Bekämpningsmedel i Skånes vatten - Befintligt dricksvattenskydd genom vattenskyddsområden & möjligheter till förbättring
(2018) MVEM13 20181Studies in Environmental Science
- Abstract
- Skåne is the region in Sweden where the application of pesticides is the most intense and around 40 % of the region consists of agricultural land. Studies show the occurrence of pesticides in Skåne’s aquatic environments. One way of protecting drinking water is by implementing water protection areas (WPAs), where risky activities can be restricted or prohibited. The aim of this study was to evaluate which pesticides that are most frequently found in Skåne’s ground- and surface water. Moreover, to evaluate how well Skåne’s drinking water is protected today by its WPAs, what problems that can occur regarding WPAs and which solutions that can solve these problems.To answer these questions a combination of literature studies and semi... (More)
- Skåne is the region in Sweden where the application of pesticides is the most intense and around 40 % of the region consists of agricultural land. Studies show the occurrence of pesticides in Skåne’s aquatic environments. One way of protecting drinking water is by implementing water protection areas (WPAs), where risky activities can be restricted or prohibited. The aim of this study was to evaluate which pesticides that are most frequently found in Skåne’s ground- and surface water. Moreover, to evaluate how well Skåne’s drinking water is protected today by its WPAs, what problems that can occur regarding WPAs and which solutions that can solve these problems.To answer these questions a combination of literature studies and semi structured, qualitative interviews were performed. The results show that AMPA, bentazone, glyphosate, quinmerac and metazachlor are among the pesticides that are found most frequently in Skåne’s surface water. For groundwater the same is true for atrazine, BAM, bentazone, DEA and chloridazon. Furthermore, the majority of Skåne’s WPAs were constituted in the 1970’s and many need revisions as the restrictions or the expansion of them might not be sufficient for protection of drinking water. Problems identified are associated with land compensation and supervision of the WPAs, among other things. Lastly, solutions to some of these problems are discussed as well as future challenges associated with climate change. (Less)
- Popular Abstract (Swedish)
- Bekämpningsmedel i akvatiska miljöer, skydd av Skånes dricksvatten genom vattenskyddsområden och möjligheter till förbättring!
Ungefär 40 % av Skåne utgörs av åkermark och nationellt sett är användningen av bekämpningsmedel som mest intensiv i denna region. En risk associerad med detta är spridningen av bekämpningsmedel från åkermark till akvatiska miljöer. För stärkt vattenskydd är det viktigt att identifiera vilka bekämpningsmedel som främst riskerar att förorena yt- respektive grundvatten. Av denna anledning har i detta arbete, genom litteraturstudier, följande ämnen identifierats som främst förekommande i Skånes yt- och grundvatten: AMPA, atrazin, BAM, bentazon, DEA, glyfosat, kloridazon, kvinmerak och metazaklor. Dessa är alla... (More) - Bekämpningsmedel i akvatiska miljöer, skydd av Skånes dricksvatten genom vattenskyddsområden och möjligheter till förbättring!
