Gud är större - En undersökning av religionsfrihetens omfattning avseende böneutrop
(2018) LAGF03 20181Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Denna uppsats syftar till att utreda möjligheterna för ett nationellt förbud mot böneutrop i Sverige med utgångspunkt i regleringarna om religionsfrihet i regeringsformen respektive Europakonventionen. I uppsatsen har en rättsdogmatisk metod använts i samverkan med ett kritiskt perspektiv på den gällande rätten och avsaknaden av praxis på området.
I dag regleras religionsfriheten på två ställen i svensk lag: i 2 kap. 1 § första stycket p. 6 RF samt i artikel 9 EKMR. I regeringsformen ges religionsfriheten ett absolut skydd och friheten är alltså inte möjlig att begränsa. Enligt Europakonventionens ordalydelse är religionsfriheten möjlig att inskränka enligt artikel 9(2), men mycket av Europadomstolens praxis tyder ändå på att artikel 9... (More) - Denna uppsats syftar till att utreda möjligheterna för ett nationellt förbud mot böneutrop i Sverige med utgångspunkt i regleringarna om religionsfrihet i regeringsformen respektive Europakonventionen. I uppsatsen har en rättsdogmatisk metod använts i samverkan med ett kritiskt perspektiv på den gällande rätten och avsaknaden av praxis på området.
I dag regleras religionsfriheten på två ställen i svensk lag: i 2 kap. 1 § första stycket p. 6 RF samt i artikel 9 EKMR. I regeringsformen ges religionsfriheten ett absolut skydd och friheten är alltså inte möjlig att begränsa. Enligt Europakonventionens ordalydelse är religionsfriheten möjlig att inskränka enligt artikel 9(2), men mycket av Europadomstolens praxis tyder ändå på att artikel 9 EKMR ger ett starkare skydd än regeringsformen. Regleringarna ger båda skydd för såväl positiv som negativ religionsfrihet. I samhällsdebatten om böneutrop har den negativa religionsfriheten – rätten att inte tro – använts som ett starkt argument för införandet av ett nationellt förbud. Den negativa religionsfriheten har framförallt definierats i praxis från Europadomstolen där den ges ett starkt skydd, men också ett relativt snävt omfång. Även om det i artikel 9(2) EKMR ges möjligheter till inskränkning av religionsfriheten blir slutsatsen att förutsättningarna för detta inte uppfylls i frågan om ett nationellt böneutropsförbud.
Enligt regeringsformen åtnjuter religionsfriheten ett absolut skydd, men som konstateras i propositionen är det möjligt att begränsa religionsfriheten till den del utövandet aktualiserar någon av de andra opinionsfriheterna. I fråga om böneutrop är det främst yttrandefriheten som aktualiseras. Den är möjlig att begränsa för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Yttrandefriheten har emellertid en ”kärna” som ska erhålla ett särskilt starkt skydd. Där ingår såväl religiösa som politiska, fackliga vetenskapliga och kulturella angelägenheter. Med andra ord är möjligheterna till begränsning av yttrandefriheten limiterad – det krävs konkreta, fysiska hot för en begränsning av yttrandefriheten. Således räcker det inte med en stark opinion mot böneutropen för att införa ett nationellt förbud. (Less) - Popular Abstract
- The purpose of this thesis is to evaluate the possibilities for a national prohibition on the Islamic call for prayer, based on the regulations of freedom of religion in the Instrument of Government and the European Convention on Human Rights and Fundamental Freedoms (ECHR). A legal-judicial method has been used in conjunction with a critical perspective on current law and the absence of precedents in the field.
Today, freedom of religion is regulated in two different sources of law in Sweden: Instrument of Government, Chapter 2, Article 1, first paragraph, point 6 and Article 9 ECHR. In the Instrument of Government, freedom of religion is given absolute protection and freedom of religion can therefore not be limited. According to the... (More) - The purpose of this thesis is to evaluate the possibilities for a national prohibition on the Islamic call for prayer, based on the regulations of freedom of religion in the Instrument of Government and the European Convention on Human Rights and Fundamental Freedoms (ECHR). A legal-judicial method has been used in conjunction with a critical perspective on current law and the absence of precedents in the field.
