Advanced

”Vi tänker inte vara tysta längre” - En undersökning av brottet sexuellt ofredande och sexualbrottsoffers krav på rättvisa med utgångspunkt i #metoo-upprop

Geelmuyden, Sophie LU (2018) JURM02 20181
Department of Law
Faculty of Law
Abstract
During the autumn of 2017 thousands of Swedish women and non-binary signed petitions under #metoo and shared their experiences of sexual harassment and assault and demanded a change. The #metoo-movement changed the discussion concerning sexual offences and therefore the question can be asked, what constitutes a sexual molestation according to chapter 6 section 10 in the Swedish Penal Code, the limit for what counts as a sexual offence. When so many shared their experiences of sexual harassment and assault it is also possible to discuss whether the petitions hold any claims for justice and restitution. With the #metoo-movement as the general theme, the purpose of this thesis is to, from a critical development per-spective, study how the... (More)
During the autumn of 2017 thousands of Swedish women and non-binary signed petitions under #metoo and shared their experiences of sexual harassment and assault and demanded a change. The #metoo-movement changed the discussion concerning sexual offences and therefore the question can be asked, what constitutes a sexual molestation according to chapter 6 section 10 in the Swedish Penal Code, the limit for what counts as a sexual offence. When so many shared their experiences of sexual harassment and assault it is also possible to discuss whether the petitions hold any claims for justice and restitution. With the #metoo-movement as the general theme, the purpose of this thesis is to, from a critical development per-spective, study how the view on sexual molestation has changed in order to determine what constitutes a sexual molestation in Swedish established law. The purpose of this thesis is furthermore to survey and study justice needs and which understanding of justice, victims of sexual offences, in particular sexual molestation, have and to examine whether these needs and claims can be found in the #metoo-petitions.

The second part of the thesis focuses on six selected petitions, which are: #medvilkenrätt, #nustickerdettill, #sistaspikenikistan, #tystnadtagning, #utanskyddsnät and #vikokaröver. In order to fulfil the second part of the purpose, the thesis applies a method inspired by textual analysis. The needs and claims of justice of victims of sexual offences that have be shown in academic research are interpreted in relation to the selected petitions, in order to study and discuss whether the petitions express the search for justice and restitution.

The offence sexual molestation has only gone through minor changes, from the founding of the Swedish Penal Code in 1962 until the Swedish established law of today, concerning which actions are punishable. The greatest difference concerns how sexual integrity is valued. Today chapter 6 section 10 in the Swedish Penal Code criminalises exhibitionistic behaviour and other violations of a person’s sexual integrity that is not included in any other provision in the chapter. In Swedish established law there is a demand for a sexual purpose, then the perpetrator's sexual drive is also of im-portance. The legal regulations therefore overlook the fact that sexual vio-lations can be an expression of power and sexist verbal remarks are not included in the provision.

Scholars in the fields of law, criminology and psychiatry accentuates that the needs of victims of sexual offences are not met in the criminal justice system. The thesis shows that the needs of justice of greatest importance to victims of sexual offences are validation of the experience, vindication to show that the offender’s actions were wrong, voice, offender accountability and prevention, the search for a collective justice focusing on a cultural, social and structural change in society. The theories of justice that better harmonise with the understanding of justice of victims of sexual offences are restorative justice, kaleidoscopic justice, transformative justice and informal justice through the internet.

Even though the #metoo-petitions not explicitly talk of justice, it is possi-ble to draw parallels between the needs of justice of victims of sexual offences and what is being said in the petitions. Those how have signed the petitions use their own voices as a tool go gain validation and to demand an end to the culture of silence and the unbalanced power structure in their industries. It can also be said that they are in the search of a collective informal justice, provided outside of the criminal justice system, where they seek a structural change of society.

