Uträtta eller underrätta? - en analys avseende underrättelseplikterna i AB 04 och reklamation, preskription och preklusion

Abstract

In AB 04 there are several duties of notification of different character. One example is the contractee’s duty to file a notice of claim in accordance to 5 kap. 15 § AB 04 when the construction has gone wrong. The provision states how a notice of claim should be filed, and what happens if it’s late or if it hasn’t been filed at all. In many cases, however, a notification should be sent even without a preceding breach of contract. The thesis’s objective is to investigate and analyze the duties of notification in AB 04. Guidance has been sought in the legal institutions notice of claim and statutory limitation.

The starting point of the duty to file a notice of claim is, contrary to that of the staturory limitation, subjective. Preclusion is a legal consequense which could follow passitivity regulated in law or in a contract. Preclusion is also in the optional law the common legal consequense when a notification is late or defaulted. Outside the area regulated by law the content of the general duty to file a notice of claim has been subject for discussion. Many scholars of law hold different views on the matter. Much indicates that the legal consequense of late or defaulted notice of claim is preclusion. Högsta domstolen has not yet tried the matter.

Of the duty of notification in 2 kap. 7 and 8 §§, with regards to two on par changing, additional and outgoing works (ÄTA-works) in 2 kap. 4 § AB 04, an assessment of unreasonableness should be made when a notification is late. The claim can thereby be adjusted lowering it as much as the defaulted notification has brought an increase of the counterpart’s costs. Even if the common legal consequense of a late or defaulted notice of claim within the optional law is preclusion, it is unclear if the same legal consequense follow the general duty to notice of claim.

A late or defaulted notification in AB 04, which is not preceded by a breach of contract, should not be able to induce that the circumstances not notified become precluded from being included in a future notification. The reasons for this are several. For example, there is the possibility of lowering the contractual liability in 5 kap. 20 § AB 04 the equivalent of the counterpart’s increase of costs due to the late or defaulted notification instead of a definitive preclusion of the claims. Precedents, the optional law and a large part of the doctrine indicate that the legal consequense of the general duty to notice of claim is preclusion. There are, however, some reasons for why it could be premature to presume that the normal legal consequense of a late notice of claim within the general duty should be preclusion. There are some reasons for why the legal consequense could be an adjustment of liability.

Abstract (Swedish)

Det finns flera underrättelseplikter av olika karaktär i AB 04. Ett exempel är beställarens reklamationsplikt vid fel i entreprenad i 5 kap. 15 § AB 04. Av bestämmelsen framgår när och hur reklamation ska ske, samt vad som följer av en sen eller utebliven reklamation. I många fall ska dock en underrättelse ske även utan att underrättelsen föregåtts av ett kontraktsbrott. Syftet med föreliggande uppsats är att utreda och analysera underrättelseplikterna i AB 04 och vilka rättsföljder som kan aktualiseras vid sena eller uteblivna underrättelser. Vägledning har sökts i rättsinstituten reklamation och preskription. Även AB 04:s särdrag har beaktats.

Reklamationspliktens starttidpunkt är, till skillnad från preskriptionstidens, subjektiv. Preklusion är en rättsföljd som kan följa på grund av passivitet enligt lag eller avtal. Preklusion är också den vanliga rättsföljden enligt den dispositiva rätten vid en sen eller utebliven reklamation. Utanför det lagreglerade området har den allmänna reklamationspliktens innehåll varit föremål för diskussion. Flera rättsvetenskapsmän har olika uppfattning i frågan. Mycket tyder på att rättsföljden av en sen eller utebliven reklamation är preklusion. Högsta domstolen har dock inte prövat frågan.

Enligt underrättelseplikten i 2 kap. 7 och 8 §§ AB 04 avseende likställda ÄTA-arbeten i 2 kap. 4 § AB 04, ska en oskälighetsbedömning göras vid en sen underrättelse. Anspråket kan därigenom jämkas genom att anspråk sätts ned i den omfattning den uteblivna underrättelseplikten medfört kostnadsökning hos motparten. Även om den vanliga rättsföljden av en sen eller utebliven reklamation enligt den dispositiva rätten är preklusion är det osäkert om den allmänna reklamationspliktens rättsföljd är densamma.
En sen eller utebliven underrättelse i AB 04, som inte avser ett avtalsbrott hos parten, borde inte kunna medföra att de omständigheter som inte underrättats prekluderas från att i fortsättningen kunna göras gällande i förhållandet till motparten. Skälen för detta är flera. I stället för att ett skadestånd prekluderas kan det exempelvis sättas ned motsvarande den kostnadsökning som drabbat motparten till följd av den sena reklamationen. Praxis, dispositiv rätt och viss doktrin talar för att rättsföljden av den allmänna reklamationsplikten är preklusion. Det finns emellertid vissa skäl för varför det kan vara förhastat att förutsätta att den vanliga rättsföljden av sen reklamation enligt den allmänna reklamationsplikten betyder att preklusion ska förutsättas. Det finns vissa skäl för varför rättsföljden också skulle kunna innebära en jämkning av skadeståndet.

• author: Tjellström, Martin
• supervisor: Per Samuelsson
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: An analysis regarding the duties of notification in AB 04
• course: JURM02 20181
• year: 2018
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: AB 04, entreprenad, entreprenadrätt, förmögenhetsrätt, allmänna bestämmelser, reklamation, underrättelse, preskription, preklusion
• language: Swedish
• id: 8941859
• date added to LUP: 2018-12-21 13:46:50
• date last changed: 2018-12-21 13:46:50