Advanced

Vad krävs för att vi ska lita på ett barn? - En studie om bevisvärdering av barns utsagor i sexualbrottmål utifrån ett rättspsykologiskt perspektiv

Nässén, Sofie LU (2018) JURM02 20181
Department of Law
Faculty of Law
Abstract
In cases regarding sexual offenses, the evidence often consists essentially of the victim’s testimony, which is why it becomes the main focus in the evaluation of evidence. An assessment of a testimony is in itself complex, but gets further complicated when the victim is a child. In order to ensure accurate judgments, the factors to be taken into consideration in the evaluation of evidence should, as far as possible, be based on assumptions supported by empirical research. Accordingly, the purpose of this essay is to analyse the assessment of children’s statements in cases regarding sexual offenses from a forensic psychological perspective.

In a case from 2010, the Swedish Supreme Court set up a number of criteria which they consider... (More)
In cases regarding sexual offenses, the evidence often consists essentially of the victim’s testimony, which is why it becomes the main focus in the evaluation of evidence. An assessment of a testimony is in itself complex, but gets further complicated when the victim is a child. In order to ensure accurate judgments, the factors to be taken into consideration in the evaluation of evidence should, as far as possible, be based on assumptions supported by empirical research. Accordingly, the purpose of this essay is to analyse the assessment of children’s statements in cases regarding sexual offenses from a forensic psychological perspective.

In a case from 2010, the Swedish Supreme Court set up a number of criteria which they consider should be indicative in assessing a statement. However, some criticism has been directed at the set of criteria. It has also been argued that the criteria are not appropriate to apply to children’s statements, as their cognitive abilities presents obstacles that makes it difficult for them to meet the requirements of the criteria. In addition to the criteria from 2010, other factors are also considered when assessing whether a child’s statement is true. For example, the injured party’s credibility is taken into consideration as well as it’s behaviour after an alleged sexual offense. The Swedish Supreme Court has emphasized that it is difficult to assess a statement based on non-verbal factors and general impressions, which has support in psychological research. As the majority of all sexual offenses against children are not adjudicated in the Supreme Court, verdicts from the District Courts and Courts of Appeal is more expressive for the evaluation of evidence in practice. Therefore, an analysis of the lower courts’ evaluation of evidence is presented in this paper. The analysis is based on a number of verdicts and examines the factors taken into account when assessing children’s statements in sexual offenses. Furthermore, an examination on how the factors and its adjudication respond to the psychological research is carried out.

By studying the evaluation of evidence made by both the Swedish Supreme Court and the lower courts, this essay shows that factors considered in the assessments of statements lacks support in empirical research, which entails a negative impact on both the victims’ right to redress and the rule of law. Although law and psychological science emphasizes that non-verbal factors are not appropriate to cope with the assessment of a statement, the adjudication has shown that this occurs. It has also become evident that the evaluation of evidence lacks support in the psychological research and that it enables subjectivity. The criticism against the evaluation of evidence is therefore, in many aspects, justified. In my opinion, clarification and education regarding which assumptions that find support and which assumptions that lack support in the psychological research is needed in order to know which factors to take into account in the evaluation of evidence. (Less)
Abstract (Swedish)
I sexualbrottmål består inte sällan bevisningen i huvudsak av målsägandens utsaga och det är därför den som blir central vid bevisvärderingen. En bedömning av en utsaga är i sig komplex, men försvåras ytterligare när målsäganden är ett barn. För att säkerställa materiellt korrekta domar bör faktorerna som beaktas vid bevisvärderingen av en utsaga i största möjliga mån bygga på antaganden med stöd i den beteendevetenskapliga forskningen. Syftet med denna uppsats är därför att analysera bevisvärderingen av barns utsagor i mål avseende sexualbrott utifrån ett rättspsykologiskt perspektiv.

HD uppställer i ett fall från 2010 ett antal kriteriet som de menar är vägledande vid bedömningen av en utsaga. En del kritik har emellertid riktats mot... (More)
I sexualbrottmål består inte sällan bevisningen i huvudsak av målsägandens utsaga och det är därför den som blir central vid bevisvärderingen. En bedömning av en utsaga är i sig komplex, men försvåras ytterligare när målsäganden är ett barn. För att säkerställa materiellt korrekta domar bör faktorerna som beaktas vid bevisvärderingen av en utsaga i största möjliga mån bygga på antaganden med stöd i den beteendevetenskapliga forskningen. Syftet med denna uppsats är därför att analysera bevisvärderingen av barns utsagor i mål avseende sexualbrott utifrån ett rättspsykologiskt perspektiv.