The final chapter of the thesis ties together the results of each chapter and it is stated that when sexual molestation according to Swedish established law do not include sexual violations as an expression of power, the feeling of justice and restitution that can be offered in the #metoo-petitions is particularly important, given the culture the petitions describes. (Less)
Abstract (Swedish)
Under hösten år 2017 delade tusentals svenska kvinnor och icke-binära i upprop under #metoo med sig av sina upplevelser av sexuella trakasserier och övergrepp samt ställde krav på förändring. #metoo-rörelsen kom att förändra diskussionen om sexualbrott och frågan kan ställas vad som utgör ett sexuellt ofredande, vilket är den lägsta gränsen för sexualbrott i 6 kap. brottsbalken. När så många delade med sig av sina upplevelser av sexuella trakasserier och övergrepp går det också att diskutera om det i uppropen ställs krav på rättvisa och upprättelse. Med #metoo-rörelsen som övergri-pande tema har denna uppsats till syfte att ur ett kritiskt utvecklingsper-spektiv undersöka hur synen på sexuella ofredanden har förändrats för att kunna... (More)
Under hösten år 2017 delade tusentals svenska kvinnor och icke-binära i upprop under #metoo med sig av sina upplevelser av sexuella trakasserier och övergrepp samt ställde krav på förändring. #metoo-rörelsen kom att förändra diskussionen om sexualbrott och frågan kan ställas vad som utgör ett sexuellt ofredande, vilket är den lägsta gränsen för sexualbrott i 6 kap. brottsbalken. När så många delade med sig av sina upplevelser av sexuella trakasserier och övergrepp går det också att diskutera om det i uppropen ställs krav på rättvisa och upprättelse. Med #metoo-rörelsen som övergri-pande tema har denna uppsats till syfte att ur ett kritiskt utvecklingsper-spektiv undersöka hur synen på sexuella ofredanden har förändrats för att kunna fastställa vad som utgör ett sexuellt ofredande i gällande rätt. Vidare har uppsatsen till syfte att kartlägga och studera vilka krav som ställs och vilken syn på rättvisa som de som utsätts för sexualbrott och särskilt för sexuella ofredanden generellt har, samt undersöka om dessa krav kan rela-teras till #metoo-uppropen.

I uppsatsens andra del studeras sex stycken utvalda #metoo-upprop, vilka är: #medvilkenrätt, #nustickerdettill, #sistaspikenikistan, #tystnadtagning, #utanskyddsnät och #vikokaröver. För att kunna uppfylla andra delen av syftet används ett tillvägagångssätt inspirerat av textanalys. De krav och den syn på rättvisa som hos sexualbrottsoffer framkommit i forskning tolkas i relation till de utvalda uppropen för att på så sätt undersöka och disku-tera om uppropen ger utryck för sökandet efter rättvisa och upprättelse.

Brottet sexuellt ofredande har från brottsbalkens tillkomst år 1962 till dagens gällande rätt endast genomgått mindre förändringar avseende vilka handlingar som är straffbara, den främsta skillnaden avser hur högt sexual-brottens skyddsintresse sexuell integritet har värderats. Idag kriminaliserar 6 kap. 10 § andra stycket BrB exhibitionistiska beteenden och andra kränkningar av någons sexuella integritet som inte omfattas av något annat straffbud i kapitlet. Det uppställs i gällande rätt krav på en sexuell inriktning och då blir gärningsmannens sexualdrift även av betydelse. I den rättsliga regleringen förbises därmed att sexuella kränkningar kan vara ett ut-tryck för maktutövning och sexistiska verbala yttranden omfattas således inte av bestämmelsen.

Forskare inom straffrätt, kriminologi och psykiatri framhåller att sexual-brottsoffers behov och syn på rättvisa inte tillgodoses i det straffrättsliga systemet. Uppsatsen visar att de behov och krav på rättvisa som för sexual-brottsoffer kan anses ha allra störst betydelse är ”validation”, erkännandet av upplevelsen och skadan, ”vindication”, fördömande av brottet, ”voice”, möjligheten att göra sin röst hörd, ”accountability”, förövaren hålls ansvarig för sina handlingar samt prevention, sökandet efter en kollektiv rättvisa med fokus på en kulturell, social och strukturell förändring av samhället. Teorier om rättvisa som bättre anses stämma överens med sexualbrottsof-fers uppfattning är ”restorative justice”, ”kaledioscopic justice”, ”transfor-mative justice” och informell rättvisa som upplevs via internet.

Även om de studerade #metoo-uppropen inte uttryckligen talar om rättvisa går det att dra paralleller mellan krav på rättvisa som generellt ställs av sexualbrottsoffer och vad som framkommer i uppropen. De som har undertecknat uppropen använder sina egna röster som ett verktyg för att nå ett erkännande av sina upplevelser och för att kräva en förändring av den tystnadskultur och ojämna maktstrukturer som präglar deras arbetsplatser. Likaså kan sägas att de söker en form av kollektiv informell rättvisa utanför det straffrättsliga systemet rättvisa där en strukturell förändring av samhället efterfrågas.

