Fångesklassificering av blandade fång vid överlåtelse av lös egendom i inkomstslaget näringsverksamhet - Inkomstskatt

Abstract (Swedish)

Vid generationsskifte är det vanligt att egendom överlåts till pris som understiger marknadsvärdet, vilket kallas blandat fång. Enbart ett fåtal frågor avseende dessa fång regleras i inkomstskattelagen och för övriga frågor behöver fånget klassificeras som antingen gåva eller köp. Hur denna fångesklassificering ska göras har klarlagts i praxis avseende överlåtelse av fast egendom men inte avseende lös egendom i inkomstslaget näringsverksamhet. Det senare behandlas i uppsatsen. Särskilt fokus läggs vid vilka följder klassificeringen för med sig avseende överlåtarens inkomstbeskattning, förvärvarens anskaffningsvärde samt möjligheterna att överta periodiseringsfond, sparat räntefördelningsbelopp och expansionsfond. De tre senare benämns gemensamt i uppsatsen som fonder.

Undersökningen har visat att överlåtarens inkomstbeskattning vid överlåtelse av lös egendom helt regleras av reglerna om uttagsbeskattning och underprisöverlåtelser i 22–23 kap. IL. Inom dessa regler behandlas hela överlåtelsen som avyttring och beskattning sker utifrån skattemässigt värde, ersättningen eller marknadsvärdet, beroende på vilka regler som är tillämpliga. Förvärvarens anskaffningsvärde motsvarar normalt det belopp som överlåtaren beskattas till. Avvikelse sker bland annat vid gåva av inventarier. Att klassificeringen inom 22–23 kap. IL inte gäller generellt har kunnat konstaterats för överlåtelser som omfattas av 23 kap. 10 § IL. Detta har däremot inte kunnat fastställas för övriga överlåtelser, även om det finns flera argument mot en generell tillämpning. Det är således inte klart om klassificeringen inom 22–23 kap. IL påverkar den generella fångesklassificeringen och därmed möjligheterna att överta fonder.

Det har också blivit tydligt att fångesklassificering inte behöver göras vid överlåtelse av enskilda tillgångar, då fonderna inte får överföras vid sådana överlåtelser oavsett hur fånget klassificeras. Fångesklassificeringen behövs däremot vid överlåtelse av hel näringsverksamhet och verksamhetsgren då fonderna kan överföras vid gåva av sådan egendom. Här har rättsläget visat sig vara oklart. Allt material pekar visserligen på att huvudsaklighetsprincipen ska tillämpas men det har inte fastslagits för överlåtelse av lös egendom i inkomstslaget näringsverksamhet.

Rättsläget är således inte klart beträffande när fonder får överföras vid blandat fång bestående av lös egendom i inkomstslaget näringsverksamhet. Frågan kan förmodligen lösas genom praxis men lagstiftning är att föredra.

Abstract

When property is being transferred from one generation to the next, it is common that the payment is lower than the property’s market value. In Swedish law this is referred to as “blandat fång”, which loosely translates as “mixed transaction”. These transactions are somewhat regulated in the Swedish Income Tax Act (IL), but from a legal perspective it is often necessary to classify them as either gift or purchase. This classification is determined in practice in regards to the transfer of real estate, but not for movable property when it comes to businesses. It is the latter that is analyzed in the thesis, focusing on what consequences the classification act have for the transferor’s income taxation and the acquirer’s acquisition value. The possibilities for the acquirer to take over funds used for balancing from the transferor are also analyzed.

The research has shown that the transferor’s income taxation and the acquirer’s acquisition value, in regards to movable property, is governed by the rules in chapters 22-23 in IL. These rules treat the entirety of the transfer as a sale, no matter what compensation the transferor receives. However, it is not clear if this classification is valid in a general sense or only in this instance. In other words, it is not clear if the classification in chapters 22-23 in IL affect the general transaction classification and thereby affecting the possibilites of taking over funds.

It has also become apparent that there is no need for a transaction classification when only a small number of assets are transferred, as funds cannot be transferred in such transactions no matter how it is classified. However, a transaction classification is necessary when an entire business or business branch is transferred, as funds are transferable when these property types are gifted. In this instance the legal position is unclear. All sources considered suggest that the entire transaction should be considered as one unit, but this hasn’t been established in the case of businesses’ movable property.

In other words, it is uncertain exactly when funds are transferable for mixed transactions of businesses’ movable property. The issue could potentially be solved via practice, but legislation is preferable.

• author: Svensson, Linda
• supervisor: Peter Nilsson
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Gift or purchase? - The classification of movable property in Swedish law when transferred from a business for below market value payment. Income tax
• course: JURM02 20172
• year: 2018
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: skatterätt, fångesklassificering, blandat fång, blandade överlåtelser, lös egendom, inkomstslaget näringsverksamhet, enskild näringsverksamhet, överlåtare, förvärvare, inkomstskatt, anskaffningsvärde, periodiseringsfond, expansionsfond, sparat fördelningsbelopp, räntefördelning
• language: Swedish
• id: 8941733
• date added to LUP: 2018-06-10 15:25:14
• date last changed: 2018-06-10 15:25:14