Advanced

Navarsmedjans museala dubbelgångare

Lövgren, Mikael LU (2018) SANK02 20181
Social Anthropology
Abstract (Swedish)
I Skandinavien har det funnits friluftsmuseer sedan slutet av 1800-talet. På dessa museer förevisas en projicerad bondekultur där böndernas forna byggnader utgör kuliss. De konserverande ingrepp som har använts för att bevara dessa byggnader kan sägas korrespondera med den evolutionistiska historiesynen som ville framhäva det som uppfattades som bondekulturens ursprungliga element. Konserveringen av böndernas byggnader reproducerade på så vis den evolutionistiska tankefiguren om bondekulturen som något stillastående. Bondekulturen gjordes till museala och passiva objekt som besökaren förmodades uppfatta utifrån ett etablerat civilisatoriskt skript som privilegierade en visuell distans. Den här uppsatsen tar sig an ett av alla dessa... (More)
I Skandinavien har det funnits friluftsmuseer sedan slutet av 1800-talet. På dessa museer förevisas en projicerad bondekultur där böndernas forna byggnader utgör kuliss. De konserverande ingrepp som har använts för att bevara dessa byggnader kan sägas korrespondera med den evolutionistiska historiesynen som ville framhäva det som uppfattades som bondekulturens ursprungliga element. Konserveringen av böndernas byggnader reproducerade på så vis den evolutionistiska tankefiguren om bondekulturen som något stillastående. Bondekulturen gjordes till museala och passiva objekt som besökaren förmodades uppfatta utifrån ett etablerat civilisatoriskt skript som privilegierade en visuell distans. Den här uppsatsen tar sig an ett av alla dessa museiobjekt – en navarsmedja som sedan 1930 har stått på Norsk Folkemuseum i Oslo. Utifrån navarsmedjan och i analogi med andra museiobjekt undersöks hur museiobjektets tillkomsthistoria, med dess ackumulation av biocider och konserverande behandlingar, kanske har mer att säga om industrialiseringens relationer till ett vertikalt landskap än om bondekulturens relationer till ett horisontalt landskap. Tanken är därför att framhäva de industriella relationer som är inkapslade i museiobjektet. Dessa relationer kan betecknas som ett förbisett industriellt kulturarv på våra friluftsmuseer som på senare år har blivit hotat på grund av att de allt mer uppfattas som en hälsofara. (Less)
Popular Abstract (Swedish)
I Skandinavien har det funnits friluftsmuseer sedan slutet av 1800-talet. På dessa museer förevisas en projicerad bondekultur där böndernas forna byggnader utgör kuliss. De konserverande ingrepp som har använts för att bevara dessa byggnader kan sägas korrespondera med den evolutionistiska historiesynen som ville framhäva det som uppfattades som bondekulturens ursprungliga element. Konserveringen av böndernas byggnader reproducerade på så vis den evolutionistiska tankefiguren om bondekulturen som något stillastående. Bondekulturen gjordes till museala och passiva objekt som besökaren förmodades uppfatta utifrån ett etablerat civilisatoriskt skript som privilegierade en visuell distans. Den här uppsatsen tar sig an ett av alla dessa... (More)
I Skandinavien har det funnits friluftsmuseer sedan slutet av 1800-talet. På dessa museer förevisas en projicerad bondekultur där böndernas forna byggnader utgör kuliss. De konserverande ingrepp som har använts för att bevara dessa byggnader kan sägas korrespondera med den evolutionistiska historiesynen som ville framhäva det som uppfattades som bondekulturens ursprungliga element. Konserveringen av böndernas byggnader reproducerade på så vis den evolutionistiska tankefiguren om bondekulturen som något stillastående. Bondekulturen gjordes till museala och passiva objekt som besökaren förmodades uppfatta utifrån ett etablerat civilisatoriskt skript som privilegierade en visuell distans. Den här uppsatsen tar sig an ett av alla dessa museiobjekt – en navarsmedja som sedan 1930 har stått på Norsk Folkemuseum i Oslo. Utifrån navarsmedjan och i analogi med andra museiobjekt undersöks hur museiobjektets tillkomsthistoria, med dess ackumulation av biocider och konserverande behandlingar, kanske har mer att säga om industrialiseringens relationer till ett vertikalt landskap än om bondekulturens relationer till ett horisontalt landskap. Tanken är därför att framhäva de industriella relationer som är inkapslade i museiobjektet. Dessa relationer kan betecknas som ett förbisett industriellt kulturarv på våra friluftsmuseer som på senare år har blivit hotat på grund av att de allt mer uppfattas som en hälsofara. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Lövgren, Mikael LU
supervisor
organization
course
SANK02 20181
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
SOCIALANTROPOLOGI, FRILUFTSMUSEER, MUSEIOBJEKT, GIFTER, INDUSTRIELLT KULTURARV
language
Swedish
id
8944583
date added to LUP
2018-06-11 12:55:51
date last changed
2018-06-11 12:55:51
@misc{8944583,
  abstract     = {I Skandinavien har det funnits friluftsmuseer sedan slutet av 1800-talet. På dessa museer förevisas en projicerad bondekultur där böndernas forna byggnader utgör kuliss. De konserverande ingrepp som har använts för att bevara dessa byggnader kan sägas korrespondera med den evolutionistiska historiesynen som ville framhäva det som uppfattades som bondekulturens ursprungliga element. Konserveringen av böndernas byggnader reproducerade på så vis den evolutionistiska tankefiguren om bondekulturen som något stillastående. Bondekulturen gjordes till museala och passiva objekt som besökaren förmodades uppfatta utifrån ett etablerat civilisatoriskt skript som privilegierade en visuell distans. Den här uppsatsen tar sig an ett av alla dessa museiobjekt – en navarsmedja som sedan 1930 har stått på Norsk Folkemuseum i Oslo. Utifrån navarsmedjan och i analogi med andra museiobjekt undersöks hur museiobjektets tillkomsthistoria, med dess ackumulation av biocider och konserverande behandlingar, kanske har mer att säga om industrialiseringens relationer till ett vertikalt landskap än om bondekulturens relationer till ett horisontalt landskap. Tanken är därför att framhäva de industriella relationer som är inkapslade i museiobjektet. Dessa relationer kan betecknas som ett förbisett industriellt kulturarv på våra friluftsmuseer som på senare år har blivit hotat på grund av att de allt mer uppfattas som en hälsofara.},
  author       = {Lövgren, Mikael},
  keyword      = {SOCIALANTROPOLOGI,FRILUFTSMUSEER,MUSEIOBJEKT,GIFTER,INDUSTRIELLT KULTURARV},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Navarsmedjans museala dubbelgångare},
  year         = {2018},
}