Advanced

Merger Control Post-Brexit - An Analysis of the Future EU-UK Relationship and the Potential Effects on UK Merger Control

Persson, Amanda LU (2018) LAGM01 20181
Faculty of Law
Department of Law
Abstract
After the Brexit referendum on the 23rd of June 2016 it is evident that the UK might be leaving the EU. In light of EU law, and the leave-campaign, the question of what will happen to UK merger control post-Brexit is especially riveting due to the internationality of merger control and the high impact of EU-control on competition law. Thus, the purpose of this thesis is to examine what would be the best Brexit solution regarding merger control.

There are multiple scenarios that depict the possible outcomes for UK merger control after the UK leaves the EU. The first scenario is a membership in the EFTA and the EEA. This scenario would mean the least change for UK merger control, due to the continued effect of the one-stop-shop principle... (More)
After the Brexit referendum on the 23rd of June 2016 it is evident that the UK might be leaving the EU. In light of EU law, and the leave-campaign, the question of what will happen to UK merger control post-Brexit is especially riveting due to the internationality of merger control and the high impact of EU-control on competition law. Thus, the purpose of this thesis is to examine what would be the best Brexit solution regarding merger control.

There are multiple scenarios that depict the possible outcomes for UK merger control after the UK leaves the EU. The first scenario is a membership in the EFTA and the EEA. This scenario would mean the least change for UK merger control, due to the continued effect of the one-stop-shop principle and the Commission-ESA relationship. The second scenario is a membership in only the Customs Union, much like the Turkey membership. A Customs Union membership would not oblige the UK to keep its merger control harmonised with the EU, but considering how Turkey has amended its merger control it may be implied that harmonisation is a long-term objective. The third scenario is an AA, an agreement which mainly provides a framework for further bilateral agreements. Though the AA is mainly a framework, one can draw parallels to the EU-Ukraine AA with its long-term aims at harmonisation. The fourth scenario is an FTA, either an EU-Swiss version or a CETA version. Both models rely on Cooperation Agreements to collaborate in the field of merger control, which enhances information exchange but not much else. The fifth, and last, scenario would occur if the EU and the UK fail to come to an agreement at all. The EU-UK relationship would have to rely on guidelines by International Organisations, which provide competition law guidance but do not provide a collaborative framework.

Ultimately, this thesis argues that an AA with an added second-generation Cooperation Agreement would be the best scenario for the EU-UK post-Brexit relationship. It would ensure a lasting collaboration between the parties through the AA framework, while simultaneously protecting the fundamental exchange of information between the agencies in merger control. (Less)
Popular Abstract (Swedish)
Efter folkomröstningen om Brexit den 23 juni 2016 kommer Storbritannien förmodligen att lämna EU. En viktig fråga är vad som kommer hända med Storbritanniens kontroll över företagskoncentrationer. Frågan är speciellt intressant med tanke på EU-rätt och den brittiska lämna-EU kampanjen, utifrån att företagskoncentrationer ofta har en internationell dimension och affekterar konkurrensrätt på en nationell nivå såväl som i EU. Frågan denna uppsats söker att besvara blir därvid vilket scenario som skulle kunna vara det bästa för Storbritannien med hänsyn till den brittiska lagstiftningen rörande företagskoncentrationer.

Det finns flertalet scenarion som beskriver hur Storbritanniens företagskoncentrations-kontroll kan komma att se ut efter... (More)
Efter folkomröstningen om Brexit den 23 juni 2016 kommer Storbritannien förmodligen att lämna EU. En viktig fråga är vad som kommer hända med Storbritanniens kontroll över företagskoncentrationer. Frågan är speciellt intressant med tanke på EU-rätt och den brittiska lämna-EU kampanjen, utifrån att företagskoncentrationer ofta har en internationell dimension och affekterar konkurrensrätt på en nationell nivå såväl som i EU. Frågan denna uppsats söker att besvara blir därvid vilket scenario som skulle kunna vara det bästa för Storbritannien med hänsyn till den brittiska lagstiftningen rörande företagskoncentrationer.