Today, freedom of religion is regulated in two different sources of law in Sweden: Instrument of Government, Chapter 2, Article 1, first paragraph, point 6 and Article 9 ECHR. In the Instrument of Government, freedom of religion is given absolute protection and freedom of religion can therefore not be limited. According to the wording of the European Convention, freedom of religion is possible to restrict under Article 9(2), but precedents from the European Court of Human Rights indicates that Article 9 ECHR provides a stronger protection for freedom of religion than the Instrument of Government. The regulations provide protection for both positive and negative aspects of freedom of religion. In the public debate regarding calls for prayer, the negative freedom of religion, as in the right to not believe, has been a strong argument for an introduction of a national prohibition. The negative aspect of freedom of religion has been defined primarily in precedents of the European Court of Human Rights, where it has been given a solid protection, but also a relatively narrow range. Although Article 9(2) ECHR provides possibilities to restrict the freedom of religion, the conclusion is that the conditions for this are not met in the case of a national prohibition of calls for prayer.
According to the Instrument of Government, freedom of religion enjoys absolute protection, but as stated in the government bill, it is possible to limit freedom of religion in cases where other freedoms regulated in the Instrument of Government, Chapter 2, Article 1 first paragraph, are affected. Regarding calls for prayer, it is primarily freedom of expression that is topical. The freedom of expression is possible to limit to accommodate objectives that are acceptable in a democratic society. However, freedom of expression has a “core” that will receive particularly strong protection. It includes religious, as well as political, academic, scientific and cultural affairs. In other words, the possibilities for limiting freedom of expression are limited when it comes to religion – concrete, physical threats are required for a restriction. Hence, a strong public opinion against calls for prayers is not enough to introduce a national ban on call for prayers. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8941258
- author
- Grethes, Alicia LU
- supervisor
-
- Emma Ahlm LU
- organization
- course
- LAGF03 20181
- year
- 2018
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Rättsvetenskap, religionsfrihet, böneutrop
- language
- Swedish
- id
- 8941258
- date added to LUP
- 2018-07-09 16:25:27
- date last changed
- 2018-07-09 16:25:27
@misc{8941258,
abstract = {{Denna uppsats syftar till att utreda möjligheterna för ett nationellt förbud mot böneutrop i Sverige med utgångspunkt i regleringarna om religionsfrihet i regeringsformen respektive Europakonventionen. I uppsatsen har en rättsdogmatisk metod använts i samverkan med ett kritiskt perspektiv på den gällande rätten och avsaknaden av praxis på området.
I dag regleras religionsfriheten på två ställen i svensk lag: i 2 kap. 1 § första stycket p. 6 RF samt i artikel 9 EKMR. I regeringsformen ges religionsfriheten ett absolut skydd och friheten är alltså inte möjlig att begränsa. Enligt Europakonventionens ordalydelse är religionsfriheten möjlig att inskränka enligt artikel 9(2), men mycket av Europadomstolens praxis tyder ändå på att artikel 9 EKMR ger ett starkare skydd än regeringsformen. Regleringarna ger båda skydd för såväl positiv som negativ religionsfrihet. I samhällsdebatten om böneutrop har den negativa religionsfriheten – rätten att inte tro – använts som ett starkt argument för införandet av ett nationellt förbud. Den negativa religionsfriheten har framförallt definierats i praxis från Europadomstolen där den ges ett starkt skydd, men också ett relativt snävt omfång. Även om det i artikel 9(2) EKMR ges möjligheter till inskränkning av religionsfriheten blir slutsatsen att förutsättningarna för detta inte uppfylls i frågan om ett nationellt böneutropsförbud.
Enligt regeringsformen åtnjuter religionsfriheten ett absolut skydd, men som konstateras i propositionen är det möjligt att begränsa religionsfriheten till den del utövandet aktualiserar någon av de andra opinionsfriheterna. I fråga om böneutrop är det främst yttrandefriheten som aktualiseras. Den är möjlig att begränsa för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Yttrandefriheten har emellertid en ”kärna” som ska erhålla ett särskilt starkt skydd. Där ingår såväl religiösa som politiska, fackliga vetenskapliga och kulturella angelägenheter. Med andra ord är möjligheterna till begränsning av yttrandefriheten limiterad – det krävs konkreta, fysiska hot för en begränsning av yttrandefriheten. Således räcker det inte med en stark opinion mot böneutropen för att införa ett nationellt förbud.}},
author = {{Grethes, Alicia}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Gud är större - En undersökning av religionsfrihetens omfattning avseende böneutrop}},
year = {{2018}},
}