HD uppställer i ett fall från 2010 ett antal kriteriet som de menar är vägledande vid bedömningen av en utsaga. En del kritik har emellertid riktats mot de uppställda kriterierna. Det har även anförts att kriterierna inte är lämpliga att tillämpa på barns utsagor då deras kognitiva förmågor uppställer hinder som gör det svårt för dem att svara mot kriteriernas uppställda krav. Utöver kriterierna från 2010 års fall beaktas även andra faktorer för att bedöma huruvida ett barns utsaga är sann. Till exempel beaktas målsägandens trovärdighet och även hur målsäganden uppträtt efter ett påstått sexualbrott. HD har framhållit att det är svårt att bedöma en utsaga utifrån icke-verbala faktorer och allmänna intryck, en utgångspunkt som även stödjs av den beteendevetenskapliga forskningen. Då majoriteten av samtliga sexualbrottmål mot barn inte prövas i HD är praxis från underrätterna mer talande för bevisvärderingens praktiska tillämpning. I uppsatsen presenteras därför en rättsfallsanalys som med utgångspunkt i en mängd avgöranden från tingsrätt och hovrätt undersökt vilka faktorer som beaktas vid bevisvärdering av barns utsagor i sexualbrottmål. Vidare undersöks hur faktorerna och dess tillämpning förhåller sig till den beteendevetenskapliga forskningen.

Genom att studera både HD:s och underrätternas praxis påvisar uppsatsen att faktorer som beaktas vid bevisvärderingen saknar stöd i den beteendevetenskapliga forskningen, vilket inverkar negativt på såväl rättssäkerhet som rättstrygghet. Trots att juridiken och beteendevetenskapen till exempel framhåller att icke-verbala faktorer inte är lämpliga att ta ledning av vid bedömningen av en utsaga har rättsfallsanalysen påvisat att detta förekommer. Bevisvärderingen har även i andra delar visats sakna stöd i den beteendevetenskapliga forskningen och tillämpats på ett sätt som skapar utrymme för subjektivitet. Den kritik som riktats mot bevisvärderingen i denna typ av mål är därför i många avseenden befogad. Enligt min mening behövs förtydligande och förmedlande av kunskap vad gäller antaganden som både har och saknar stöd i den beteendevetenskapliga forskningen för att veta vad som är beaktansvärda faktorer vid bevisvärderingen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Nässén, Sofie LU
supervisor
organization
alternative title
When can we trust a child? - A study of the assessment of children’s statements in cases regarding sexual offenses from a psychological perspective
course
JURM02 20181
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Bevisvärdering, rättspsykologi, barns utsagor, sexualbrott mot barn, utsagor, utsaga
language
Swedish
id
8941542
date added to LUP
2018-06-08 14:01:40
date last changed
2018-06-08 14:01:40
@misc{8941542,
  abstract     = {In cases regarding sexual offenses, the evidence often consists essentially of the victim’s testimony, which is why it becomes the main focus in the evaluation of evidence. An assessment of a testimony is in itself complex, but gets further complicated when the victim is a child. In order to ensure accurate judgments, the factors to be taken into consideration in the evaluation of evidence should, as far as possible, be based on assumptions supported by empirical research. Accordingly, the purpose of this essay is to analyse the assessment of children’s statements in cases regarding sexual offenses from a forensic psychological perspective.

In a case from 2010, the Swedish Supreme Court set up a number of criteria which they consider should be indicative in assessing a statement. However, some criticism has been directed at the set of criteria. It has also been argued that the criteria are not appropriate to apply to children’s statements, as their cognitive abilities presents obstacles that makes it difficult for them to meet the requirements of the criteria. In addition to the criteria from 2010, other factors are also considered when assessing whether a child’s statement is true. For example, the injured party’s credibility is taken into consideration as well as it’s behaviour after an alleged sexual offense. The Swedish Supreme Court has emphasized that it is difficult to assess a statement based on non-verbal factors and general impressions, which has support in psychological research. As the majority of all sexual offenses against children are not adjudicated in the Supreme Court, verdicts from the District Courts and Courts of Appeal is more expressive for the evaluation of evidence in practice. Therefore, an analysis of the lower courts’ evaluation of evidence is presented in this paper. The analysis is based on a number of verdicts and examines the factors taken into account when assessing children’s statements in sexual offenses. Furthermore, an examination on how the factors and its adjudication respond to the psychological research is carried out.

By studying the evaluation of evidence made by both the Swedish Supreme Court and the lower courts, this essay shows that factors considered in the assessments of statements lacks support in empirical research, which entails a negative impact on both the victims’ right to redress and the rule of law. Although law and psychological science emphasizes that non-verbal factors are not appropriate to cope with the assessment of a statement, the adjudication has shown that this occurs. It has also become evident that the evaluation of evidence lacks support in the psychological research and that it enables subjectivity. The criticism against the evaluation of evidence is therefore, in many aspects, justified. In my opinion, clarification and education regarding which assumptions that find support and which assumptions that lack support in the psychological research is needed in order to know which factors to take into account in the evaluation of evidence.},
  author       = {Nässén, Sofie},
  keyword      = {Bevisvärdering,rättspsykologi,barns utsagor,sexualbrott mot barn,utsagor,utsaga},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Vad krävs för att vi ska lita på ett barn? - En studie om bevisvärdering av barns utsagor i sexualbrottmål utifrån ett rättspsykologiskt perspektiv},
  year         = {2018},
}