Det finns flertalet scenarion som beskriver hur Storbritanniens företagskoncentrations-kontroll kan komma att se ut efter Brexit. Det första scenariot är ett medlemskap i EEA. Detta scenario skulle innebära den minsta förändringen för Storbritannien, på grund av den fortsatta tillämpligheten av one-stop-shop principen och ESAs koppling till kommissionen. Det andra scenariot är ett medlemskap i tullunion i ungefär samma tappning som Turkiets medlemskap. Ett medlemskap i tullunionen skulle innebära att Storbritannien inte behöver harmonisera sin kontroll över företagskoncentrationer för att matcha EU lagstiftningen, men med tanke på hur Turkiet har anpassat sin lagstiftning så kan det antyda att harmonisering är ett långsiktigt mål. Det tredje scenariot är ett AA, ett avtal som främst skapar en struktur för framtida avtal mellan EU och en motpart. Trots att ett AA främst skapar en mall för samarbete, så kan en genom att titta på EU-Ukraina avtalet se att harmonisering är ett långsiktigt mål även här. Det fjärde scenariot är ett FTA, antingen EU-Schweiz versionen eller CETA versionen. Båda dessa versioner använder sig av Cooperation Agreements för att samarbeta inom området för kontroll av företagskoncentrationer, en modell som främjar utbyte av information men inte mycket annat. Det femte, och sista, scenariot aktiveras om EU och Storbritannien inte kan komma överens om ett avtal. Relationen mellan dem kommer i så fall underbyggas av internationella organisationer, som i och för sig ger viss vägledning för konkurrensrättsligt samarbete men som inte tillhandahåller en struktur för samarbetet.

Slutligen framhåller denna uppsats att det bästa scenariot för ett samarbete mellan EU och Storbritannien efter Brexit skulle vara ett AA som inkluderar ett second-generation Cooperation Agreement. Ett sådant avtal skulle säkerställa framtida kollaboration mellan parterna samtidigt som det skulle bevara informationsutbytet mellan myndigheter på ett konkurrensrättsligt plan. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Persson, Amanda LU
supervisor
organization
course
LAGM01 20181
year
type
M3 - Professional qualifications ( - 4 Years)
subject
keywords
Brexit, UK, United Kingdom, England, Great Britain, EU, European Union, Storbritannien, Europeiska Unionen, M&A, Mergers and Acquisitions, Merger Control, Merger Law, Företagskoncentration
language
English
id
8944192
date added to LUP
2018-07-09 10:48:40
date last changed
2018-07-09 10:48:40
@misc{8944192,
  abstract     = {After the Brexit referendum on the 23rd of June 2016 it is evident that the UK might be leaving the EU. In light of EU law, and the leave-campaign, the question of what will happen to UK merger control post-Brexit is especially riveting due to the internationality of merger control and the high impact of EU-control on competition law. Thus, the purpose of this thesis is to examine what would be the best Brexit solution regarding merger control. 

There are multiple scenarios that depict the possible outcomes for UK merger control after the UK leaves the EU. The first scenario is a membership in the EFTA and the EEA. This scenario would mean the least change for UK merger control, due to the continued effect of the one-stop-shop principle and the Commission-ESA relationship. The second scenario is a membership in only the Customs Union, much like the Turkey membership. A Customs Union membership would not oblige the UK to keep its merger control harmonised with the EU, but considering how Turkey has amended its merger control it may be implied that harmonisation is a long-term objective. The third scenario is an AA, an agreement which mainly provides a framework for further bilateral agreements. Though the AA is mainly a framework, one can draw parallels to the EU-Ukraine AA with its long-term aims at harmonisation. The fourth scenario is an FTA, either an EU-Swiss version or a CETA version. Both models rely on Cooperation Agreements to collaborate in the field of merger control, which enhances information exchange but not much else. The fifth, and last, scenario would occur if the EU and the UK fail to come to an agreement at all. The EU-UK relationship would have to rely on guidelines by International Organisations, which provide competition law guidance but do not provide a collaborative framework.

Ultimately, this thesis argues that an AA with an added second-generation Cooperation Agreement would be the best scenario for the EU-UK post-Brexit relationship. It would ensure a lasting collaboration between the parties through the AA framework, while simultaneously protecting the fundamental exchange of information between the agencies in merger control.},
  author       = {Persson, Amanda},
  keyword      = {Brexit,UK,United Kingdom,England,Great Britain,EU,European Union,Storbritannien,Europeiska Unionen,M&A,Mergers and Acquisitions,Merger Control,Merger Law,Företagskoncentration},
  language     = {eng},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Merger Control Post-Brexit - An Analysis of the Future EU-UK Relationship and the Potential Effects on UK Merger Control},
  year         = {2018},
}