Advanced

Vem har sagt så? - En undersökning av förhållandet mellan vittnesanonymitet, processuella principer och rättssäkerhet i Sverige

Ysander, August LU (2018) LAGF03 20181
Department of Law
Faculty of Law
Abstract
Currently Sweden doesn’t allow witnesses to appear in court anonymously although some factors indicate that this might be possible in the future. This thesis aims to examine the compatibility between anonymous witnesses and central principles in the Swedish court procedure. The thesis also intends to analyse the impact a new witness regulation, with the possibility to testify anonymously, would have on the legal certainty in Sweden.
To answer the issues a legal dogmatic method is used, relevant legal material is scrutinized and analysed. The scope is limited to mainly focus on witnesses in criminal procedures.
A future introduction of anonymous witnesses in Swedish law has been discussed in a number of legislation investigations during... (More)
Currently Sweden doesn’t allow witnesses to appear in court anonymously although some factors indicate that this might be possible in the future. This thesis aims to examine the compatibility between anonymous witnesses and central principles in the Swedish court procedure. The thesis also intends to analyse the impact a new witness regulation, with the possibility to testify anonymously, would have on the legal certainty in Sweden.
To answer the issues a legal dogmatic method is used, relevant legal material is scrutinized and analysed. The scope is limited to mainly focus on witnesses in criminal procedures.
A future introduction of anonymous witnesses in Swedish law has been discussed in a number of legislation investigations during the last 30 years. The conclusion in all of these investigations has been that Sweden should not allow these types of testimonies. Today the obligation to testify openly in court stands strong.
The European Court on Human Rights has moved in a more liberal direction in its view on anonymous witnesses. In the last two decades the court has valued the witness right to respect for private and family life in article 8 ECHR higher than before at the expense of the accused right to a fair trial in article 6 ECHR. The European Court on Human Rights first gave the go ahead to use anonymous witnesses in the case of Doorson v The Netherlands in 1996.
In the first part of the discussion in this thesis the compatibility between anonymous witnesses and central principles in the Swedish court procedure is examined. The conclusion is that anonymous testimonies fail to comply with some essential procedural principles in Swedish courts, for e.g. transparency and the principle of contradiction.
In the final part of the discussion the impact of a future witness regulation, adding the possibility to testify anonymously, is analysed with consideration to the legal certainty in Sweden. The conclusion is that anonymous testimonies probably would have both positive and negative impacts on the legal certainty in Sweden. The negative aspects of such a witness reform would however likely surmount the positive ones. (Less)
Abstract (Swedish)
I Sverige är det idag inte tillåtet med anonym vittnesbevisning från privatpersoner men detta kan komma att ändras i framtiden. Denna uppsats ämnar reda ut hur anonyma vittnesmål förhåller sig till centrala processuella principer i den svenska rätten samt vilken inverkan dessa vittnesmål skulle ha på rättssäkerheten i Sverige om de skulle bli tillåtna.

Uppsatsen fokuserar främst på vittnen i brottmål och utgår från ett rättsdogmatiskt tillvägagångssätt där relevanta rättskällor studeras, diskuteras och kritiseras bl.a. utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv.

I uppsatsen konstateras att ett införande av vittnesanonymitet i svensk rätt har diskuterats i flera utredningar och betänkanden under de senaste 30 åren men avstyrkts i samtliga... (More)
I Sverige är det idag inte tillåtet med anonym vittnesbevisning från privatpersoner men detta kan komma att ändras i framtiden. Denna uppsats ämnar reda ut hur anonyma vittnesmål förhåller sig till centrala processuella principer i den svenska rätten samt vilken inverkan dessa vittnesmål skulle ha på rättssäkerheten i Sverige om de skulle bli tillåtna.

Uppsatsen fokuserar främst på vittnen i brottmål och utgår från ett rättsdogmatiskt tillvägagångssätt där relevanta rättskällor studeras, diskuteras och kritiseras bl.a. utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv.