Ungefär 40 % av Skåne utgörs av åkermark och nationellt sett är användningen av bekämpningsmedel som mest intensiv i denna region. En risk associerad med detta är spridningen av bekämpningsmedel från åkermark till akvatiska miljöer. För stärkt vattenskydd är det viktigt att identifiera vilka bekämpningsmedel som främst riskerar att förorena yt- respektive grundvatten. Av denna anledning har i detta arbete, genom litteraturstudier, följande ämnen identifierats som främst förekommande i Skånes yt- och grundvatten: AMPA, atrazin, BAM, bentazon, DEA, glyfosat, kloridazon, kvinmerak och metazaklor. Dessa är alla ogräsmedel eller nedbrytningsprodukter till ogräsmedel och av dessa är det bentazon, glyfosat och kvinmerak som fortfarande finns i godkända produkter. Skåne är idag den region med lägst andel ekologiskt jordbruk och stort utrymme finns således för förbättring på denna punkt, vilket kan bidra till minskad användning och spridning av bekämpningsmedel. Mer kunskap krävs även kring cocktail-effekter och effekter av långtidsexponering vid låga doser, för att en komplett riskvärdering av bekämpningsmedel ska möjliggöras. Det faktum att bekämpningsmedel som varit förbjudna sedan länge (som ex. atrazin) fortfarande är ett problem idag, talar för vikten av försiktighetsprincipen, eftersom konsekvenserna kan vara mycket långtgående i de akvatiska miljöerna. Vidare är ett viktigt verktyg för skydd av dricksvatten inrättandet av vattenskyddsområden, inom vilka föreskrifter kan skrivas för reducering av risker i vattentäkters närområde. Dessa föreskrifter kan bl.a. gälla användningen av bekämpningsmedel. I detta arbete har en utvärdering gjorts av nuvarande dricksvattenskydd genom Skånes vattenskyddsområden, med fokus på bekämpningsmedel. Vidare har problem samt möjligheter till förbättringar identifierats för arbetet med vattenskyddsområden. Som underlag till detta har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra personer som jobbar med inrättande och/eller revidering av vattenskyddsområden. Idag saknas vattenskyddsområden för flera grundvattentäkter (31) samt för en ytvattentäkt i Skåne och flera vattenskyddsområden är i behov av revidering. Majoriteten av Skånes vattenskyddsområden är inrättade på 1970-talet utefter den tidens lagstiftning och kunskap. I vissa fall är föreskrifterna för dessa äldre vattenskyddsområden för ospecifika eller så har nya risker tillkommit som behöver regleras. I andra fall kan utbredningen av skyddsområdet behöva revideras då vattenuttaget har ändrats. Identifierade problem är bl.a. osäkerheter kring markersättning samt brister i tillsyn av skyddsområdena. Möjliga åtgärder är bl.a. att tillsynen helt sköts kommunalt, att tydligare riktlinjer ges kring hur tillsynen ska bedrivas (ex. hur ofta tillsyn bör göras på verksamheter inom ett skyddsområde) och kring hur markersättningsanspråk ska hanteras (för ökad samsyn mellan kommuner). Slutligen tyder vissa studier på att framtida klimatförändringar kan medföra ökad risk för spridning av bekämpningsmedel till akvatiska miljöer, vilket ytterligare visar på vikten av ett stärkt vattenskydd, för att vi ska kunna möta nutida och även framtida utmaningar. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8947040
- author
- Stangl, Natalie LU
- supervisor
- organization
- course
- MVEM13 20181
- year
- 2018
- type
- H2 - Master's Degree (Two Years)
- subject
- language
- Swedish
- id
- 8947040
- date added to LUP
- 2018-06-12 09:24:21
- date last changed
- 2018-06-12 09:24:21
@misc{8947040,
abstract = {{Skåne is the region in Sweden where the application of pesticides is the most intense and around 40 % of the region consists of agricultural land. Studies show the occurrence of pesticides in Skåne’s aquatic environments. One way of protecting drinking water is by implementing water protection areas (WPAs), where risky activities can be restricted or prohibited. The aim of this study was to evaluate which pesticides that are most frequently found in Skåne’s ground- and surface water. Moreover, to evaluate how well Skåne’s drinking water is protected today by its WPAs, what problems that can occur regarding WPAs and which solutions that can solve these problems.To answer these questions a combination of literature studies and semi structured, qualitative interviews were performed. The results show that AMPA, bentazone, glyphosate, quinmerac and metazachlor are among the pesticides that are found most frequently in Skåne’s surface water. For groundwater the same is true for atrazine, BAM, bentazone, DEA and chloridazon. Furthermore, the majority of Skåne’s WPAs were constituted in the 1970’s and many need revisions as the restrictions or the expansion of them might not be sufficient for protection of drinking water. Problems identified are associated with land compensation and supervision of the WPAs, among other things. Lastly, solutions to some of these problems are discussed as well as future challenges associated with climate change.}},
author = {{Stangl, Natalie}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Bekämpningsmedel i Skånes vatten - Befintligt dricksvattenskydd genom vattenskyddsområden & möjligheter till förbättring}},
year = {{2018}},
}