Advanced

Födas, åldras, låna

Novotny, Jan LU (2018) STAH11 20172
Department of Statistics
Abstract
Household debts is interesting for a number of institutions in society. One reason for this is that it gives a picture of how severely a potential economic crisis might affect the country. If a model can be found which precisely explains the household debt levels, it can be used to predict dangerous situations at an earlier stage, so that resources to counteract the situation can be employed before it turns into a large-scale meltdown. This thesis tries to find such a model, by examining whether there is a relation between debt level (measured as the quota between total debt and disposable income) and the natural variation in the number of births each year over a longer period of time. The thesis also examines whether the number of births,... (More)
Household debts is interesting for a number of institutions in society. One reason for this is that it gives a picture of how severely a potential economic crisis might affect the country. If a model can be found which precisely explains the household debt levels, it can be used to predict dangerous situations at an earlier stage, so that resources to counteract the situation can be employed before it turns into a large-scale meltdown. This thesis tries to find such a model, by examining whether there is a relation between debt level (measured as the quota between total debt and disposable income) and the natural variation in the number of births each year over a longer period of time. The thesis also examines whether the number of births, when used as explanatory variable, can outperform a model where interest rate is used as explanatory variable instead, with regard to explanatory power. The models used are estimated via application of time series analysis (AR(p)-models) and LASSO regression. The author finds signs indicating that there might be a connection between the number of births and debt levels, but nothing indicates that number of births is a better explanatory variable than for instance interest rate levels. It is also shown that the time series analysis gives the largest contribution in explaining debt levels, and a more rigorous analysis of time series is proposed for potential future studies on the topic. (Less)
Abstract (Swedish)
Hushållens skuldsättningsgrad är av intresse för en mängd instanser i samhället eftersom denna bland annat kan ge en bild av hur allvarligt en ekonomisk kris skulle drabba hushållen. Om man kan hitta en modell som väldigt väl förklarar hushållens skuldsättningsnivå kan man eventuellt också upptäcka potentiellt farliga situationer i ekonomin tidigare och då ha möjlighet att sätta in åtgärder mot dem innan de blommat ut i fullskalig kris. I denna uppsats görs ett försök att hitta en sådan modell, genom att undersöka ifall det finns ett samband mellan skuldsättningsnivån (mätt som skuldkvot mellan total skuld och disponibel inkomst) och den naturliga variationen i antalet födda barn varje år över en längre tidsperiod. Det undersöks även om... (More)
Hushållens skuldsättningsgrad är av intresse för en mängd instanser i samhället eftersom denna bland annat kan ge en bild av hur allvarligt en ekonomisk kris skulle drabba hushållen. Om man kan hitta en modell som väldigt väl förklarar hushållens skuldsättningsnivå kan man eventuellt också upptäcka potentiellt farliga situationer i ekonomin tidigare och då ha möjlighet att sätta in åtgärder mot dem innan de blommat ut i fullskalig kris. I denna uppsats görs ett försök att hitta en sådan modell, genom att undersöka ifall det finns ett samband mellan skuldsättningsnivån (mätt som skuldkvot mellan total skuld och disponibel inkomst) och den naturliga variationen i antalet födda barn varje år över en längre tidsperiod. Det undersöks även om antalet födda barn, då det används som förklarande variabel, ger en högre förklaringsgrad jämfört med en modell där låneränta används som förklarande variabel. De modeller som används tas fram genom tillämpning av tidsserieanalys (AR(p)-modeller) samt LASSO-regression. Författaren finner tecken på att det skulle kunna finnas samband mellan antalet födda barn och skuldkvoten, men inget som tyder på att antalet födda barn skulle vara en bättre förklarande variabel än exempelvis låneräntan. Det framkommer även att tidsserieanalysen ger det största bidraget i fråga om att förklara skuldsättningsnivån, och det föreslås en mer rigorös tidsserieanalys för eventuella framtida studier. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Novotny, Jan LU
supervisor
organization
alternative title
Ett sökande efter samband mellan födslotal och skuldsättning
course
STAH11 20172
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
skuldsättning, födslotal, tidsserieanalys, LASSO-regression
language
Swedish
id
8949141
date added to LUP
2018-10-08 12:27:28
date last changed
2018-10-08 12:27:28
@misc{8949141,
  abstract     = {Household debts is interesting for a number of institutions in society. One reason for this is that it gives a picture of how severely a potential economic crisis might affect the country. If a model can be found which precisely explains the household debt levels, it can be used to predict dangerous situations at an earlier stage, so that resources to counteract the situation can be employed before it turns into a large-scale meltdown. This thesis tries to find such a model, by examining whether there is a relation between debt level (measured as the quota between total debt and disposable income) and the natural variation in the number of births each year over a longer period of time. The thesis also examines whether the number of births, when used as explanatory variable, can outperform a model where interest rate is used as explanatory variable instead, with regard to explanatory power. The models used are estimated via application of time series analysis (AR(p)-models) and LASSO regression. The author finds signs indicating that there might be a connection between the number of births and debt levels, but nothing indicates that number of births is a better explanatory variable than for instance interest rate levels. It is also shown that the time series analysis gives the largest contribution in explaining debt levels, and a more rigorous analysis of time series is proposed for potential future studies on the topic.},
  author       = {Novotny, Jan},
  keyword      = {skuldsättning,födslotal,tidsserieanalys,LASSO-regression},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Födas, åldras, låna},
  year         = {2018},
}