Advanced

Genusintegrerad klimatfinansiering – för vem? En kritisk intersektionell diskursanalys av den gröna klimatfondens jämställdhetsplan och anpassningsprojekt

Trottein, Noeline LU (2018) MVEM30 20181
Studies in Environmental Science
Abstract
Women and men's ability to adapt to climate change depends largely on access to climate funding. Therefore, it is highly important that international climate politics make decisions in order to promote equal and gender sensitive financing. This study seeks to increase understanding of how gender is problematized and integrated into international climate finance mechanisms. The starting point in this study is the Green Climate Fund (GCF), which is the first climate finance mechanism to have a gender mainstreaming approach in place at the beginning of its funding operations. This is investigated through a critical discourse analysis influenced by Carol Bacchi and Norman Fairclough combination with theories based on intersectionality and... (More)
Women and men's ability to adapt to climate change depends largely on access to climate funding. Therefore, it is highly important that international climate politics make decisions in order to promote equal and gender sensitive financing. This study seeks to increase understanding of how gender is problematized and integrated into international climate finance mechanisms. The starting point in this study is the Green Climate Fund (GCF), which is the first climate finance mechanism to have a gender mainstreaming approach in place at the beginning of its funding operations. This is investigated through a critical discourse analysis influenced by Carol Bacchi and Norman Fairclough combination with theories based on intersectionality and gender mainstreaming. The material used is limited to GCF's Gender Policy and Action Plan and three project plans selected from GCF's adaptation projects. The overall findings show that women are discursively constructed homogeneous as “vulnerable victims” and/or “heroines” towards climate change. On the other hand, men are only mentioned a few times and men's vulnerability against climate change are not mentioned at all. Hence, gender becomes equivalent to women, and masculinity become the norm. In other words, both the Gender Policy and Action Plan and the project plans do not unitary discuss how gender intersects with other types of power relations. All of this has significant effects for the ways climate governing takes place, and for how people think about themselves and others. The study concludes that GCF needs to formulate climate finance decisions from an intersectional perspective to understand the complexity of inequality and marginalization in regard to climate financing. Gender should also, in a better way than now, be integral to the framing of GCF's policies, projects and programs at all levels. (Less)
Popular Abstract (Swedish)
Kvinnor och män drabbas olika hårt av ett förändrat klimat och deras möjlighet att anpassa sig till ett mer extremt klimat beror till stor del på tillgång till finanseringsmedel. Under de årliga klimatförhandlingarna, det vill säga Klimatkonventionens partskonferenser (COP) för de länder som undertecknat Klimatkonventionen, behöver därför beslut fattas som främjar en mer jämställd fördelning. Syftet med den här studien är att undersöka hur genus problematiseras och integreras i en internationell klimatfinansieringsfond utifrån en kritisk intersektionell diskursanalys. Målet med studien är att öka kunskapen om vad klimatfinansiering utifrån ett genusperspektiv innebär och belysa varför det är viktigt att genusintegrerad klimatfinansiering... (More)
Kvinnor och män drabbas olika hårt av ett förändrat klimat och deras möjlighet att anpassa sig till ett mer extremt klimat beror till stor del på tillgång till finanseringsmedel. Under de årliga klimatförhandlingarna, det vill säga Klimatkonventionens partskonferenser (COP) för de länder som undertecknat Klimatkonventionen, behöver därför beslut fattas som främjar en mer jämställd fördelning. Syftet med den här studien är att undersöka hur genus problematiseras och integreras i en internationell klimatfinansieringsfond utifrån en kritisk intersektionell diskursanalys. Målet med studien är att öka kunskapen om vad klimatfinansiering utifrån ett genusperspektiv innebär och belysa varför det är viktigt att genusintegrerad klimatfinansiering inkluderas i internationell klimatpolitik.
I gränslandet mellan forskning som menar på att genus inte involveras i internationell klimatpolitik ställt i kontrast till den gröna klimatfonden (Green Climate Fund) som är den första klimatfinansieringsmekanismen som har beslutat att vara genusintegrerade genom hela sitt arbete är det intressant att undersöka hur genusdiskursen ser ut, och hur genus integreras, i fonden. För att besvara studiens empiriska frågeställningar så har en kritisk intersektionell diskursanalys utvecklats. Med hjälp av det analytiska ramverket har det undersökts hur genusdiskursen tar sig uttryck och problematiseras i den gröna klimatfondens jämställdhetsplan (2015). Därefter har genusdiskursen i ett litet, mellan och stort anpassningsprojekt undersökts. Dessutom har genusintegreringen i utvalda anpassningsprojekts projektplaner studerats.
