Riskbedömningar och rättssäkerhet - En problematisering av rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning
(2018) LAGF03 20181Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- En person som begått brott och lider av en allvarlig psykisk störning kan dömas till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Den särskilda utskrivningsprövningen, som regleras i lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, innebär att en förvaltningsrätt ska pröva frågan om utskrivning i istället för chefsöverläkaren som i övriga fall. Utskrivning ska inte ske om personen riskerar att återfalla i brottslighet av allvarligt slag på grund av den psykiska störningen. För att utreda denna risk genomförs riskbedömningar och eftersom det handlar om att förutse ett framtida agerande och bedömningarna görs på grund av ett intresse av samhällsskydd kan riskbedömningarna ifrågasättas utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv. Uppsatsen... (More)
- En person som begått brott och lider av en allvarlig psykisk störning kan dömas till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Den särskilda utskrivningsprövningen, som regleras i lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, innebär att en förvaltningsrätt ska pröva frågan om utskrivning i istället för chefsöverläkaren som i övriga fall. Utskrivning ska inte ske om personen riskerar att återfalla i brottslighet av allvarligt slag på grund av den psykiska störningen. För att utreda denna risk genomförs riskbedömningar och eftersom det handlar om att förutse ett framtida agerande och bedömningarna görs på grund av ett intresse av samhällsskydd kan riskbedömningarna ifrågasättas utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv. Uppsatsen kommer att baseras på såväl rättsligt som icke-rättsligt material och syftet är att diskutera riskbedömningarnas kvalitet och användningen av dem utifrån Peczeniks teori om formell och materiell rättssäkerhet. Formell rättssäkerhet innebär i korthet att rättsliga beslut är förutsebara och materiell rättssäkerhet innebär att beslut även är etiskt godtagbara.
Användningen av riskbedömningarna har motiverats av ett intresse att skydda samhället från våld orsakat av människor som lider av psykisk sjukdom, men detta kan ifrågasättas då mycket tyder på att psykisk sjukdom inte är den våldsutlösande faktorn och att våldet kan bero på andra faktorer. Vidare har forskning visat att riskbedömningarna är mycket osäkra. Den genomsnittliga säkerheten uppgår till 75 % samtidigt som sannolikheten att en riskbedömning som förutser återfall i brott är korrekt endast är 41 %. Utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv uppvisar riskbedömningarna brister i såväl formell som materiell rättssäkerhet. Det föreligger förutsebarhets-brister då bedömningarna är så osäkra att många fall bedöms fel och att domstolen således inte följer reglerna som säger att en risk ska föreligga. Vidare finns det vissa etiska tvivelaktigheter i form av bristande lika-behandling då risk för återfall används för att frihetsberöva psykiskt störda lagöverträdare men inte övriga lagöverträdare, trots att risken för återfall inte är begränsad till de som lider av en psykisk störning. Mycket tyder på att intresset av samhällsskydd är baserat på allmänna antaganden om att psykiskt sjuka personer är farliga. Dessutom måste det anses oetiskt utifrån proportionalitetsprincipen och humanitetsprincipen att genom tvångsvård frihetsberöva personer med hänvisning till mycket osäkra riskbedömningar. Även om intresset av samhällsbehov är legitimt bör det, för att rättfärdiga osäkerheten i riskbedömningarna och att de används för att frihetsberöva personer, krävas att behovet av samhällsskydd tydligare motiveras och utreds. (Less) - Abstract
- A person who has committed a crime and suffers from a mental disease can be sentenced to forensic psychiatric care with special discharge review. The special discharge review, which is regulated by the Forensic Mental Care Act (1991:1129), means that an administrative court, instead of the Chief Medical Officer as in other cases, decides whether a patient should be discharged. Discharge should not be granted if the patient suffers a risk of recidivism into serious crime due to his or her mental disease and risk assessments are used to examine this recidivism risk. Since the purpose of these assessments is to anticipate future acts and the use is motivated by society protection purposes it can be questioned whether these assessments are in... (More)
- A person who has committed a crime and suffers from a mental disease can be sentenced to forensic psychiatric care with special discharge review. The special discharge review, which is regulated by the Forensic Mental Care Act (1991:1129), means that an administrative court, instead of the Chief Medical Officer as in other cases, decides whether a patient should be discharged. Discharge should not be granted if the patient suffers a risk of recidivism into serious crime due to his or her mental disease and risk assessments are used to examine this recidivism risk. Since the purpose of these assessments is to anticipate future acts and the use is motivated by society protection purposes it can be questioned whether these assessments are in accordance with the rule of law. This thesis will be based on legal and non-legal material and the purpose is to discuss the quality of the risk assessments and the use of them on the basis of Aleksander Peczenik’s theories on formal and material rule of law. Formal rule of law is enabled by the predictability of legal decisions and material rule of law requires legal decisions to also be ethical.