I uppsatsen konstateras att ett införande av vittnesanonymitet i svensk rätt har diskuterats i flera utredningar och betänkanden under de senaste 30 åren men avstyrkts i samtliga fall med hänvisning till främst bristande behov och oproportionerliga inskränkningar av den tilltalades försvar. Lagstiftaren har istället arbetat för att stärka vittnets trygghet på andra sätt och idag finns få undantag från den allmänna offentliga vittnesplikten.

I uppsatsen slås också fast att Europadomstolens praxis angående anonyma vittnesmål tydligt rört sig i en liberal riktning där domstolen idag i större utsträckning väljer att tillgodose vittnets rätt till liv, säkerhet och frihet enligt artikel 8 EKMR på bekostnad av den tilltalades rätt till en rättvis rättegång i artikel 6 EKMR. Europadomstolen godkände anonyma vittnesmål under vissa förutsättningar för första gången i fallet Doorson mot Nederländerna från 1996.

I uppsatsens första analysdel diskuteras anonyma vittnesmåls förhållande till centrala processuella principer i Sverige. Här konstateras att anonyma vittnesmål är kompatibla med flera processuella principer men att ett sådant regelverk aldrig är helt förenligt med offentlighets- och kontradiktionsprinciperna samt den misstänktes rätt till insyn i förundersökningen.

Avslutningsvis diskuteras en framtida möjlighet till vittnesanonymitet i Sverige utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv. Rättssäkerhetsbegreppet definieras av Aleksander Peczenik och Åke Frändberg. Analysen når slutsatsen att en möjlighet till vittnesanonymitet i svensk rätt visserligen skulle kunna leda till fler fällande domar och ökad tydlighet i lagen vilket skulle stärka rättssäkerheten. En sådan vittnesreform skulle emellertid också leda till ökad komplexitet i lagstiftningen, svåra och icke konsekventa bedömningar för rättstillämparen, tveksamheter rörande tillämpningsvärdet och en risk för en osund rättsutveckling i framtiden. Sammanfattningsvis överväger därför de negativa konsekvenserna de positiva. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Ysander, August LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20181
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
processrätt, straffprocessrätt, vittnesanonymitet
language
Swedish
id
8941592
date added to LUP
2018-07-15 13:34:58
date last changed
2018-07-15 13:34:58
@misc{8941592,
  abstract     = {Currently Sweden doesn’t allow witnesses to appear in court anonymously although some factors indicate that this might be possible in the future. This thesis aims to examine the compatibility between anonymous witnesses and central principles in the Swedish court procedure. The thesis also intends to analyse the impact a new witness regulation, with the possibility to testify anonymously, would have on the legal certainty in Sweden.
To answer the issues a legal dogmatic method is used, relevant legal material is scrutinized and analysed. The scope is limited to mainly focus on witnesses in criminal procedures.
A future introduction of anonymous witnesses in Swedish law has been discussed in a number of legislation investigations during the last 30 years. The conclusion in all of these investigations has been that Sweden should not allow these types of testimonies. Today the obligation to testify openly in court stands strong.
The European Court on Human Rights has moved in a more liberal direction in its view on anonymous witnesses. In the last two decades the court has valued the witness right to respect for private and family life in article 8 ECHR higher than before at the expense of the accused right to a fair trial in article 6 ECHR. The European Court on Human Rights first gave the go ahead to use anonymous witnesses in the case of Doorson v The Netherlands in 1996.
In the first part of the discussion in this thesis the compatibility between anonymous witnesses and central principles in the Swedish court procedure is examined. The conclusion is that anonymous testimonies fail to comply with some essential procedural principles in Swedish courts, for e.g. transparency and the principle of contradiction.
In the final part of the discussion the impact of a future witness regulation, adding the possibility to testify anonymously, is analysed with consideration to the legal certainty in Sweden. The conclusion is that anonymous testimonies probably would have both positive and negative impacts on the legal certainty in Sweden. The negative aspects of such a witness reform would however likely surmount the positive ones.},
  author       = {Ysander, August},
  keyword      = {processrätt,straffprocessrätt,vittnesanonymitet},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Vem har sagt så? - En undersökning av förhållandet mellan vittnesanonymitet, processuella principer och rättssäkerhet i Sverige},
  year         = {2018},
}