Advanced

Framskjutna militärbaser eller semesterparadis? - En undersökning av huruvida militariserandet av artificiella öar utgör ett hot om våld

Blom Vigsø, Alexander LU (2018) LAGF03 20181
Department of Law
Faculty of Law
Abstract
In the last couple of years, China has raised artificial islands in a disputed area in the South China Sea where multiple states assert sovereign claims. The islands have been equipped with, among other things, airfields, hangars, communication facilities, stationary weapons and other military equipment. The issue to be assessed in this paper is whether the Chinese militarization amounts to a threat of force according to article 2(4) of the United Nations Charter. In order to nuance the assessment of the legal position, a geopolitical point of view is applied.

To answer the question, legal doctrinal method is used together with treaty interpretation. Teachings of the most highly qualified publicists and judicial decisions are used as a... (More)
In the last couple of years, China has raised artificial islands in a disputed area in the South China Sea where multiple states assert sovereign claims. The islands have been equipped with, among other things, airfields, hangars, communication facilities, stationary weapons and other military equipment. The issue to be assessed in this paper is whether the Chinese militarization amounts to a threat of force according to article 2(4) of the United Nations Charter. In order to nuance the assessment of the legal position, a geopolitical point of view is applied.

To answer the question, legal doctrinal method is used together with treaty interpretation. Teachings of the most highly qualified publicists and judicial decisions are used as a tool to uplift arguments in order to assess today’s current legal position and not as a source of law. The literature devoted to a threat of force remains scarce and authors differ in opinion regarding article 2(4)’s legal position. Hence, the most frequent recurring arguments are summoned in the criteria precision, credibility, coercion, communication and illegality.

The results of the application of the criteria on the Chinese militarization are that the criterion of precision and credibility are not satisfied. Whether the criterion of coercion is satisfied depend on which author’s arguments that should be given precedence. The criterion of communication is likely to be satisfied. However, it is not possible to assess whether the criterion of illegality is satisfied since a further study is required.

The conclusion of this paper is that it is not possible to assess whether the Chinese militarization consists of a threat of force, without more knowledge about which arguments should be given precedence. (Less)
Abstract (Swedish)
Kina har de senaste åren uppfört artificiella öar i ett område i det Sydkinesiska havet där flera stater hävdar suveräna anspråk. Öarna har utrustats med bland annat landningsbanor, stridsplanshangarer, kommunikationsanläggningar, hangarer för krigsskepp, vissa fasta vapen och annan militär utrustning. Den fråga som ska utredas genom uppsatsen är huruvida Kinas militariserande utgör ett hot om våld enligt artikel 2(4) Förenta Nationernas stadga. I analysen belyses frågeställningen även med ett geopolitiskt perspektiv.

För att besvara frågeställningen används en rättsdogmatisk metod samt alla tillgängliga traktattolkningsmedel. Doktrin och rättsfall används som medel för att framlägga argument för hur gällande rätt förhåller sig och... (More)
Kina har de senaste åren uppfört artificiella öar i ett område i det Sydkinesiska havet där flera stater hävdar suveräna anspråk. Öarna har utrustats med bland annat landningsbanor, stridsplanshangarer, kommunikationsanläggningar, hangarer för krigsskepp, vissa fasta vapen och annan militär utrustning. Den fråga som ska utredas genom uppsatsen är huruvida Kinas militariserande utgör ett hot om våld enligt artikel 2(4) Förenta Nationernas stadga. I analysen belyses frågeställningen även med ett geopolitiskt perspektiv.

För att besvara frågeställningen används en rättsdogmatisk metod samt alla tillgängliga traktattolkningsmedel. Doktrin och rättsfall används som medel för att framlägga argument för hur gällande rätt förhåller sig och således inte som en enskild rättskälla i sig. Vad ett hot om våld innebär är ett ämne som inte är särskilt omskrivet och olika författare har olika uppfattningar om hur gällande rätt förhåller sig. De mest frekvent återkommande argumenten samlas därför under de konstruerade kriterierna precision, trovärdighet, tvång, kommunicering och olaglighet.

Resultatet av tillämpningen av kriterierna på det kinesiska militariserandet är att kriterierna precision och trovärdighet inte är uppfyllda. Huruvida tvångskriteriet är uppfyllt beror på vilken författares argumentation som ska ges företräde. Kommuniceringskriteriet är sannolikt uppfyllt och det går inte att ta ställning till om olaglighetskriteriet är uppfyllt eftersom det krävs en undersökning som ligger utanför uppsatsens omfattning.

Slutsatsen av undersökningen är att det inte går att ta ställning till huruvida ett hot om våld föreligger utan närmare kunskap om hur de argument som framkommer i doktrin ska viktas mot varandra. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Blom Vigsø, Alexander LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20181
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
folkrätt, public international law
language
Swedish
id
8941504
date added to LUP
2018-07-15 13:38:03
date last changed
2018-07-15 13:38:03
@misc{8941504,
  abstract     = {In the last couple of years, China has raised artificial islands in a disputed area in the South China Sea where multiple states assert sovereign claims. The islands have been equipped with, among other things, airfields, hangars, communication facilities, stationary weapons and other military equipment. The issue to be assessed in this paper is whether the Chinese militarization amounts to a threat of force according to article 2(4) of the United Nations Charter. In order to nuance the assessment of the legal position, a geopolitical point of view is applied. 

To answer the question, legal doctrinal method is used together with treaty interpretation. Teachings of the most highly qualified publicists and judicial decisions are used as a tool to uplift arguments in order to assess today’s current legal position and not as a source of law. The literature devoted to a threat of force remains scarce and authors differ in opinion regarding article 2(4)’s legal position. Hence, the most frequent recurring arguments are summoned in the criteria precision, credibility, coercion, communication and illegality. 

The results of the application of the criteria on the Chinese militarization are that the criterion of precision and credibility are not satisfied. Whether the criterion of coercion is satisfied depend on which author’s arguments that should be given precedence. The criterion of communication is likely to be satisfied. However, it is not possible to assess whether the criterion of illegality is satisfied since a further study is required. 

The conclusion of this paper is that it is not possible to assess whether the Chinese militarization consists of a threat of force, without more knowledge about which arguments should be given precedence.},
  author       = {Blom Vigsø, Alexander},
  keyword      = {folkrätt,public international law},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Framskjutna militärbaser eller semesterparadis? - En undersökning av huruvida militariserandet av artificiella öar utgör ett hot om våld},
  year         = {2018},
}