The use of risk assessments has been motivated by a will to protect the society from violence caused by people suffering from mental disease, but this can be questioned due to research indicating that the violence is not triggered by the mental disease alone but rather on other factors. Research has further shown that the risk assessments are uncertain. The average certainty of the assessments is 75 % while the probability of a risk assessment correctly anticipating a recidivism risk is merely 41 %. The risk assessments exhibit compliance flaws with regard to both formal and material rule of law. There is a lack of predictability due to the uncertainty of the risk assessments. The uncertainty causes the courts to defy the legal rules and deprave a person of its freedom in spite of there not being an actual recidivism risk. Moreover, the fact that recidivism risk is a reason to deprive the freedom of offenders suffering from mental disease, but not other offenders, can be criticized from an ethical perspective. There could be a lack of equality since the risk of recidivism is not limited to offenders with mental disease and much suggests the assumed need of protection in these cases is based on common assumptions of people with mental disease as dangerous. Furthermore, it could be viewed as unethical with regard to the proportionality principle and the principle of humanity to deprive people of their freedom by retaining them in compulsory care based on a risk assessment in spite of the uncertainty of these assessments. Although the interest of protecting the society from violent crimes is legitimate, it should be required that this need of protection is investigated and motivated further. If not, the uncertain risk assessments can hardly be justified as a reason to deprive a person its freedom. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8941162
- author
- Petersson, Clara LU
- supervisor
-
- Anna Nilsson LU
- organization
- course
- LAGF03 20181
- year
- 2018
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Rättsvetenskap, socialrätt, straffrätt, förvaltningsrätt, riskbedömningar, rättssäkerhet, rättspsykiatrisk vård, särskild utskrivningsprövning, etik, samhällsskydd
- language
- Swedish
- id
- 8941162
- date added to LUP
- 2018-07-07 11:25:00
- date last changed
- 2018-07-07 11:25:00
@misc{8941162,
abstract = {{A person who has committed a crime and suffers from a mental disease can be sentenced to forensic psychiatric care with special discharge review. The special discharge review, which is regulated by the Forensic Mental Care Act (1991:1129), means that an administrative court, instead of the Chief Medical Officer as in other cases, decides whether a patient should be discharged. Discharge should not be granted if the patient suffers a risk of recidivism into serious crime due to his or her mental disease and risk assessments are used to examine this recidivism risk. Since the purpose of these assessments is to anticipate future acts and the use is motivated by society protection purposes it can be questioned whether these assessments are in accordance with the rule of law. This thesis will be based on legal and non-legal material and the purpose is to discuss the quality of the risk assessments and the use of them on the basis of Aleksander Peczenik’s theories on formal and material rule of law. Formal rule of law is enabled by the predictability of legal decisions and material rule of law requires legal decisions to also be ethical.
The use of risk assessments has been motivated by a will to protect the society from violence caused by people suffering from mental disease, but this can be questioned due to research indicating that the violence is not triggered by the mental disease alone but rather on other factors. Research has further shown that the risk assessments are uncertain. The average certainty of the assessments is 75 % while the probability of a risk assessment correctly anticipating a recidivism risk is merely 41 %. The risk assessments exhibit compliance flaws with regard to both formal and material rule of law. There is a lack of predictability due to the uncertainty of the risk assessments. The uncertainty causes the courts to defy the legal rules and deprave a person of its freedom in spite of there not being an actual recidivism risk. Moreover, the fact that recidivism risk is a reason to deprive the freedom of offenders suffering from mental disease, but not other offenders, can be criticized from an ethical perspective. There could be a lack of equality since the risk of recidivism is not limited to offenders with mental disease and much suggests the assumed need of protection in these cases is based on common assumptions of people with mental disease as dangerous. Furthermore, it could be viewed as unethical with regard to the proportionality principle and the principle of humanity to deprive people of their freedom by retaining them in compulsory care based on a risk assessment in spite of the uncertainty of these assessments. Although the interest of protecting the society from violent crimes is legitimate, it should be required that this need of protection is investigated and motivated further. If not, the uncertain risk assessments can hardly be justified as a reason to deprive a person its freedom.}},
author = {{Petersson, Clara}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Riskbedömningar och rättssäkerhet - En problematisering av rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning}},
year = {{2018}},
}