Advanced

Avvägningen mellan föreningsfrihet och förbud mot rasistiska organisationer : en kvalitativ innehållsanalys över hur Sverige respektive Tyskland förhåller sig till rasistiska organisationer

Afsharian, Maral LU (2018) MRSG31 20181
Human Rights Studies
Abstract (Swedish)
Den internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (ICERD) innehåller artikel 4(b) som formulerar att alla konventionsstater ska anpassa sin nationella lagstiftning för att ett förbud mot rasistiska organisationer ska gälla. Uppsatsens syfte är att undersöka hur Sverige i jämförelse med Tyskland gör avvägningen mellan den grundläggande mänskliga rättigheten föreningsfrihet och förbud mot rasistiska organisationer i artikel 4(b). De två valda staterna använder sig av olika rättsliga principer när det kommer till att implementera internationella traktat. Dessutom har Tyskland en icke-demokratisk historia under 1900-talet till skillnad från Sverige. Det båda staterna har gemensamt är att de är demokratier som... (More)
Den internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (ICERD) innehåller artikel 4(b) som formulerar att alla konventionsstater ska anpassa sin nationella lagstiftning för att ett förbud mot rasistiska organisationer ska gälla. Uppsatsens syfte är att undersöka hur Sverige i jämförelse med Tyskland gör avvägningen mellan den grundläggande mänskliga rättigheten föreningsfrihet och förbud mot rasistiska organisationer i artikel 4(b). De två valda staterna använder sig av olika rättsliga principer när det kommer till att implementera internationella traktat. Dessutom har Tyskland en icke-demokratisk historia under 1900-talet till skillnad från Sverige. Det båda staterna har gemensamt är att de är demokratier som har skrivit under ICERD vilket betyder att de har samma förpliktelser att följa det som står skrivet i artikel 4(b). För att undersöka syftet med uppsatsen har staternas rapporter gällande deras arbete för att implementera artikel 4(b), analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Fokus i analysen har legat på att strukturera materialet med hjälp av kategorisering för att hitta mönster och underliggande meningar i staternas formuleringar. Det teoretiska perspektivet i uppsatsen är Kollmeyers teori kring demokrati. Enligt teorin finns det två uppfattningar gällande demokrati vilket är den liberala som prioriterar individens frihet och den socialdemokratiska uppfattningen som prioriterar jämlikhet. Resultatet av analysen är att Sverige har ett liberalt förhållningssätt gällande rasistiska organisationer eftersom de inte vill implementera ett förbud då det begränsar föreningsfriheten. Tyskland har istället ett socialdemokratiskt förhållningssätt i förhållande till rasistiska organisationer eftersom de har praktiserat förbudet och väljer därmed att begränsa föreningsfriheten. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Afsharian, Maral LU
supervisor
organization
course
MRSG31 20181
year
type
L2 - 2nd term paper (old degree order)
subject
keywords
föreningsfrihet, demokrati, rasdiskriminering, rasistiska organisationer, yttrandefrihet, rasdiskrimineringskonventionen
language
Swedish
id
8942771
date added to LUP
2018-08-16 14:57:44
date last changed
2018-08-16 14:57:44
@misc{8942771,
  abstract     = {Den internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (ICERD) innehåller artikel 4(b) som formulerar att alla konventionsstater ska anpassa sin nationella lagstiftning för att ett förbud mot rasistiska organisationer ska gälla. Uppsatsens syfte är att undersöka hur Sverige i jämförelse med Tyskland gör avvägningen mellan den grundläggande mänskliga rättigheten föreningsfrihet och förbud mot rasistiska organisationer i artikel 4(b). De två valda staterna använder sig av olika rättsliga principer när det kommer till att implementera internationella traktat. Dessutom har Tyskland en icke-demokratisk historia under 1900-talet till skillnad från Sverige. Det båda staterna har gemensamt är att de är demokratier som har skrivit under ICERD vilket betyder att de har samma förpliktelser att följa det som står skrivet i artikel 4(b). För att undersöka syftet med uppsatsen har staternas rapporter gällande deras arbete för att implementera artikel 4(b), analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Fokus i analysen har legat på att strukturera materialet med hjälp av kategorisering för att hitta mönster och underliggande meningar i staternas formuleringar. Det teoretiska perspektivet i uppsatsen är Kollmeyers teori kring demokrati. Enligt teorin finns det två uppfattningar gällande demokrati vilket är den liberala som prioriterar individens frihet och den socialdemokratiska uppfattningen som prioriterar jämlikhet. Resultatet av analysen är att Sverige har ett liberalt förhållningssätt gällande rasistiska organisationer eftersom de inte vill implementera ett förbud då det begränsar föreningsfriheten. Tyskland har istället ett socialdemokratiskt förhållningssätt i förhållande till rasistiska organisationer eftersom de har praktiserat förbudet och väljer därmed att begränsa föreningsfriheten.},
  author       = {Afsharian, Maral},
  keyword      = {föreningsfrihet,demokrati,rasdiskriminering,rasistiska organisationer,yttrandefrihet,rasdiskrimineringskonventionen},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Avvägningen mellan föreningsfrihet och förbud mot rasistiska organisationer : en kvalitativ innehållsanalys över hur Sverige respektive Tyskland förhåller sig till rasistiska organisationer},
  year         = {2018},
}