Impacts of increased plastic recycling in Sweden - A quantitative study of the environmental, social and economic impacts of increased plastic recycling in Sweden
(2018) MVEK02 20181Studies in Environmental Science
- Abstract
- The rapidly growing, global plastic production and the waste generated as an effect of this is associated with countless environmental problems. As this sector continues to expand, so will the problems. Further complicating is the fact that currently only a small proportion of plastic is being recycled or re-used. A majority of the recyclable plastic in the EU and in Sweden is instead being incinerated for energy recovery. To increase plastic recycling, a new EU target was set in 2018. The target aims to recycle 55% of the plastic packaging waste by 2030.
The purpose of this study is to quantify the environmental, social and economic impacts of increased plastic recycling in Sweden. This will be done by assessing the GHG-emissions,... (More) - The rapidly growing, global plastic production and the waste generated as an effect of this is associated with countless environmental problems. As this sector continues to expand, so will the problems. Further complicating is the fact that currently only a small proportion of plastic is being recycled or re-used. A majority of the recyclable plastic in the EU and in Sweden is instead being incinerated for energy recovery. To increase plastic recycling, a new EU target was set in 2018. The target aims to recycle 55% of the plastic packaging waste by 2030.
The purpose of this study is to quantify the environmental, social and economic impacts of increased plastic recycling in Sweden. This will be done by assessing the GHG-emissions, jobs generated, and costs associated to the collection, transport, sorting and recycling of plastic waste. The results of the impact assessment can be used to predict the best future pathway for Sweden to achieve the new EU target.
The quantification is enabled by using a modified version of a plastic waste management flow model, developed for Plastic Recyclers Europe. Based on the results, the best future pathway can be determined through a scenario analysis. Three different target scenarios are examined. In the first scenario the aim is to reach the EU target of 55%. In the second a “no export” condition applies, and in the third a ban on energy recovery of recyclable plastics is applied. Scenario 3 results in the highest reduction of GHG-emissions as well as the highest generation of jobs. Thus, this scenario is the most long-term sustainable option as it encourages a more circular economy. However, due to the magnitude of change needed to achieve this, a large economic investment is needed. A gradual adaptation using different strategies and policy instruments will be necessary. (Less) - Popular Abstract (Swedish)
- Miljörelaterade, sociala och ekonomiska effekter av en ökad plaståtervinning i Sverige
Dagens plastproduktion är förknippad med åtskilliga miljöproblem. En av de största utmaningarna är att en betydande del av den plast vi konsumerar hamnar i världshaven. År 2050 förväntas plastproduktionen vara fyra gånger större än vad den är idag. Om vi inte agerar kommer det snart finnas mer plast (i vikt) än vad det finns fisk i havet. Nya återvinningsmål från EU sätter press på att öka mängden plast som återvinns i Sverige.
För att försöka ta itu med de problem plastproduktion för med sig har EU infört nya återvinningsmål på 55% för plastförpackningar till år 2030. Det innebär att år 2030 ska 55 % av alla plastförpackningar som slängs... (More) - Miljörelaterade, sociala och ekonomiska effekter av en ökad plaståtervinning i Sverige
Dagens plastproduktion är förknippad med åtskilliga miljöproblem. En av de största utmaningarna är att en betydande del av den plast vi konsumerar hamnar i världshaven. År 2050 förväntas plastproduktionen vara fyra gånger större än vad den är idag. Om vi inte agerar kommer det snart finnas mer plast (i vikt) än vad det finns fisk i havet. Nya återvinningsmål från EU sätter press på att öka mängden plast som återvinns i Sverige.
