Advanced

Klimatanpassning- Fastighetsägares möjligheter att vidta gemensamma åtgärder

Persson, Sofie LU (2018) VFTM01 20181
Real Estate Science
Abstract
As a result of climate change, our society will need to start to adapt to the changing conditions. With these changes the risk of floods, races, spills and erosion along the coasts, lakes and streams of Sweden will increase. The need to take action to counteract these impending risks is strong but how is going to take responsibility for these actions? The purpose of the report is to investigate the property owners' ability to take common actions and what obstacles and limitations there are in the legislation.

The Environmental Code contains actions that are considered to be water activities. In most cases water activities permission is required. Permission is tested either by the Land and Environmental Court or the County Administrative... (More)
As a result of climate change, our society will need to start to adapt to the changing conditions. With these changes the risk of floods, races, spills and erosion along the coasts, lakes and streams of Sweden will increase. The need to take action to counteract these impending risks is strong but how is going to take responsibility for these actions? The purpose of the report is to investigate the property owners' ability to take common actions and what obstacles and limitations there are in the legislation.

The Environmental Code contains actions that are considered to be water activities. In most cases water activities permission is required. Permission is tested either by the Land and Environmental Court or the County Administrative Board, depending on what kind the action it is. For actions that are not considered as land drainage, a prerequisite for approval is that the applicant is in own-ership of the water area. Availability of the water area is a process requirement, and when property owners are to conduct a water activities on someone else's property, availability must be solved by any kind of contract in the form of a contractual service, utility or through a property formation action, which creates an uncertainty for the property owner and the process itself is complicated if the property owners do not get along.

Through the establishment of a joint facility, cooperation between property owners can be ensured. On the other hand, climate adaptions actions as a joint facility has a number of obstacles and limitations and a prerequisite is that property owners in this cases agree that actions needs to be taken.

Another opportunity for property owners to take common actions is to establish a casement. Related to climate change, this is only possible for actions consid-ered as land drainage or for actions taken by the state or municipalities.

In this report, legislation, investigations and other legal literature have been studied. In addition, case studies, based on joint units and casements of climate adaptation from the Lantmäteriet search service ArkivSök, were examined to analyze what action they took to counteract the climate change issue in these cases. (Less)
Abstract (Swedish)
Som följd av klimatförändringar kommer klimatanpassningsåtgärder att bli nödvändiga för att skydda mot effekterna av det förändrade klimatet. Det förändrade klimatet kommer innebära att risken för översvämningar och erosion ökar längs med Sveriges kuster, sjöar och vattendrag. Vem det är som bär ansvaret för att se till att dessa klimatanpassningsåtgärder kommer till stånd råder det en osäkerhet kring idag.

I Klimatanpassningsutredningen (SOU 2017:42), skulle ansvarsfrågan redas ut. Dessutom skulle fastighetsägares möjligheter att vidta åtgärder, bland annat genom att gå ihop och samarbeta, samt begränsningar och hinder i lagstiftningen analyseras. Någon djupare utredning i fastighetsägarnas möjligheter till samarbete och begränsningar... (More)
Som följd av klimatförändringar kommer klimatanpassningsåtgärder att bli nödvändiga för att skydda mot effekterna av det förändrade klimatet. Det förändrade klimatet kommer innebära att risken för översvämningar och erosion ökar längs med Sveriges kuster, sjöar och vattendrag. Vem det är som bär ansvaret för att se till att dessa klimatanpassningsåtgärder kommer till stånd råder det en osäkerhet kring idag.

I Klimatanpassningsutredningen (SOU 2017:42), skulle ansvarsfrågan redas ut. Dessutom skulle fastighetsägares möjligheter att vidta åtgärder, bland annat genom att gå ihop och samarbeta, samt begränsningar och hinder i lagstiftningen analyseras. Någon djupare utredning i fastighetsägarnas möjligheter till samarbete och begränsningar och hinder i lagstiftningen gjordes däremot inte utan det ansågs allt för komplext och skulle därför utredas i ett särskilt sammanhang. Den 8 mars i år (2018) kom en proposition innehållande en nationell strategi om klimatanpassning där det understryks att det är fastighetsägare som har ansvaret för att skydda sin egendom mot effekterna av det förändrade klimatet. Men inte heller i denna proposition analyserades fastighetsägares möjligheter att vidta åtgärder. Detta examensarbetets syfte är därför att undersöka fastighetsägares möjligheter att vidta åtgärder och vilka hinder och begränsningar det finns i lagstiftningen.

När det gäller klimatanpassningsåtgärder för att skydda mot vatten är MB av speciellt intresse. I MB finns bestämmelser om åtgärder som är att betrakta som vattenverksamhet. Uppförande av anläggning, fyllning eller pålning i ett vattenområde och markavvattning är att betrakta som vattenverksamheter. Markavvattning är en åtgärd för att avvattna mark eller för att skydda mot vatten, när syftet med åtgärden är att varaktigt öka en fastighets lämplighet för något visst ändamål. Exempel på åtgärder som är att betrakta som markavvattning är skyddsvallar och diken. Gränsdragningen för vad som utgör en vattenverksamhet, däribland markavvattning, är inte alltid enkelt att avgöra. Vilka lagar och bestämmelser som ska tillämpas beror på vad åtgärderna betraktas som enligt lag.

