar skall en påverkansbedömning göras där planens miljöpåverkan undersöks. Om påverkan utifrån bedömningen antas vara betydande skall detta utredas vidare. Kommunerna får dock själva avgöra hur bedömningen genomförs, och kontrollen av bedömningen är svag. Studien undersöker vad detta lett till genom att granska vilka metoder som används idag, och vilken påverkan detta kan ha på framtagandet av planen.

Studien innehåller en litteraturstudie som sätter bedömningen i en kontext; en intervjustudie med fem kommunala tjänstepersoner från fyra kommuner samt en enkätstudie som gått ut till samtliga kommuner för att samla in information om dagens läge i Sverige.

Studien visar att den vanligaste metoden för påverkansbedömningar är att använda en checklista med någon form av kvalitativt resonemang. De kvalitativa inslagen kan nyttjas för att undvika ett antagande om betydande miljöpåverkan, men möjliggör å andra sidan även till att bedömningen blir mer anpassad till aktuella planförhållanden. Bedömare ser främst de operativa fördelarna med bedömningen, men vem som utför bedömningen kan spela roll för hur den används senare i planarbetet. Överlag är tjänste-personerna som svarat nöjda med den metod som används – oavsett vilken det är. Det är dock en utbredd uppfattning att bedömningens slutsats är beroende på vem det är som utför den. Studien pekar även på att länsstyrelser har en stor möjlighet att påverka kommuners metodval. (Less)
Popular Abstract (Swedish)
Svenska kommuner måste enligt lag bedöma en detaljplans miljöpåverkan, och om den verkar betydande skall en MKB göras. Men det är inte helt klart vad som krävs för att påverkan skall vara betydande, och det finns heller inga regler för hur bedömningen skall gå till. Arbetet har undersökt hur kommuner gör bedömningen och vad de anser om den. Det har visat sig att merparten av kommunerna använder en checklista till sin bedömning och att vissa använder olika bedömningsmetoder utifrån vilken plantyp som bedöms. Många kommuner var osäkra på om sättet de arbetar med bedömningen alltid leder fram till samma slutsats. Om det verkligen är så innebär detta ett problem eftersom att myndighetsbeslut bör vara oberoende av vem som fattar beslutet.... (More)
Svenska kommuner måste enligt lag bedöma en detaljplans miljöpåverkan, och om den verkar betydande skall en MKB göras. Men det är inte helt klart vad som krävs för att påverkan skall vara betydande, och det finns heller inga regler för hur bedömningen skall gå till. Arbetet har undersökt hur kommuner gör bedömningen och vad de anser om den. Det har visat sig att merparten av kommunerna använder en checklista till sin bedömning och att vissa använder olika bedömningsmetoder utifrån vilken plantyp som bedöms. Många kommuner var osäkra på om sättet de arbetar med bedömningen alltid leder fram till samma slutsats. Om det verkligen är så innebär detta ett problem eftersom att myndighetsbeslut bör vara oberoende av vem som fattar beslutet. Bedömningen är dessutom bara möjlig att överklaga efter att planen antagits i sin helhet, och i så fall bara på formella grunder – exempelvis att bedömaren missat att undersöka något. Det är alltså långt mellan att beslutet tas, och att det blir möjligt att överklaga det.
Överlag är det ovanligt att man tycker att detaljplaner innebär en betydande miljöpåverkan, men studien visar att en metod utmärker sig som att oftare leda till att en MKB skall göras – en checklista där resultatet inte går att diskutera kvalitativt. Detta kan peka på att kvalitativa inslag tillåter bedömaren att undvika kravet på att göra en MKB för planen, vilket i sin tur kan motverka målet att miljöanpassa planen. Studien har även pekat på att länsstyrelsens roll för kommuners bedömning av miljöpåverkan är ganska stor.
Genom att anta detaljplaner kan kommunen påverka stadens utveckling som den vill, även om det i slutändan ofta är andra aktörer som bebygger staden. Tanken är att en tidig granskning av miljöpåverkan från planen möjliggör att framtida utveckling kan ske med hänsyn till miljön. Själva bedömningen görs av tjänstepersoner i utvecklingsskedet av planens livstid, vilket i praktiken snarare lägger ansvaret på plan- eller miljökontoret än hos kommunfullmäktige.
Arbetet visar på hur bedömningar görs i landet, vilket kan inspirera osäkra kommuner att prova andra sätt att göra bedömningen. Vissa kommuner bedömer inte alls planens miljöpåverkan, vilket leder till att de detaljplaner som antas inom kommunen inte görs på ett lagligt sätt. Detta innebär i sin tur att kommunmedlemmar kan överklaga beslutet på formella grunder, och kanske få planen upphävd av en domstol. För att Sveriges miljömål skall kunna uppnås bör bedömningen av detaljplaner vara korrekta, och förhoppningen är att denna kartläggning av bedömningsmetoder kan inspirera framtida forskning på vilken metod som passar bäst för att uppnå olika mål.
Arbetet grundar sig på tidigare undersökningar i hur bedömningar av miljöpåverkan kan göras på ett systematiskt sätt. Tjänstepersoner på fyra kommuner har också intervjuats för att samla in åsikter och upplevelser av deras sätt att relatera till kravet på bedömningen. Slutligen har en enkät skickats ut till alla kommuner i Sverige. 62 % av dessa svarade på enkäten. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Hansson, Philip LU
supervisor
organization
alternative title
The Environmental Impact of a Plan – a Study of Assessment Methods for Detailed Development Plans
course
FMIM01 20172
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
2001/42/EG, behovsbedömning, betydande miljöpåverkan, detaljplan, MKB, påverkansbedömning, detailed development plan, EIA, Environmental Assessment, significant environmental impact
report number
ISRN LUTFD2/TFEM--17/5125--SE + (1–162)
ISSN
1102-3651
language
Swedish
id
8939331
date added to LUP
2018-05-21 15:36:46
date last changed
2018-06-07 15:02:19
@misc{8939331,
  abstract     = {The environmental impact of each new detailed development plan must in some way be assessed in Sweden. If the impact is deemed be significant, this must be further investigated. However, the municipalities can determine themselves how the assessment is done, and the monitoring of the assessment is weak. The study examines the consequences of this by screening what methods are used for the assessment, and the impact of these methods.

A study of relevant literature sets the assessment in its context; an interview study at four municipalities examines the purpose of the assessment and a poll sent to all municipalities in Sweden gathers information about today’s circumstances.

The study shows that it is most common to use a checklist with qualitative elements. However, these can be used to avoid an adoption of significant environmental impact, but again enables the assessment to be adapted to the conditions of the plan. Assessors mainly considers the operational benefits of the assessment, and the background of the assessor can affect the usage of the assessment later in the process. The officials who have participated in the study are mainly content with their assessment method – regardless of how the assessment is done. However, it is common to think of the assessment’s result as dependent on the assessor – if someone else performed the assessment it might have reached another conclusion. The study also indicates that county administrative boards hold a great capability to influence the choice of method in municipal assessments.},
  author       = {Hansson, Philip},
  issn         = {1102-3651},
  keyword      = {2001/42/EG,behovsbedömning,betydande miljöpåverkan,detaljplan,MKB,påverkansbedömning,detailed development plan,EIA,Environmental Assessment,significant environmental impact},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Planens miljöpåverkan – En studie av bedömningsmetoder för kommunala detaljplaner},
  year         = {2018},
}