Små deponier - risker och riskklassificering
(2018) MVEM03 20181Studies in Environmental Science
- Abstract (Swedish)
- I Sverige finns tusentals nedlagda soptippar, även kallade deponier. Deponier kan vara en miljörisk då regn och ytvatten tränger genom deponin och lakar ur föroreningar från avfallet som sedan kan spridas i miljön. När avfallet bryts ned kan dessutom gaser bildas som kan resultera i brand eller explosion. Under 2007-2008 inventerade Helsingborgs stad sina nedlagda deponier. Vid inventeringen gjordes också riskklassificering av deponierna, vilket är en bedömning av hur stor risk deponierna tros utgöra. Under inventeringen fick Helsingborgs stad tips om 19 nya deponier, som inte var kända sedan tidigare. Deponierna är små, vilket kan förklara varför de var okända för kommunen sedan tidigare.
I denna studie har tre av de nyidentifierade... (More) - I Sverige finns tusentals nedlagda soptippar, även kallade deponier. Deponier kan vara en miljörisk då regn och ytvatten tränger genom deponin och lakar ur föroreningar från avfallet som sedan kan spridas i miljön. När avfallet bryts ned kan dessutom gaser bildas som kan resultera i brand eller explosion. Under 2007-2008 inventerade Helsingborgs stad sina nedlagda deponier. Vid inventeringen gjordes också riskklassificering av deponierna, vilket är en bedömning av hur stor risk deponierna tros utgöra. Under inventeringen fick Helsingborgs stad tips om 19 nya deponier, som inte var kända sedan tidigare. Deponierna är små, vilket kan förklara varför de var okända för kommunen sedan tidigare.
I denna studie har tre av de nyidentifierade deponierna riskklassificerats med hjälp av en reviderad metod av MIFO (metodik för inventering av förorenade områden). Vid riskklassificering undersöks fyra olika faktorer: hur stor farlighet föroreningarna tros utgöra, hur förorenat det påverkade området är, spridningsförutsättningarna, hur stort skyddsvärde den närliggande miljön har samt hur stor känsligheten är. Känsligheten bedöms genom att undersöka vilken typ av markanvändning som finns inom det påverkade områden eller i dess närhet, till exempel bedöms ett bostadsområde vara mer känsligt än ett industriområde. Förutom riskklassificeringen genomfördes även en enkätundersökning med syftet att undersöka hur andra kommuner arbetar med deponier samt vilka risker de tror att små deponier de kan utgöra. Enkäten besvarades av miljöinspektörer från fem av Sveriges tio största kommuner.
Riskklassificering av de valda deponierna visade att två deponier tros utgöra måttlig risk (klass 3) och en deponi stor risk (klass 2). För att säkerställa hur stora riskerna är bör dock provtagning och analys göras. Enkätundersökningen visade att de tillfrågade kommunerna har inventerat sina deponier på ett liknande sätt som Helsingborg stad gjorde 2007-2008. Endast en kommun nämnde att de, precis som Helsingborg, fått information om nya deponier under tidigare inventering. Enligt de svarande tycks den största risken med små deponier vara risken att närliggande dricksvattentäkter och dricksvattenbrunnar kan förorenas. De svarande menade även att riskklassificering måste göras i varje enskilt fall, eftersom varje deponi är unik. (Less) - Popular Abstract (Swedish)
- I Sverige finns tusentals nedlagda soptippar, även kallade deponier. Deponier kan vara en miljörisk då regn och ytvatten tränger genom deponin och lakar ur föroreningar från avfallet som sedan kan spridas i miljön. När avfallet bryts ned kan dessutom gaser bildas som kan resultera i brand eller explosion. Under 2007-2008 inventerade Helsingborgs stad sina nedlagda deponier. Vid inventeringen gjordes också riskklassificering av deponierna, vilket är en bedömning av hur stor risk deponierna tros utgöra. Under inventeringen fick Helsingborgs stad tips om 19 nya deponier, som inte var kända sedan tidigare. Deponierna är små, vilket kan förklara varför de var okända för kommunen sedan tidigare.
I denna studie har tre av de nyidentifierade... (More) - I Sverige finns tusentals nedlagda soptippar, även kallade deponier. Deponier kan vara en miljörisk då regn och ytvatten tränger genom deponin och lakar ur föroreningar från avfallet som sedan kan spridas i miljön. När avfallet bryts ned kan dessutom gaser bildas som kan resultera i brand eller explosion. Under 2007-2008 inventerade Helsingborgs stad sina nedlagda deponier. Vid inventeringen gjordes också riskklassificering av deponierna, vilket är en bedömning av hur stor risk deponierna tros utgöra. Under inventeringen fick Helsingborgs stad tips om 19 nya deponier, som inte var kända sedan tidigare. Deponierna är små, vilket kan förklara varför de var okända för kommunen sedan tidigare.