Genom inrättande av en gemensamhetsanläggning kan samverkan mellan fastighetsägare säkerställas. Fastighetsägares möjligheter att inrätta klimatanpassningsåtgärder som gemensamhetsanläggning är begränsad till sådana åtgärder som inte är att betrakta som markavvattning. Detta eftersom en markavvattningssamfällighet istället ska bildas enligt LSV. Tillstånd till en markavvattning prövas av länsstyrelsen om inte fler ska delta i markavvattningen för då prövas tillståndet av mark- och miljödomstolen och i dessa fall bildas en markavvattningssamfällighet enligt LSV.

Möjligheten till att bilda lantmäteriservitut enligt FBL för klimatanpassningsåtgärder är begränsade till sådana som kan upplåtas med stöd av 28 kap 10 § MB. Relevant till klimatanpassning och de åtgärder som behandlats i detta arbete, kan lantmäteriservitut bildas för vattenverksamhet som utförs av staten eller kommuner och som är önskvärda för hälso- eller miljösynpunkt. De kan även bildas för åtgärder som är att betrakta som markavvattning. Lantmäteriservitut kan endast bildas om tillstånd till verksamheten meddelats enligt miljöbalken eller vattenlagen eller om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom verksamhetens inverkan på vattenförhållandena.

För uppförande av anläggning, pålning eller fyllning i ett vattenområde krävs i de flesta fall tillstånd som prövas av mark- och miljödomstolen. För dessa åtgärder, är en förutsättning för prövningen av tillstånd att fastighetsägaren kan visa på att den har rådighet över vattnet. Fastighetsägare som inte har äganderätt över vattnet måste lösa rådigheten med någon typ av upplåtelse i form av avtalsservitut, nyttjanderätt, en fastighetsbildningsåtgärd eller liknande. Fastighetsägaren måste alltså visa på att den har rätt att nyttja någon annans fastighet vilket innebär att upplåtelsen måste meddelas av lantmäteriet eller av fastighetsägarna innan man kan ansöka om tillstånd till vattenverksamheten. För markavvattningar följer automatisk rådighet, dock behöver upplåtelsen fortfarande ordnas på något sätt, men detta kan göras parallellt med ansökan om tillstånd.

Ansvaret för att skydda egendom mot ett förändrat klimat ligger i första hand på fastighetsägaren. Då fastighetsägare är överens, finns det goda möjligheter till att åtgärder vidtas. Detta eftersom upplåtelse av mark (rådighet), kostnader och så vidare kan lösas på ett smidigt sätt. Däremot om fastighetsägare inte är överens, är processen komplicerad. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Persson, Sofie LU
supervisor
organization
alternative title
Climate adaption
course
VFTM01 20181
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Klimatanpassningsåtgärd, markavvattning, vattenverksamhet, gemensamhetsanläggning, miljöbalken, lagen om särskilda bestämmelser om vattenverksamhet
other publication id
ISRN/LUTVDG/TVLM/18/5415 SE
language
Swedish
id
8941722
date added to LUP
2018-06-04 10:29:25
date last changed
2018-06-04 10:46:52
@misc{8941722,
  abstract     = {As a result of climate change, our society will need to start to adapt to the changing conditions. With these changes the risk of floods, races, spills and erosion along the coasts, lakes and streams of Sweden will increase. The need to take action to counteract these impending risks is strong but how is going to take responsibility for these actions? The purpose of the report is to investigate the property owners' ability to take common actions and what obstacles and limitations there are in the legislation.

The Environmental Code contains actions that are considered to be water activities. In most cases water activities permission is required. Permission is tested either by the Land and Environmental Court or the County Administrative Board, depending on what kind the action it is. For actions that are not considered as land drainage, a prerequisite for approval is that the applicant is in own-ership of the water area. Availability of the water area is a process requirement, and when property owners are to conduct a water activities on someone else's property, availability must be solved by any kind of contract in the form of a contractual service, utility or through a property formation action, which creates an uncertainty for the property owner and the process itself is complicated if the property owners do not get along.

Through the establishment of a joint facility, cooperation between property owners can be ensured. On the other hand, climate adaptions actions as a joint facility has a number of obstacles and limitations and a prerequisite is that property owners in this cases agree that actions needs to be taken. 

Another opportunity for property owners to take common actions is to establish a casement. Related to climate change, this is only possible for actions consid-ered as land drainage or for actions taken by the state or municipalities. 

In this report, legislation, investigations and other legal literature have been studied. In addition, case studies, based on joint units and casements of climate adaptation from the Lantmäteriet search service ArkivSök, were examined to analyze what action they took to counteract the climate change issue in these cases.},
  author       = {Persson, Sofie},
  keyword      = {Klimatanpassningsåtgärd,markavvattning,vattenverksamhet,gemensamhetsanläggning,miljöbalken,lagen om särskilda bestämmelser om vattenverksamhet},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Klimatanpassning- Fastighetsägares möjligheter att vidta gemensamma åtgärder},
  year         = {2018},
}