Mäns våld mot kvinnor : ett problem under förhandling: en genusteoretisk policyanalys av den offentliga framställningen av mäns våld mot kvinnor i nära relationer
(2018) MRSK62 20181Human Rights Studies
- Abstract (Swedish)
- I detta uppsatsarbete undersöks fyra statliga handlingsplaner publicerade under perioden 2002–2016 utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Genom Carol Bacchis policy-analysverktyg "What’s the Problem Represented to be?" möjliggörs en diskussion kring hur mäns våld mot kvinnor i nära relationer framställs som problem, vilka bakomliggande antaganden framställningen grundar sig i samt vilka implikationer som följer. Undersökningen fokuseras även kring handlingsplanernas könande effekter, genom att besvara frågan om hur materialet konstruerar våldsutövaren och den våldsutsatta som könade subjekt.
I analysen av materialet identifieras sammanlagt tre olika problemframställning-ar som i uppsatsen benämns som problem i termer av kön och makt,... (More) - I detta uppsatsarbete undersöks fyra statliga handlingsplaner publicerade under perioden 2002–2016 utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Genom Carol Bacchis policy-analysverktyg "What’s the Problem Represented to be?" möjliggörs en diskussion kring hur mäns våld mot kvinnor i nära relationer framställs som problem, vilka bakomliggande antaganden framställningen grundar sig i samt vilka implikationer som följer. Undersökningen fokuseras även kring handlingsplanernas könande effekter, genom att besvara frågan om hur materialet konstruerar våldsutövaren och den våldsutsatta som könade subjekt.
I analysen av materialet identifieras sammanlagt tre olika problemframställning-ar som i uppsatsen benämns som problem i termer av kön och makt, rättighetsproblemet och det psykosociala problemet. Problemframställningarnas bakomliggande antaganden grupperas i två huvudsakliga förståelser av våldet: en strukturell förståelse som ser våldet som en konsekvens av en ojämlik könsmaktsordning samt en individualiserad förståelse som betonar individens roll och ansvar i våldsutövandet och våldsutsattheten.
De undersökta policydokumenten verkar på olika vis könande, vilket tydliggörs i diskussionen av problemframställningarnas subjektifierande och diskursiva implikationer. Den individualiserade förståelsens könsneutrala benämningar innehåller, trots sin neutrala fasad, könande antaganden som maskuliniserar förövaren och feminiserar den våldsutsatta, vilket i sin tur reproducerar traditionella könsroller. Ur ett heteronormativt perspektiv ser den strukturella förståelsen uteslutande på förövaren som man och den våldsutsatta som kvinna, med den problematiska implikationen att alternativa upplevelser och verkligheter osynliggörs. (Less) - Popular Abstract
- In this thesis, four public policies regarding men’s violence against women published in the period 2002-2016 are analyzed through a gender perspective. Carol Bacchi's policy analysis method "What's the Problem Represented to Be?" is used to answer how men's violence against women in intimate relationships is represented as a problem, which underlying assumptions the representation is based upon, and which implica-tions may follow. The gendering effects of the problem representations are identified through an analysis of how the policies construct the perpetrator and the victim as gen-dered subjects.
In the analysis of the material, a total of three problem representations are found; the gender/power problem, the rights problem and the... (More) - In this thesis, four public policies regarding men’s violence against women published in the period 2002-2016 are analyzed through a gender perspective. Carol Bacchi's policy analysis method "What's the Problem Represented to Be?" is used to answer how men's violence against women in intimate relationships is represented as a problem, which underlying assumptions the representation is based upon, and which implica-tions may follow. The gendering effects of the problem representations are identified through an analysis of how the policies construct the perpetrator and the victim as gen-dered subjects.
In the analysis of the material, a total of three problem representations are found; the gender/power problem, the rights problem and the psychosocial problem. The un-derlying assumptions of the problem representations are categorized into two main perceptions of violence: a structural understanding that sees violence as a consequence of an unequal gender system, and an individualized understanding that emphasizes the individual's role and responsibility in violent conduct and subjection to violence.
The studied policies are gendering in different ways, which becomes evident in the discussion of the subjective and discursive implications of the stated problem rep-resentations. The gender-neutral terms common within the individualized understand-ing do, despite its seemingly neutral objective, contain gendered assumptions that masculinize the perpetrator and feminize the victim, reproducing traditional gender roles. From a heteronormative perspective, the structural understanding exclusively defines the perpetrator as a man and the victim as a woman, rendering alternative experiences and realities invisible. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8942436
- author
- Lennartsson, Melissa LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- Men’s violence against women : a problem under negotiation: a gender theoretical policy analysis of the public representation of men's violence against women in intimate relationships
- course
- MRSK62 20181
- year
- 2018
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, problemframställning, genusteori, poli-cyanalys, diskurs, men’s violence against women, violence in intimate relationships, problem representa-tion, gender theory, policy analysis, discourse
- language
- Swedish
- id
- 8942436
- date added to LUP
- 2018-08-20 11:10:05
- date last changed
- 2018-08-20 11:10:05
@misc{8942436,
abstract = {{I detta uppsatsarbete undersöks fyra statliga handlingsplaner publicerade under perioden 2002–2016 utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Genom Carol Bacchis policy-analysverktyg "What’s the Problem Represented to be?" möjliggörs en diskussion kring hur mäns våld mot kvinnor i nära relationer framställs som problem, vilka bakomliggande antaganden framställningen grundar sig i samt vilka implikationer som följer. Undersökningen fokuseras även kring handlingsplanernas könande effekter, genom att besvara frågan om hur materialet konstruerar våldsutövaren och den våldsutsatta som könade subjekt.
I analysen av materialet identifieras sammanlagt tre olika problemframställning-ar som i uppsatsen benämns som problem i termer av kön och makt, rättighetsproblemet och det psykosociala problemet. Problemframställningarnas bakomliggande antaganden grupperas i två huvudsakliga förståelser av våldet: en strukturell förståelse som ser våldet som en konsekvens av en ojämlik könsmaktsordning samt en individualiserad förståelse som betonar individens roll och ansvar i våldsutövandet och våldsutsattheten.
De undersökta policydokumenten verkar på olika vis könande, vilket tydliggörs i diskussionen av problemframställningarnas subjektifierande och diskursiva implikationer. Den individualiserade förståelsens könsneutrala benämningar innehåller, trots sin neutrala fasad, könande antaganden som maskuliniserar förövaren och feminiserar den våldsutsatta, vilket i sin tur reproducerar traditionella könsroller. Ur ett heteronormativt perspektiv ser den strukturella förståelsen uteslutande på förövaren som man och den våldsutsatta som kvinna, med den problematiska implikationen att alternativa upplevelser och verkligheter osynliggörs.}},
author = {{Lennartsson, Melissa}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Mäns våld mot kvinnor : ett problem under förhandling: en genusteoretisk policyanalys av den offentliga framställningen av mäns våld mot kvinnor i nära relationer}},
year = {{2018}},
}