Advanced

Mun-mot-mun-metoden i brottmålsprocessen: En kritisk granskning av möjligheten att ersätta domstolsförhör i brottmål med inspelade förhör från förundersökningen utifrån straffprocessrättsliga grunder

Horozovic, Zinajda LU (2018) JURM02 20181
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Bevisföringen i svensk rätt förutsätter muntlighet, omedelbarhet och koncentration och har gjort det sedan den nya Rättegångsbalkens ikraftträdande på mitten av 1900-talet. Principerna har ansetts som förutsättningar för den fria bevisvärderingen och kan på många sätt förklaras som reaktioner på den tidigare gällande processordningen i Sverige. Brottmålsförfarandet delades med den nya Rättegångsbalken upp i två delar; förundersökningen, vars syfte var att utreda om och hur brott hade begåtts och huvudförhandlingen, där åtalet skulle prövas. Därmed skedde även övergången till en mer ackusatorisk process från en inkvisitorisk. Antagandet av mer humanistiska värderingar och tankar om demokrati kan tydligast redogöras för genom framtagandet av... (More)
Bevisföringen i svensk rätt förutsätter muntlighet, omedelbarhet och koncentration och har gjort det sedan den nya Rättegångsbalkens ikraftträdande på mitten av 1900-talet. Principerna har ansetts som förutsättningar för den fria bevisvärderingen och kan på många sätt förklaras som reaktioner på den tidigare gällande processordningen i Sverige. Brottmålsförfarandet delades med den nya Rättegångsbalken upp i två delar; förundersökningen, vars syfte var att utreda om och hur brott hade begåtts och huvudförhandlingen, där åtalet skulle prövas. Därmed skedde även övergången till en mer ackusatorisk process från en inkvisitorisk. Antagandet av mer humanistiska värderingar och tankar om demokrati kan tydligast redogöras för genom framtagandet av Europakonventionen som slutligen kom att bli del av svensk rätt och även dessa har fått återspegla våra mest grundläggande rättsregler, inte minst kontradiktionsprincipen. Det inkvisitoriska inslag som än finns kvar i vår processordning är förundersökningen, där åklagaren har ett klart övertag. Det är möjligt att under förundersökningen dokumentera förhör och den tekniska utvecklingen har möjliggjort sådan dokumentation med ljud och/eller bild. En uppmjukning av principerna har även möjliggjort att det i undantagsfall kan åberopas som bevisning i rätten.

Förevarande framställning har svarat på tre frågeställningar. Den första var huruvida det är förenligt med våra grundläggande principer att kunna föra bevis i form av ljud-och bildupptagningar. Den andra frågan gällde huruvida en utökad möjlighet att föra fram dessa inspelningar som bevisning i rätten (och därigenom ersätta domstolsförhören med s.k. tidiga förhör från förundersökningen) är förenligt med våra grundläggande principer. Författaren har funnit svaret jakande på den första frågeställningen, framförallt beaktat den lösare definitionen som principerna har fått. Vad gäller den andra frågeställningen anser författaren att en utökad användning, så som den föreslås i SOU 2017:98 skulle innebära ett frånsteg av principerna till förmån för effektivitetsskäl. De principer som framförallt kommer att påverkas är muntlighets-, bevisomedelbarhets-, koncentration- och kontradiktionsprincipen. En utökad möjlighet bedöms inte heller som försvarbar ur ett rättssäkerhetsperspektiv för den tilltalade. Detta bedöms bl.a. utifrån att det inte går att bedriva ett effektivt försvar utan insynsrätt och parterna blir genom detta mindre likställda, då förhören är tänkta att hållas under ett skede i processen där den tilltalade har begränsade rättigheter. Författaren är av uppfattningen är att processordningen tar steget mot en inkvisitorisk rättsordning om förslagen i SOU 2017:98 går igenom, då linjerna mellan förhandling och förundersökning suddas ut. (Less)
Abstract
The submission of evidence in Swedish law presupposes orality, momentum and concision and has done so since the new Code of Conduct entered into force in the mid-20th century. The principles have been considered as conditions for the free assessment of evidence and can in many ways be explained as reactions to the previous procedural system in Sweden. The criminal procedure was earlier divided into two different parts by the new Code of Conduct; the preliminary investigation, the purpose of which was to investigate crime and the main hearing, where the indictment was to be investigated. Consequently, the transition also took place to a more accusatory process from an inquisitorial. The adoption of humanistic values and thoughts about... (More)
The submission of evidence in Swedish law presupposes orality, momentum and concision and has done so since the new Code of Conduct entered into force in the mid-20th century. The principles have been considered as conditions for the free assessment of evidence and can in many ways be explained as reactions to the previous procedural system in Sweden. The criminal procedure was earlier divided into two different parts by the new Code of Conduct; the preliminary investigation, the purpose of which was to investigate crime and the main hearing, where the indictment was to be investigated. Consequently, the transition also took place to a more accusatory process from an inquisitorial. The adoption of humanistic values and thoughts about democracy can most clearly be accounted for by the creation of the European Convention which eventually became part of Swedish law, and these have also reflected our most fundamental legal rules, not least the principle of contradiction. The inquisitive element that remains in our criminal proceeding is the preliminary investigation, where the prosecutor has a clear advantage. During the preliminary investigation it is possible to document interrogations and the technical development has allowed such documentation with sound and / or image. A softening of the principles has also made it possible for it to be introduced in exceptional cases as evidence in court.