För att försöka ta itu med de problem plastproduktion för med sig har EU infört nya återvinningsmål på 55% för plastförpackningar till år 2030. Det innebär att år 2030 ska 55 % av alla plastförpackningar som slängs återvinnas. I Sverige återvinns idag ca 49% av alla plastförpackningar, och totalt sett återvinns ca 26% av allt plastavfall. Resten av plastavfallet går framförallt till energiåtervinning för att producera fjärrvärme. Även om Sverige drar nytta av denna energiåtervinning, är det viktigt att all återvinningsbar plast i första hand materialåtervinns. Detta är speciellt viktigt med tanke på att plast tillverkas av råolja och naturgas, vilka är ändliga resurser och källor till otaliga miljöproblem.
För att Sverige ska nå det nya EU-målet på 55% måste återvinningen av plast öka. Frågan är vilken väg som är mest hållbar att gå ur ett miljörelaterat, socialt och ekonomiskt perspektiv? För att kunna besvara den frågan har denna studie undersökt effekterna av en ökad plaståtervinning i Sverige genom att utforska tre möjliga framtidsscenarier. Det första scenariot har som målsättning att uppnå det nya EU-målet. I det andra scenariot ingår ett extra villkor, utöver EU-målet, där det inte får ske någon export av plastavfall, det tredje scenariot innefattar EU-målet och ett extra villkor som innebär ett förbud av energiåtervinning av återvinningsbart plastavfall. För varje scenario gjordes en kvantifiering av minskad mängd växthusgaser, sysselsättning och kostnad av en ökad plaståtervinning i Sverige.
Resultatet visar att ett förbud på energiåtervinning av återvinningsbar plast är det alternativ som skulle generera minst utsläpp av växthusgaser och högst sysselsättning. Men det är också det mest kostsamma alternativet, då ett förbud skulle innebära en stor omställning från hur plast hanteras idag. Å andra sidan skulle en omställning leda till en mer cirkulär hantering av plastavfall, vilket gör detta alternativ mest hållbart ur ett långsiktigt perspektiv. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8952033
- author
- Esmailzadeh Davani, Aida LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- Effekter av ökad plaståtervinning i Sverige - En kvantitativ studie av miljörelaterade, sociala och ekonomiska effekter av ökad plaståtervinning i Sverige
- course
- MVEK02 20181
- year
- 2018
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- plastic recycling, energy recovery, incineration, Sweden, scenario analysis
- language
- English
- id
- 8952033
- date added to LUP
- 2018-08-16 08:56:57
- date last changed
- 2018-08-16 08:56:57
@misc{8952033,
abstract = {{The rapidly growing, global plastic production and the waste generated as an effect of this is associated with countless environmental problems. As this sector continues to expand, so will the problems. Further complicating is the fact that currently only a small proportion of plastic is being recycled or re-used. A majority of the recyclable plastic in the EU and in Sweden is instead being incinerated for energy recovery. To increase plastic recycling, a new EU target was set in 2018. The target aims to recycle 55% of the plastic packaging waste by 2030.
The purpose of this study is to quantify the environmental, social and economic impacts of increased plastic recycling in Sweden. This will be done by assessing the GHG-emissions, jobs generated, and costs associated to the collection, transport, sorting and recycling of plastic waste. The results of the impact assessment can be used to predict the best future pathway for Sweden to achieve the new EU target.
The quantification is enabled by using a modified version of a plastic waste management flow model, developed for Plastic Recyclers Europe. Based on the results, the best future pathway can be determined through a scenario analysis. Three different target scenarios are examined. In the first scenario the aim is to reach the EU target of 55%. In the second a “no export” condition applies, and in the third a ban on energy recovery of recyclable plastics is applied. Scenario 3 results in the highest reduction of GHG-emissions as well as the highest generation of jobs. Thus, this scenario is the most long-term sustainable option as it encourages a more circular economy. However, due to the magnitude of change needed to achieve this, a large economic investment is needed. A gradual adaptation using different strategies and policy instruments will be necessary.}},
author = {{Esmailzadeh Davani, Aida}},
language = {{eng}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Impacts of increased plastic recycling in Sweden - A quantitative study of the environmental, social and economic impacts of increased plastic recycling in Sweden}},
year = {{2018}},
}