I denna studie har tre av de nyidentifierade deponierna riskklassificerats med hjälp av en reviderad metod av MIFO (metodik för inventering av förorenade områden). Vid riskklassificering undersöks fyra olika faktorer: hur stor farlighet föroreningarna tros utgöra, hur förorenat det påverkade området är, spridningsförutsättningarna, hur stort skyddsvärde den närliggande miljön har samt hur stor känsligheten är. Känsligheten bedöms genom att undersöka vilken typ av markanvändning som finns inom det påverkade områden eller i dess närhet, till exempel bedöms ett bostadsområde vara mer känsligt än ett industriområde. Förutom riskklassificeringen genomfördes även en enkätundersökning med syftet att undersöka hur andra kommuner arbetar med deponier samt vilka risker de tror att små deponier de kan utgöra. Enkäten besvarades av miljöinspektörer från fem av Sveriges tio största kommuner.
Riskklassificering av de valda deponierna visade att två deponier tros utgöra måttlig risk (klass 3) och en deponi stor risk (klass 2). För att säkerställa hur stora riskerna är bör dock provtagning och analys göras. Enkätundersökningen visade att de tillfrågade kommunerna har inventerat sina deponier på ett liknande sätt som Helsingborg stad gjorde 2007-2008. Endast en kommun nämnde att de, precis som Helsingborg, fått information om nya deponier under tidigare inventering. Enligt de svarande tycks den största risken med små deponier vara risken att närliggande dricksvattentäkter och dricksvattenbrunnar kan förorenas. De svarande menade även att riskklassificering måste göras i varje enskilt fall, eftersom varje deponi är unik. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8946861
- author
- Lindvall, Alma LU
- supervisor
-
- Karl Ljung LU
- organization
- course
- MVEM03 20181
- year
- 2018
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- MIFO, riskklassificering, deponier
- language
- Swedish
- id
- 8946861
- date added to LUP
- 2018-06-12 09:18:38
- date last changed
- 2018-06-12 09:18:38
@misc{8946861,
abstract = {{I Sverige finns tusentals nedlagda soptippar, även kallade deponier. Deponier kan vara en miljörisk då regn och ytvatten tränger genom deponin och lakar ur föroreningar från avfallet som sedan kan spridas i miljön. När avfallet bryts ned kan dessutom gaser bildas som kan resultera i brand eller explosion. Under 2007-2008 inventerade Helsingborgs stad sina nedlagda deponier. Vid inventeringen gjordes också riskklassificering av deponierna, vilket är en bedömning av hur stor risk deponierna tros utgöra. Under inventeringen fick Helsingborgs stad tips om 19 nya deponier, som inte var kända sedan tidigare. Deponierna är små, vilket kan förklara varför de var okända för kommunen sedan tidigare.
I denna studie har tre av de nyidentifierade deponierna riskklassificerats med hjälp av en reviderad metod av MIFO (metodik för inventering av förorenade områden). Vid riskklassificering undersöks fyra olika faktorer: hur stor farlighet föroreningarna tros utgöra, hur förorenat det påverkade området är, spridningsförutsättningarna, hur stort skyddsvärde den närliggande miljön har samt hur stor känsligheten är. Känsligheten bedöms genom att undersöka vilken typ av markanvändning som finns inom det påverkade områden eller i dess närhet, till exempel bedöms ett bostadsområde vara mer känsligt än ett industriområde. Förutom riskklassificeringen genomfördes även en enkätundersökning med syftet att undersöka hur andra kommuner arbetar med deponier samt vilka risker de tror att små deponier de kan utgöra. Enkäten besvarades av miljöinspektörer från fem av Sveriges tio största kommuner.
Riskklassificering av de valda deponierna visade att två deponier tros utgöra måttlig risk (klass 3) och en deponi stor risk (klass 2). För att säkerställa hur stora riskerna är bör dock provtagning och analys göras. Enkätundersökningen visade att de tillfrågade kommunerna har inventerat sina deponier på ett liknande sätt som Helsingborg stad gjorde 2007-2008. Endast en kommun nämnde att de, precis som Helsingborg, fått information om nya deponier under tidigare inventering. Enligt de svarande tycks den största risken med små deponier vara risken att närliggande dricksvattentäkter och dricksvattenbrunnar kan förorenas. De svarande menade även att riskklassificering måste göras i varje enskilt fall, eftersom varje deponi är unik.}},
author = {{Lindvall, Alma}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Små deponier - risker och riskklassificering}},
year = {{2018}},
}