Resultatet mellan jämställdhetsplanen, Projekt Etiopien (PE) och Projekt Colombia (PC) visade sig på flera sätt bli väldigt lika. Däremot är PE och PC något mer genusmedvetna än jämställdhetsplanen. Resultatet av Projekt Argentina (PA), det största studera projektet, visar att det inte innehåller några explicita genusaspekter, med andra ord har inga diskurser som relaterar till studiens utgångspunkt, genus och klimat, kunnat identifieras.
Det mest framträdande resultatet av jämställdhetsplanen är att genus problematiseras väldigt lite. I projektplanerna diskuteras olika genusaspekter något mer, men resultatet visar att samtligt studerat material saknar ett genusgenomgående intersektionalitetsperspektiv. Att ett genusgenomgående intersektionalitetsperspektiv saknas innebär här att olika faktorer som avgör hur allvarligt en individ påverkas av ett förändrat klimat saknas på ett jämlikt sätt. Istället för att arbeta utifrån stereotypiska framställningar och rådande normer, är en av studiens slutsatser att den gröna klimatfonden bör utforma klimatfinansieringsbeslut utifrån ett genusgenomgående intersektionalitetsperspektiv som tar hänsyn till kontextuella sammanhang, för att på ett effektivt sätt möjliggöra åtgärder på specifika platser så att finansieringen går till de mest marginaliserade grupperna. Ytterligare en slutsats är att det är viktigt med ett genusgenomgående intersektionalitetsperspektiv inom internationell klimatfinansiering, då det kan bidra till klimatpolicyer som är mer dynamiska, nyanserade och inkluderande. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Trottein, Noeline LU
supervisor
organization
course
MVEM30 20181
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
keywords
Den gröna klimatfonden, klimatfinansiering, klimatpolitik, kritisk diskursanalys, intersektionalitet, genusintegrering, genus, jämställdhet.
language
Swedish
id
8944350
date added to LUP
2018-06-11 10:34:39
date last changed
2018-06-11 10:34:39
@misc{8944350,
  abstract     = {Women and men's ability to adapt to climate change depends largely on access to climate funding. Therefore, it is highly important that international climate politics make decisions in order to promote equal and gender sensitive financing. This study seeks to increase understanding of how gender is problematized and integrated into international climate finance mechanisms. The starting point in this study is the Green Climate Fund (GCF), which is the first climate finance mechanism to have a gender mainstreaming approach in place at the beginning of its funding operations. This is investigated through a critical discourse analysis influenced by Carol Bacchi and Norman Fairclough combination with theories based on intersectionality and gender mainstreaming. The material used is limited to GCF's Gender Policy and Action Plan and three project plans selected from GCF's adaptation projects. The overall findings show that women are discursively constructed homogeneous as “vulnerable victims” and/or “heroines” towards climate change. On the other hand, men are only mentioned a few times and men's vulnerability against climate change are not mentioned at all. Hence, gender becomes equivalent to women, and masculinity become the norm. In other words, both the Gender Policy and Action Plan and the project plans do not unitary discuss how gender intersects with other types of power relations. All of this has significant effects for the ways climate governing takes place, and for how people think about themselves and others. The study concludes that GCF needs to formulate climate finance decisions from an intersectional perspective to understand the complexity of inequality and marginalization in regard to climate financing. Gender should also, in a better way than now, be integral to the framing of GCF's policies, projects and programs at all levels.},
  author       = {Trottein, Noeline},
  keyword      = {Den gröna klimatfonden,klimatfinansiering,klimatpolitik,kritisk diskursanalys,intersektionalitet,genusintegrering,genus,jämställdhet.},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Genusintegrerad klimatfinansiering – för vem? En kritisk intersektionell diskursanalys av den gröna klimatfondens jämställdhetsplan och anpassningsprojekt},
  year         = {2018},
}