Advanced

Tillämpningen av utredningsmedverkan i narkotikarelaterade mål - En rättsfallsstudie av underrättspraxis med tillhörande förundersökningsprotokoll

Nilsson, Josephine LU (2018) JURM02 20181
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
I april 2015 infördes ett nytt billighetsskäl avseende utredningsmedverkan av egen brottslighet i 29 kap. 5 § första stycket brottsbalken. Paragrafen ger uttryck för gärningsmannens personliga förhållanden och att något som har inträffat efter brottet bör kunna beaktas vid straffmätning och påföljdsval i lindrande riktning.

Det övergripande syftet i detta examensarbete är att granska och analysera rättstillämpningen beträffande utredningsmedverkan i narkotikarelaterade mål. Vad som ska utredas genom en rättsfallsstudie är vad som krävs för att erhålla strafflindring och hur domstolen argumenterar kring detta i relation till vad som har framkommit under förundersökningen. Vidare utreds frågan hur utredningsmedverkan i narkotikarelaterade... (More)
I april 2015 infördes ett nytt billighetsskäl avseende utredningsmedverkan av egen brottslighet i 29 kap. 5 § första stycket brottsbalken. Paragrafen ger uttryck för gärningsmannens personliga förhållanden och att något som har inträffat efter brottet bör kunna beaktas vid straffmätning och påföljdsval i lindrande riktning.

Det övergripande syftet i detta examensarbete är att granska och analysera rättstillämpningen beträffande utredningsmedverkan i narkotikarelaterade mål. Vad som ska utredas genom en rättsfallsstudie är vad som krävs för att erhålla strafflindring och hur domstolen argumenterar kring detta i relation till vad som har framkommit under förundersökningen. Vidare utreds frågan hur utredningsmedverkan i narkotikarelaterade mål tillämpas i förhållande till påföljdsbestämningen och hur domstolens bedömning förhåller sig till lagstiftarens intentioner. Ett förutsebarhetsperspektiv anläggs på vad jag genom rättsfallsstudien och tillhörande förundersökningsprotokoll har kommit fram till.

För att utredningsmedverkan ska resultera i en strafflindring krävs det enligt gällande rätt att uppgifterna som lämnas av den misstänkte är av väsentlig betydelse och på något sätt har påskyndat eller underlättat utredningen. Vad detta i praktiken innebär ger domstolen enligt min rättsfallsstudie inga entydiga svar på. Enligt rättsfallsstudien förefaller utredningsmedverkan tillämpas när åklagaren i samband med förhandlingen redogjort för att strafflindringsgrunden föreligger eller när andra billighetsskäl också tillämpas. Det var dock inte lagstiftarens intentioner att bestämmelsen skulle tillämpas på detta sätt. Den vanligaste anledningen till varför utredningsmedverkan inte blir aktuellt är enligt domstolen att det funnits övervägande bevisning i målet och att uppgifterna därav saknat betydelse. Dock har utfallet blivit olika och med anledning därav brister tillämpningen utifrån ett förutsebarhetsperspektiv.

Huruvida utredningsmedverkan får störst genomslag vid straffmätningen eller vid påföljdsvalet beror på narkotikabrottets svårighetsgrad och vilken straffskala som gäller. Vid narkotikabrott av normalgraden och ringa narkotikabrott ska utredningsmedverkan kunna resultera i en annan påföljd än fängelse och således ha betydelse för påföljdsvalet om det beaktas i den mån som åsyftas. När det gäller grova narkotikabrott och grov narkotikasmuggling är straffskalan betydligt högre, och utredningsmedverkan får betydelse vid straffmätningen och nedsättning av fängelsestraffets längd. På vilket sätt utredningsmedverkan påverkar påföljdsvalet i de fall straffvärdet är det dominerande skälet för fängelse beror på vilken beslutsstruktur som används. Antingen kan straffvärdet läggas till grund för påföljdsvalet, vilket Jareborg och Zila förespråkar, eller så kan det så kallade straffmätningsvärdet användas som plattform, vilket förespråkas av Borgeke och Heidenborg. Vad jag i rättsfallsstudien kommer fram till är att utredningsmedverkan tenderar att enbart tillämpas vid beaktandet av straffmätningen eller vid avgörandet av straffmätningsvärdet, och således inte vid val av påföljd oavsett narkotikabrottets svårighetsgrad.