I uppsatsens avslutande kapitel binds resultaten av delanalyserna från övriga kapitel samman och det konstateras att då sexuella ofredanden enligt gällande rätt inte omfattar sexuella kränkningar som uttryck för maktutövning blir den känsla av upprättelse och rättvisa som kan erbjudas i #metoo-uppropen särskilt viktig med tanke på den kultur som uppropen beskriver. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Geelmuyden, Sophie LU
supervisor
organization
alternative title
"We will no longer be silent" - A study of the offence sexual molestation and the justice needs of victims of sexual offences based on the #metoo-petitions
course
JURM02 20181
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Straffrätt, sexuellt ofredande, rättvisa, #metoo
language
Swedish
id
8941644
date added to LUP
2018-06-08 10:40:39
date last changed
2018-06-08 10:40:39
@misc{8941644,
  abstract     = {During the autumn of 2017 thousands of Swedish women and non-binary signed petitions under #metoo and shared their experiences of sexual harassment and assault and demanded a change. The #metoo-movement changed the discussion concerning sexual offences and therefore the question can be asked, what constitutes a sexual molestation according to chapter 6 section 10 in the Swedish Penal Code, the limit for what counts as a sexual offence. When so many shared their experiences of sexual harassment and assault it is also possible to discuss whether the petitions hold any claims for justice and restitution. With the #metoo-movement as the general theme, the purpose of this thesis is to, from a critical development per-spective, study how the view on sexual molestation has changed in order to determine what constitutes a sexual molestation in Swedish established law. The purpose of this thesis is furthermore to survey and study justice needs and which understanding of justice, victims of sexual offences, in particular sexual molestation, have and to examine whether these needs and claims can be found in the #metoo-petitions. 

The second part of the thesis focuses on six selected petitions, which are: #medvilkenrätt, #nustickerdettill, #sistaspikenikistan, #tystnadtagning, #utanskyddsnät and #vikokaröver. In order to fulfil the second part of the purpose, the thesis applies a method inspired by textual analysis. The needs and claims of justice of victims of sexual offences that have be shown in academic research are interpreted in relation to the selected petitions, in order to study and discuss whether the petitions express the search for justice and restitution. 

The offence sexual molestation has only gone through minor changes, from the founding of the Swedish Penal Code in 1962 until the Swedish established law of today, concerning which actions are punishable. The greatest difference concerns how sexual integrity is valued. Today chapter 6 section 10 in the Swedish Penal Code criminalises exhibitionistic behaviour and other violations of a person’s sexual integrity that is not included in any other provision in the chapter. In Swedish established law there is a demand for a sexual purpose, then the perpetrator's sexual drive is also of im-portance. The legal regulations therefore overlook the fact that sexual vio-lations can be an expression of power and sexist verbal remarks are not included in the provision. 

Scholars in the fields of law, criminology and psychiatry accentuates that the needs of victims of sexual offences are not met in the criminal justice system. The thesis shows that the needs of justice of greatest importance to victims of sexual offences are validation of the experience, vindication to show that the offender’s actions were wrong, voice, offender accountability and prevention, the search for a collective justice focusing on a cultural, social and structural change in society. The theories of justice that better harmonise with the understanding of justice of victims of sexual offences are restorative justice, kaleidoscopic justice, transformative justice and informal justice through the internet. 

Even though the #metoo-petitions not explicitly talk of justice, it is possi-ble to draw parallels between the needs of justice of victims of sexual offences and what is being said in the petitions. Those how have signed the petitions use their own voices as a tool go gain validation and to demand an end to the culture of silence and the unbalanced power structure in their industries. It can also be said that they are in the search of a collective informal justice, provided outside of the criminal justice system, where they seek a structural change of society. 

The final chapter of the thesis ties together the results of each chapter and it is stated that when sexual molestation according to Swedish established law do not include sexual violations as an expression of power, the feeling of justice and restitution that can be offered in the #metoo-petitions is particularly important, given the culture the petitions describes.},
  author       = {Geelmuyden, Sophie},
  keyword      = {Straffrätt,sexuellt ofredande,rättvisa,#metoo},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {”Vi tänker inte vara tysta längre” - En undersökning av brottet sexuellt ofredande och sexualbrottsoffers krav på rättvisa med utgångspunkt i #metoo-upprop},
  year         = {2018},
}