The present essay has answered three questions. The first one was whether it is compatible with our elementary principles use documented interrogations as evidence. The second one was whether an enhanced opportunity to introduce these documented interrogations as evidence in court (and thereby replace the court hearings with so-called early interrogation from the preliminary investigation) is consistent with our principles. The third one questioned whether the legal certainty of the accused would be met with extended possibilities for introducing evidence from the preliminary investigation. The author has found the answer to be confirmative on the first question, especially considering the newer definition of the principles. About the second issue, the author considers that an extended use, as proposed in SOU 2017: 98, would mean a breach of the principles. The principles that will primarily be affected are the principle of oral, principle of momentum regarding evidence, principle of concision and the right to contradiction. An extended possibility for introducing evidence is also not found as justified from the legal certainty of the accused. This is judged by the fact that it is not possible to exercise an effective defence without the right of insight and the parties will be less equal, as the hearings are intended to be held at a stage in the criminal process where the defendant has limited rights. The author believes if the bills in SOU 2017:98 passes, that the procedural system is moving towards an inquisitive legal system where the lines between the main hearing and preliminary investigation are erased. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Horozovic, Zinajda LU
supervisor
organization
alternative title
The mouth-to-mouth method in criminal proceedings: A critical review based on fundamental criminal principles of the possibility of replacing court hearings in criminal proceedings with recorded interrogations from the preliminary investigation
course
JURM02 20181
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
straffrätt, processrätt, bevisföring, muntlighetsprincipen, kontradiktionsprincipen, omedelbarhetsprincipen, koncentrationsprincipen
language
Swedish
id
8941571
date added to LUP
2018-06-11 10:05:40
date last changed
2018-06-11 10:05:40
@misc{8941571,
  abstract     = {The submission of evidence in Swedish law presupposes orality, momentum and concision and has done so since the new Code of Conduct entered into force in the mid-20th century. The principles have been considered as conditions for the free assessment of evidence and can in many ways be explained as reactions to the previous procedural system in Sweden. The criminal procedure was earlier divided into two different parts by the new Code of Conduct; the preliminary investigation, the purpose of which was to investigate crime and the main hearing, where the indictment was to be investigated. Consequently, the transition also took place to a more accusatory process from an inquisitorial. The adoption of humanistic values and thoughts about democracy can most clearly be accounted for by the creation of the European Convention which eventually became part of Swedish law, and these have also reflected our most fundamental legal rules, not least the principle of contradiction. The inquisitive element that remains in our criminal proceeding is the preliminary investigation, where the prosecutor has a clear advantage. During the preliminary investigation it is possible to document interrogations and the technical development has allowed such documentation with sound and / or image. A softening of the principles has also made it possible for it to be introduced in exceptional cases as evidence in court. 

The present essay has answered three questions. The first one was whether it is compatible with our elementary principles use documented interrogations as evidence. The second one was whether an enhanced opportunity to introduce these documented interrogations as evidence in court (and thereby replace the court hearings with so-called early interrogation from the preliminary investigation) is consistent with our principles. The third one questioned whether the legal certainty of the accused would be met with extended possibilities for introducing evidence from the preliminary investigation. The author has found the answer to be confirmative on the first question, especially considering the newer definition of the principles. About the second issue, the author considers that an extended use, as proposed in SOU 2017: 98, would mean a breach of the principles. The principles that will primarily be affected are the principle of oral, principle of momentum regarding evidence, principle of concision and the right to contradiction. An extended possibility for introducing evidence is also not found as justified from the legal certainty of the accused. This is judged by the fact that it is not possible to exercise an effective defence without the right of insight and the parties will be less equal, as the hearings are intended to be held at a stage in the criminal process where the defendant has limited rights. The author believes if the bills in SOU 2017:98 passes, that the procedural system is moving towards an inquisitive legal system where the lines between the main hearing and preliminary investigation are erased.},
  author       = {Horozovic, Zinajda},
  keyword      = {straffrätt,processrätt,bevisföring,muntlighetsprincipen,kontradiktionsprincipen,omedelbarhetsprincipen,koncentrationsprincipen},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Mun-mot-mun-metoden i brottmålsprocessen: En kritisk granskning av möjligheten att ersätta domstolsförhör i brottmål med inspelade förhör från förundersökningen utifrån straffprocessrättsliga grunder},
  year         = {2018},
}