Utredningsmedverkan ger ett stort utrymme för argumentation och subjektiva bedömningar vilket resulterar i att kravet på förutsebarhet inte uppfylls. Av denna anledning borde riktlinjerna förtydligas och en beslutsstruktur tillämpas så att domstolarnas avgöranden inte blir godtyckliga i den mån som jag anser vara fallet idag. (Less)
Popular Abstract
In April 2015, a new reason for mitigation of a sentence was introduced in chapter 29 article 5 of the Swedish Penal Code. The new provision regulates the possibility of reducing a sentence if the suspect participated in the preliminary inquiry of his or her delinquency. The article gives expression to the perpetrator's personal circumstances and of something that has occurred after the crime should be considered at meting out of punishment and choice of sanctions.

The overall purpose of this final essay is to examine and analyze the application of the adjudication process regarding the suspects participation in the preliminary inquiry in drug related crimes. What is to be examined by a case law study is what requires to gain mitigation... (More)
In April 2015, a new reason for mitigation of a sentence was introduced in chapter 29 article 5 of the Swedish Penal Code. The new provision regulates the possibility of reducing a sentence if the suspect participated in the preliminary inquiry of his or her delinquency. The article gives expression to the perpetrator's personal circumstances and of something that has occurred after the crime should be considered at meting out of punishment and choice of sanctions.

The overall purpose of this final essay is to examine and analyze the application of the adjudication process regarding the suspects participation in the preliminary inquiry in drug related crimes. What is to be examined by a case law study is what requires to gain mitigation of a sentence and, how the court argues about this in relation to what has merged during the preliminary enquiry report. Furthermore, the question of how the suspect's participation in the preliminary inquiry of drug related offence is applied in relation to the sentencing and how the Court's assessment relates to the legislator's intentions are examined. A predictability perspective is applied to analyze the result from my case law study.

For a reduction of a sentence based on the suspects participation in the preliminary inquiry of his or her crime to result in a mitigation of a sentence, the applicable law requires that the information provided by the suspect is essential and has in any way accelerated or facilitated the preliminary inquiry. According to my case law study the Court does not provide unambiguous answers to what this means in practice. A mitigation of a sentence appears to be applicable when the prosecutor states in connection to the trial, that grounds for it exists, or when other grounds in chapter 29 article 5 of the Swedish Penal Code also are applied. However, it was not the legislator’s intention to have the mitigation applied in this way. The most common reason as to why a mitigation of a sentence is not applicable when the suspect participate in the preliminary inquiry is, according to the courts in my case law study, that there has been predominant evidence in the case and that the information given by the suspect were of no significance because of this. The outcome has become different, and therefore, the application is inadequate from a prediction perspective.
Whether the information given by the suspect is of greater impact in the meting of punishment or the election of the sentence depends on the classification of the drug crimes. In the case of minor drug offences, the participation by the suspect should be able to result in a different sentence than imprisonment only if it is considered to the extent that it is intended. In the case of serious drug offences and serious drug trafficking, the range of punishment is significantly higher, and the participation is of importance in the meting of punishment and reduction of imprisonment sentences. The manner in which the participation by the suspect affects the sentence in cases where the penalty value is the dominant reason for imprisonment depends on the decision structure that was used. Either the penalty value could be the basis for the penalty choice, which is advocated by Jareborg and Zila, or the penalty value after a consideration of the suspects participation could be used as a platform, which is advocated by Borgeke and Heidenborg. According to the legal case study, the information given by the suspect to participate in the preliminary inquiry, tends by the courts never to apply at the sentencing regardless of the range of punishment that is applicable on the drug related crimes.
The information given by the suspect in the preliminary inquiry provides a broad scope for argumentation and subjective assessments, which results in the requirement for predictability not being met. For this reason, the guidelines should be clarified and a specific decision structure applied so that the judgements of the courts are not arbitrary to the extent that I consider being the case today. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Nilsson, Josephine LU
supervisor
organization
alternative title
The application of the adjudication process regarding the suspects participation in the preliminary inquiry in drug related crimes - A case law study from first instance courts and associated preliminary enquiry reports
course
JURM02 20181
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Straffrätt, utredningsmedverkan, narkotika, påföljdsbestämning, billighetsskäl
language
Swedish
id
8941835
date added to LUP
2018-06-08 13:20:27
date last changed
2018-06-08 13:20:27
@misc{8941835,
  abstract     = {I april 2015 infördes ett nytt billighetsskäl avseende utredningsmedverkan av egen brottslighet i 29 kap. 5 § första stycket brottsbalken. Paragrafen ger uttryck för gärningsmannens personliga förhållanden och att något som har inträffat efter brottet bör kunna beaktas vid straffmätning och påföljdsval i lindrande riktning.

