Fel ingång - rätt utgång? - En granskning av rättsmedicinsk sakkunnigbevisning vid dödligt våld

Abstract (Swedish)

Den sakkunniges roll är att hjälpa domstolen vid bevisvärderingen genom att tillhandahålla sin sakkunnigkunskap. Det har i flera olika sammanhang framförts kritik mot att domstolar inte kritiskt granskar sakkunnigutlåtanden. Vid mål som rör våld med dödlig utgång utgör den rättsmedicinska obduktionsrapporten en viktig del i bevisningen. Ur rättssäkerhetssynpunkt är det viktigt den rättsmedicinska bevisningen värderas korrekt och att rättsläkare och jurister förstår varandra.

Utgångspunkten för framställningen är att undersöka i vilken mån underlag och grunder för den rättsmedicinska bedömningen är transparenta. Uppsatsens syfte är att granska i vilken mån det rättsmedicinska sakkunnigbeviset är transparent för att möjliggöra för domstolen att avgöra de medicinska fyndens beviskraft och – i möjligaste mån – undvika felkällor vid bevisvärderingen.

Uppsatsen påvisar brister i transparensen både beträffande vilka ingångsdata som rättsläkaren haft tillgång till och beträffande vilka icke-medicinska omständigheter som haft inverkan på rättsläkarens bedömning av dödsorsak och dödssätt. Av det material som ingått i granskningen angavs i de flesta fall i obduktionsrapporten vilka utredningshandlingar som rättsläkaren haft tillgängliga vid obduktionen. Dock saknade många handlingar tillräckliga uppgifter för att identifikation av respektive handling skulle vara möjlig. I flera obduktionsrapporter angavs vidare att andra omständigheter än de medicinska fynden beaktats vid bedömningen av dödsorsak och dödssätt. I många av dessa fall är det dock inte möjligt för domstolen att avgöra vilka omständigheter som åsyftas samt i vilken mån sådana omständigheter inverkat. Undersökningen identifierar härmed brister i transparensen avseende vilka icke-medicinska omständigheter som inverkat på rättsläkarens bedömning av dödsorsak och dödssätt.

Framställningen åskådliggör att en sådan brist i transparensen kan medföra fel vid bevisvärderingen. Det föreligger vid bristande transparens risk för fel såsom dolda dubbelräkningar, övervärdering av utlåtanden med felaktiga ingångsdata, att vissa processuella förutsättningar inte kan upprätthållas och att rättsläkaren riskerar att få en roll som domare i juridiska spörsmål.

Granskningens resultat tyder på att muntligt förhör med rättsläkaren ökar transparensen och därigenom utgör ett viktigt verktyg för domstolen att granska den rättsmedicinska bedömningen. Det muntliga förhöret kan öka domstolens kunskap om vilka ingångsvärden som legat till grund för den rättsmedicinska undersökningen samt i vilken mån dessa inverkat på rättsläkarens utlåtande. Genom det muntliga förhöret förbättras rättens möjlighet att bedöma obduktionsrapportens robusthet och beviskraften hos den rättsmedicinska bevisningen.

Abstract

The role of the expert witness is to assist the court in the assessment of evidence by providing expert knowledge. Yet it has been alleged that courts do not critically review expert opinions. From a legal certainty point of view, it is essential that forensic evidence is correctly assessed and that forensic medical examiners and legal practitioners understand one another. In homicide cases the medico-legal autopsy is a fundamental piece of evidence.

The aim of this study is to examine to what extent the sources and reasons for the expert opinion is transparent. This essay examines whether the forensic expert evidence constitutes a transparent basis, which enables the court to evaluate the medical findings and, if possible, avoid errors in the assessment of evidence.

The study finds deficiencies in transparency both regarding the input data that the medical examiner had access to and regarding which non-medical circumstances has had an impact on the assessment of cause and manner of death. In most cases information provided by the investigation was noted in the autopsy report. However, many documents lacked sufficient information to enable identification. Furthermore, in several autopsy reports, other factors than the medical findings had been taken into account in the assessment of cause and manner of death. In many of these cases it was not possible for the Court to determine what exact circumstances and to what extent these circumstances had been considered. Thus, the study identifies deficiencies in transparency regarding non-medical factors affecting the assessment of cause and manner of death.




This study illustrates that such a lack of transparency contains a risk for erroneous assessment of evidence. There is a risk of errors regarding e.g. double counting, overvaluation of evidence carrying incorrect input data, that certain procedural requirements can not be upheld and the expert witness becoming a judge in legal matters.

The results of the study indicate that oral interrogation of the medical examiner increases transparency, thus making it an important tool for the courts ability to critically review the forensic evidence. The oral examination can increase the Court's understanding of which input data led to the expert opinion and to what extent these initial data affected the conclusions in the autopsy report. Thus the oral examination improves the ability of the court to assess the robustness of the autopsy report and thus the forensic evidence.

• author: Nermark, Charlotta
• supervisor: Lena Wahlberg
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: The right outcome with the wrong input? - A study of forensic expert evidence
• course: JURM02 20181
• year: 2018
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: allmän rättslära, bevisvärdering, sakkunnigbevisning
• language: Swedish
• id: 8941821
• date added to LUP: 2018-06-04 16:34:24
• date last changed: 2018-06-04 16:34:24