Det övergripande syftet i detta examensarbete är att granska och analysera rättstillämpningen beträffande utredningsmedverkan i narkotikarelaterade mål. Vad som ska utredas genom en rättsfallsstudie är vad som krävs för att erhålla strafflindring och hur domstolen argumenterar kring detta i relation till vad som har framkommit under förundersökningen. Vidare utreds frågan hur utredningsmedverkan i narkotikarelaterade mål tillämpas i förhållande till påföljdsbestämningen och hur domstolens bedömning förhåller sig till lagstiftarens intentioner. Ett förutsebarhetsperspektiv anläggs på vad jag genom rättsfallsstudien och tillhörande förundersökningsprotokoll har kommit fram till.

För att utredningsmedverkan ska resultera i en strafflindring krävs det enligt gällande rätt att uppgifterna som lämnas av den misstänkte är av väsentlig betydelse och på något sätt har påskyndat eller underlättat utredningen. Vad detta i praktiken innebär ger domstolen enligt min rättsfallsstudie inga entydiga svar på. Enligt rättsfallsstudien förefaller utredningsmedverkan tillämpas när åklagaren i samband med förhandlingen redogjort för att strafflindringsgrunden föreligger eller när andra billighetsskäl också tillämpas. Det var dock inte lagstiftarens intentioner att bestämmelsen skulle tillämpas på detta sätt. Den vanligaste anledningen till varför utredningsmedverkan inte blir aktuellt är enligt domstolen att det funnits övervägande bevisning i målet och att uppgifterna därav saknat betydelse. Dock har utfallet blivit olika och med anledning därav brister tillämpningen utifrån ett förutsebarhetsperspektiv. 

Huruvida utredningsmedverkan får störst genomslag vid straffmätningen eller vid påföljdsvalet beror på narkotikabrottets svårighetsgrad och vilken straffskala som gäller. Vid narkotikabrott av normalgraden och ringa narkotikabrott ska utredningsmedverkan kunna resultera i en annan påföljd än fängelse och således ha betydelse för påföljdsvalet om det beaktas i den mån som åsyftas. När det gäller grova narkotikabrott och grov narkotikasmuggling är straffskalan betydligt högre, och utredningsmedverkan får betydelse vid straffmätningen och nedsättning av fängelsestraffets längd. På vilket sätt utredningsmedverkan påverkar påföljdsvalet i de fall straffvärdet är det dominerande skälet för fängelse beror på vilken beslutsstruktur som används. Antingen kan straffvärdet läggas till grund för påföljdsvalet, vilket Jareborg och Zila förespråkar, eller så kan det så kallade straffmätningsvärdet användas som plattform, vilket förespråkas av Borgeke och Heidenborg. Vad jag i rättsfallsstudien kommer fram till är att utredningsmedverkan tenderar att enbart tillämpas vid beaktandet av straffmätningen eller vid avgörandet av straffmätningsvärdet, och således inte vid val av påföljd oavsett narkotikabrottets svårighetsgrad. 

Utredningsmedverkan ger ett stort utrymme för argumentation och subjektiva bedömningar vilket resulterar i att kravet på förutsebarhet inte uppfylls. Av denna anledning borde riktlinjerna förtydligas och en beslutsstruktur tillämpas så att domstolarnas avgöranden inte blir godtyckliga i den mån som jag anser vara fallet idag.},
  author       = {Nilsson, Josephine},
  keyword      = {Straffrätt,utredningsmedverkan,narkotika,påföljdsbestämning,billighetsskäl},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Tillämpningen av utredningsmedverkan i narkotikarelaterade mål - En rättsfallsstudie av underrättspraxis med tillhörande förundersökningsprotokoll},
  year         = {2018},
}